Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ICA’

Ett sörplande inlägg.


 

Kräftljus

Kräftljusen stod naturligtvis på bordet.

Kräftor ska det vara så här års. Det har jag ätit i augusti sen barnsben. Ja, jag har naturligtvis aldrig ätit med mina ben, jag gör som alla andra: använder munnen. Ett kilo kinesiska jumbokräftor från ICA:s sortiment smockade vi i oss igår. Särskilt jumbo var kräftorna inte. De flesta var ganska små, även om det fanns såna med stora klor. Smaken var god, lagom sälta. Färgen var vackert röd och färgade våra läppar åt orange, den sniggaste färgen.

Men inte blir man mätt på kräftor allena. Fästmön snodde ihop en ljuvlig Västerbottenpaj à la LCHF. Tillsammans med gräddfil, rom (orange, of course!) och hackad rödlök (den hade jag hackat!) blev den vår förrätt. Underbart god! Receptet är förstås hemligt.

Dryck till kräftorna blev Östgöta sädes till oss båda, en starköl till mig och ett vitt, lätt mousserande vin till Anna. Vi drack nog inte snaps för varje snapsvisa som stod på servetten, men vi visksjöng till varje snaps. Skälet till den blyga sången var att vi hade kräftskiva på ballen*. Till skillnad från andra visar vi hänsyn. Vädret var fram och tillbaka igår. När jag hämtade Anna började det regna, men framåt kvällen blev himlen något ljusare och jag kunde duka på ballen. Vi var lite oroliga att vädret skulle locka ut rökbombare. Tack och lov skedde detta inte!

Jag var duktig kicka och raglade traskade iväg och kastade skalen i soprummet. Anna var duktig kicka och diskade. Framåt 21.30-tiden pep mobilen till. Det var Lucille som undrade om jag var vaken. Jag svarade jakande. Efter några minuter dök hon upp, medförandes fyra inlagda gurkor. Riktigt speciell smak. Vi fick nog höra receptet, men det enda jag minns är att det var vitlök i lagen och väldigt gott. Två gurkor smockade vi oss, två sparade vi. Så där gör en riktig kompis – hör av sig ganska sent en vardagskväll och kommer över med inlagda gurkor! Som tack fick hon en öl, som hon smuttade försiktigt på – det är ju arbetsdag idag för henne.

När Lucille hade hasat över till sig, hällde vi ner oss i soffa respektive bästefåtölj och tittade på Kommissarie Banks, som jag spelat in på DVD-hårddisken tidigare på kvällen. Även om det var spännande var inte bara munnarna svidiga av kräftsalt, ögonen sved också av trötthet. Ögonlocken blev tyngre och tyngre, men vi orkade se slutet innan i alla fall jag somnade på vägen till sängen.

Här är några bilder från vår kräftskiva:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Min morgon idag inleddes vid sju.
Jag har skrivit och administrerat, trots en inte så skön halsbränna. Utanför regnar det lätt. Vår dag är inte inplanerad alls. Det är sånt som Anna behöver dessa sista skälvande semesterdagar innan jobb och ansvar faller på henne igen. För övrigt tycker jag att folk klagar alldeles för mycket på att de måste jobba efter att ha haft betald semester i en månad eller mer. Sluta genast med det! Var lite jävla glada och tacksamma i stället för att ni har jobb!


Och avslutningsvis vill jag förstås ställa den klassiska frågan: kräftor eller surströmming – vad föredrar DU??? Skriv några rader i en kommentar och berätta!


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kärringinlägg så här den 1 april.


 

Påskkärring

En riktig påskkärring.

Det drar ihop sig. Idag har jag oljat kvasten och ska bege mig neråt landet. Jag gillar att köra bil, jag gillar att resa – även om resmålen inte är så exotiska som ”alla andras”. Att byta miljö är aldrig fel, inte för en livegen.

Natten har varit sisådär. Jag har haft värk och vaknat flera gånger för att hitta en bekväm sovställning. Det blev inte många timmars sömn, så jag får nog stanna och dricka kaffe på vägen för att inte somna bakom ratten.

Datorn följer förstås med ner till mamma och jag hoppas att routern funkar lika bra som den brukar. Den funkar nämligen bättre hos mamma än hos mig, irriterande nog. Ett och annat blogginlägg blir det nog under påsken. Jag behöver få skriva om de hushållsgöromål och annat jag hjälper min mamma med, vad vi äter etc. Sen måste ju den som inte är intresserad av att läsa sånt läsa det jag skriver. Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit om olika skäl till att jag bloggar. Men jag repeterar mina skäl och sammanfattar dem så här:

  • att föra en sorts dagbok, eftersom mitt minne är lite kort
  • att upprätthålla mitt skrivande (det är en konst som alla inte klarar av att skriva om next to nothing)
  • att använda vissa texter som arbetsprover
  • att hålla utspridda vänner och familj informerade om vad som händer hos mig
  • att ta in skrivuppdrag (därav trista inlägg med stapeldiagram och siffror en gång i månaden)
  • att utbyta tankar och kraft och mod och tips med andra som befinner sig i liknande läge som jag
  • att ventilera och diskutera personliga ledsamheter och annat som inte är till för allas ögon (bakom lösen)

med mera

Tofflan i sin Leffemössa

En RIKTIG påskkärring.

Sen får andra göra som de vill. Jag läser många andra bloggar, men bloggar som inte uppdateras så ofta tappar jag intresset för. Inte heller läser jag bloggar där man skriver om för mig ointressanta saker. Jag skulle aldrig för mitt liv stå ut med att läsa sånt som inte lockar mig. Jag skulle inte ens sänka mig så lågt som att skriva ett elakt blogginlägg om att folk bloggar om ointressanta saker. Vi har alla våra skäl att blogga – en del vill sälja saker, andra vill marknadsföra sig själva, nån vill skriva dagbok.

Det jag har märkt – och skrivit om! – är att vissa lättsammare saker ofta får fler kommentarer och gilla-markeringar än sån som jag själv uppfattar som djupare. Samtidigt minskar inte antalet visningar. Det är fascinerande och lärorikt att använda sociala medier. Jag lär mig varje dag om sökmotoroptimering, med mera, vilket jag har nytta av i kommande uppdrag. Och jag testar vad som går hem i olika kanaler och för olika målgrupper.

I mitt fall är det de personliga inläggen som är de mest lästa. Kanske för att jag skriver om mitt enkla liv som inte innefattar roliga middagar med kompisgäng (knappt ens lunchdejter!), after work, trädgårds- och huspyssel, barnbarn utan där jag – i text och bild – häcklar mig själv och min matlagning, svär över tillvarons förtretligheter och tvättar min smutsiga byk halvoffentligt. Min tillvaro är inte perfekt – och det kanske är därför jag har så många läsare. Jag tror nämligen att några av oss börjar bli rätt trötta på alla tip-top-texter om salighet i form av inredning, smink, kläder, shopping och andra saker som jag tycker är ytliga – även om jag har all respekt för om andra har nåt av detta som genuint intresse. Bara för att jag inte gillar det behöver jag inte vara elak, eller hur?

 


 

Det är första april idag och jag har ärligt inte lurat nån i det jag har skrivit ovan. Men jag misstänker starkt att det här inte är nåt annat än aprilskämt:

Kommunen vill ha tillbaka tårtpappersfasaden från Åhlénshuset

Hård kontroll av färger väntar husägare

Fotoförbud med selfiepinne väntas i Uppsala

Google

ICA betalar broavgiften


Har DU sett några bra aprilskämt idag??? Eller har du rentav trillat dit och blivit lurad??? Skriv några rader i en kommentar och berätta – så kan vi skratta tillsammans!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om arbetsgivare.


 

White lady

Bus eller godis? Attraktiv arbetsgivare eller… annan?

Det finns trender som visar att det kanske vänder nu. Att det kanske går från arbetsgivarnas marknad till arbetstagarnas. Jag vet inte. Det beror väl på vilket yrkesområde man talar om. Antalet arbetslösa journalister och kommunikatörer är ju till exempel högre än motsvarande lediga tjänster.

Men ändå. Enligt vissa bemannings-företag, framför allt, börjar arbets-tagarna ta över rollen som kravställare från arbetsgivarna. Det vore onekligen en intressant vändning. Och det kan ju faktiskt ligga nånting i det! Bemanningsföretagen känns betydligt mera på och uppdaterade än vad Arbetsförmedlingen gör… Arbetsförmedlingen förmedlar heller inga jobb, men det gör bemanningsföretagen. Vad Arbetsförmedlingen egentligen gör är höljt i dunkel, förutom att vara kontrollmyndighet åt a-kassorna. Fast frågan är om nån nånsin kontrollerar aktivitetsrapporterna. Det är nästan så jag får lust att göra nåt bus för att testa! Men det vågar jag inte. Arbetsförmedlingen och a-kassan är inga man busar med, då får man säkert nåt straff som ett tvångsmöte med 150 personer eller avdrag för deltidsarbete. Bus kan mycket väl vara ett deltidsarbete, i alla fall kring Halloween (”bus eller godis”, du vet… Det kan ju ge pekuniära inkomster i stället för godis.)

Arbetsgivarna då. Hur är de? Jag skulle kunna göra en lång lista på arbetsgivare som inte ens verkar utföra basala saker i samband med rekryteringar.

Men jag nöjer mig med att göra en lista på vad arbetsgivare kan bli bättre på i stället, så känner sig ingen uthängd:

  • Ta bort krångliga ansökningsformulär på webben! Det tar för mycket tid och energi att sitta och fylla i uppgifter som man redan har i sitt CV och/eller sin ansökan/sitt personliga brev.
  • Svara gärna via e-post att en ansökan har kommit fram. Vanliga arbetsgivare kan använda autosvar. Arbetsgivare som vill ligga i framkant kan skriva ett lite mer personligt svar (grundat på ett standardsvar).
  • Håll de sökande uppdaterade under rekryteringsprocessen! Mejla och tala om varför besked dröjer, om processen drar ut på tiden.
  • Lämna aldrig ett nej till en sökande en fredag. Det kan göra lika ont som att få ett cancerbesked inför helgen.
  • Ge sökande återkoppling på ansökan. Om du lämnar ett nej, tala om varför. Det ger arbetssökande möjligheter att uppdatera sina kompetenser genom utbildning, till exempel.
  • Om du lovar att höra av dig en viss dag och ett visst klockslag – gör det. Även vi arbetslösa har också liv som vi försöker leva, med familjer och olika åtaganden. Och den som redan har ett jobb men söker nytt kanske har svårt att ta telefonsamtal vid andra tider än avtalade.

Några enkla tips och råd till arbetsgivare, helt gratis från mig. Och kanske har nedanstående arbetsgivare redan kommit på själva hur de kan bli bättre. De har nämligen blivit utsedda till de mest attraktiva arbetsgivarna inom sitt område, enligt Karriärbarometern 2014, av Unionen (förra årets placering inom parentes):

Ekonomi:

  1. Google (1)
  2. IKEA (2)
  3. H&M (3)
  4. Spotify (4)
  5. Nike (5)
  6. Ica (7)
  7. SEB (11)
  8. McKinsey & Company (6)
  9. Handelsbanken (9)
  10. Volvo Group (12)

Teknik:

  1. Google (1)
  2. ÅF (2)
  3. Sweco (3)
  4. IKEA (4)
  5. Volvo Group (6)
  6. ABB (5)
  7. Skanska (15)
  8. Volvo Car (12)
  9. Spotify (7)
  10. SP (32)

IT:

  1. Google (1)
  2. Spotify (2)
  3. Microsoft (3)
  4. Apple (4)
  5. IKEA (5)
  6. Dice (6)
  7. Ericsson (9)
  8. Volvo Group (12)
  9. H&M (7)
  10. Saab (20)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett diverseinlägg denna våffeldag.

 

Våfflor i laggen

Våffeldag idag, juh!

Idag har det varit en ond dag. Det vill säga ryggen min har varit ond. Annars har det ju varit Vårfrudagen. Eller Våffledagen, som vi svenskar så sniggt har omfor-mulerat dagen. Lite sol, lite moln bjöd vädret på. Jag pinade mig ut på efter-middagen och inhandlade anti-inflammatorisk gel till ryggen. Nu jäklar ska det onda fördrivas! På grund av magen kan jag nämligen inte äta värktabletter, inte hur många som helst, i alla fall. Och dagarna svischar förbi. På måndag morgon måste jag vara redo att åka och jobba igen.

Det var inte skönt att köra bil heller idag, men jag fick upp ryggstödet nästan helt vertikalt vilken underlättade. Fästmön hade lång dag idag, 7 – 16-dag, och var så duktig att hon GICK till jobbet i morse. Men nu på eftermiddagen åkte jag och hämtade henne, för hon har ju gått ytterligare några kilometer på jobbet att läggas till morgonens tre.

Våfflor

Nygräddade Toffel-våfflor.

Eftersom jag är aningen justerad kan jag inte skämma bort min älskling så mycket som jag vill. Men se våfflan kan Tofflan fixa i alla fall! Medelst mix, förstås. Och via det fina dubbel-järnet som jag fick av mamma förra våren antingen som tidig födelsedags-present 2013 eller sen julklapp till julen 2012. Mix, grädde och hjortronsylt var redan inhandlat och hallon från Slottsträdgården grävde jag fram ur frysen. Jag tror att det faktiskt blev nånstans mellan tolv och 17 våfflor – precis det som utlovades på ICA-våffelpaketet. Anna åt fyra eller fem, kanske, jag åt väl… sju, åtta… Betänk dock att jag bara hade ätit en skål fil med müsli på hela dan. Jag kan fan inte äta när det värker.

Kvällen sänker sig över New Village och den trötta Annan vilar på gästsängen medan min rygg tillåter mig att sitta vid datorn en stund. Jag har ju inte bara en bok att skriva, jag har dessut0m en blogg att sköta! Anna har blivit lovad att få läsa de inledande kapitlen till helgen. Det är viktigt att hon är med på det jag skriver, annars får jag skriva på annat sätt.

I morgon hoppas jag att ryggen är ytterligare bättre så att jag kan skriva ännu mer. Att tvätta och städa bilen får anstå tills jag är frisk, men jag har ett par småsaker att fixa medelst dator och internet som jag också måste ordna innan jag återvänder till kexfabriken. Eller besticklådan. Jobbet har varit både och genom historiens gång.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om några bra saker, främst.


Lugn i stormen,
jag yesar inte för nåt enormt. MEN… idag hittade UppsalaTidningen till min postbox i flerfamiljshuset (det som har stått här sen 1974)!! Det var fem veckor sen sist! Så jag är sååå glad! Därför blir det bara ett kort inlägg, för nu ska här strax läsas papperstidning.

Uppsalatidningen vecka 41

Äntligen här! Efter fem veckor…


Det kom en annan tidning idag också,
min fackliga tidning Dimsyn Vision. Den läste jag på två minuter. Fanns en intressant artikel om en kommunanställd i Uppsala som blivit utköpt. En förfärlig historia! Intressant att facket slår upp det så stort när det gäller kommunen, för när det gäller en annan verksamhet, i en annan organisation med ansvar för vård och omsorg om länsinvånarna, som också har anställda som tillhör detta fack, har man knappt höjt ett ögonbryn… Där är det många som densamma väg har vandrat, inte bara en person som också jobbat politiskt.

Lite no, alltså. Och ytterligare nåt för grannen som borrar så det låter som om jag sitter i tandläkarstolen. Går liksom inte att komma undan här hemma när nån i huset sätter igång.

Medan Fästmön var iväg och tränade på förmiddagen sökte jag ett par jobb. Inget nej har trillat in idag. I övrigt tror jag att jag har fått ett mejl där företaget/motsvarande har löst rekryteringen internt eller backat från rekryteringen samt lika många där man meddelar att rekryteringen tyvärr drar ut på tiden av olika skäl.

Jag har skjutsat Anna för att handla present. Själv orkar jag inte med folk idag. Har en envis huvudvärk som håller i sig efter förgiftningen från marknaden när det gick omkring/stod en massa puckon och rökte. Vilken tur att jag har en omtänksam fästmö som inhandlade fyra par marknadsstrumpor åt mig!

Strumpor

Fyra par marknadsstrumpor. Anna tycker att jag är en SÄNA. Själv är hon mitt JETA. (Internt skämt baserat på ett originaldokument från Annas barndom.)


När Anna är klar med shoppingen
ska jag komma och hämta henne för vidare färd till nån lokal ICA-handlare. Filen och mjölken är slut och så behöver vi nån middagsmat till kvällen. Jag är lite sugen på laxpudding eller nån paj av nåt slag.

Det börjar närma sig helg. Tråkmånsan jobbar kväll i morgon samt 12 – 21 både lördag och söndag. Tror jag ska ägna mig åt att tvätta och städa då. Och kanske ta en långpromenad.

Har du några planer för helgen???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg där Tofflan häcklar sin kokkonst. Hon häcklar definitivt inte ett TV-program.


HA!
Idag överträffade jag mig själv, tror jag! Jag har städat och gjort rent och fint här, varit och handlat filmjölk, bröd och ost och lagat mat av en sån klass att jag helt klart är en passande kandidat för Halv åtta hos mig. (Du vet, det där TV-programmet på TV 4 där folk gör vad som helst för att få klå varandra i matlagningskonst – och vinna pengar, förstås.)

Fiskgratäng

Halv åtta? Nja, jag åt klockan 18…


Eller vad sägs om
bortabakat bröd från Fazer, fisgratäng med kräksås fiskgratäng med räksås från ICA, ost, smör och mjölk från Arla, kalkonost från Fjällbrynt – och inte en grönsak så långt ögat kan se..? Hela kostcirkeln, DESSUTOMLJUGERJAGSOMENHÄSTTRAVAR! Men det var en helt OK middag idag – den var för övrigt utan både ketchup och korv. Annat blir det i morgon…

Vad åt du idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagens promenad.


Inte nåt skönt väder idag.
Grått, blåsigt och kyligt. Men jag gick inte ut för att njuta av nån jäkla sol, jag gick ut för att ladda mitt jävlar anamma. Det där som vissa tror att jag har oooändligt av, medan andra tycker att jag klär mig i offerkofta. Nåja, jag är inte på den här jorden för att tilltala andra, mina uppgifter är annorlunda.

Grå himmel

Grått…


Även en bitsk Toffla
kan ha riktigt svarta dar. Det har varit ett par såna nu. Det räcker och blir över. Dags att vända och bli jävlar anammig i stället. (Det syns fortfarande inte utanpå hur jag gråter.)

Idag hade jag min första dejt med Runkeeper. Vännen Agneta hade varnat mig för den peppande tjejen som tilltalar en var femte minut. Därför hade jag tryckt i headsetet. Jag fick veta hur fort jag gick och hur långt jag gick. Inga maratonlopp, precis, men det blev tre kilometer. Efter två kilometer gjorde hål-foten (= foten jag trampade ner i ett hål på Kulturnatten och ramlade) ont, så jag fick sakta farten. Sen stannade jag åtta gånger för att fota och en gång för att slänga soppåsen. Typ 13 minuter per kilometer anser jag därför vara hyfsat för Vår Fallna Hjältinna (= Petite Moi).

Trädgren som är av

En annan fallen hjälte.


Medan jag gick och funderade
 såg jag en tant med keps och gåstavar, en kvinna med hund och en en tjej med en dramaten. Var är alla gubbar/män/killaridag, tro?

Passerade det som kunde ha varit min egen taxiplats. Men jag skulle ju ALDRIG göra en sån förskräcklig isärskrivning!!!

Taxi plats Hurtig

Taxi plats… Förskräcklig isärskrivning!!!


Funderade på det där med ålder…
När man söker jobb ska man tydligen vara mellan 30 och 35 och ha 25 års erfarenheter och kompetenser. Det går liksom inte ihop för mig…

Rönnbär

Rönnbär kommer när året åldras går mot höst. Röda, vackra… Varför är det bara människor som anses fula och värdelösa när de åldras?


Det är som att människor
som är lite äldre, men ännu inte pensionsmässiga *pekar med hela handen på mig själv*, både anses fula och värdelösa. I naturen är det tvärtom, tycker jag. Åldrandet är vackert! Som röda rönnbär, eller bara utblommade blommor…

Utblommat

Vackert och utblommat på bredden.


Å andra sidan…

Utblommat på höjden

Utblommat på höjden.


Får mig att undra
om vad som är värdefullt här i livet och vilka människor som är värdefulla. Funderar vidare på när Den Rätta Arbetsgivaren ska se att det röda lönnlövet till och med är lite vackrare än de gröna. För de gröna är ju så många och vanliga…

 Rött lönnlöv bland gröna i träd

Vem är vackrast i det här trädet?


Planerna för eftermiddagen
har ändrats lite. Jag är bortbjuden på fika. Värdinnan hade tänkt baka, men messade nyss för att hon inser att det inte går att baka: ugnen är upptagen hela dan. Jag föreslog att vi skulle åka till ICA och sno nåt fikabröd. SJÄLVKLART skämtade jag! Här snos ingenting, här görs det rätt för sig!

Har du gjort nån rätt för dig idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


Jag visste det!
Jag visste att Kristina Appelqvist skulle lyckas skriva en riktigt bra deckare. Den tredje boken om rektor Emma och polisen Filip, Liv i överflöd, ligger nu utläst. Och den var riktigt spännande, framför allt i slutet!

liv-i-overflod-185x300

Riktigt spännande – särskilt i slutet!


Det är många
som tas av daga vid Västgöta universitet. Nästan lika många som på Gotland – i litteraturens värld. Den här gången hittas en mördad forskare under en möhippa. Forskaren var främste kandidat till en ny chefsposition vid universitet. Samtidigt får rektor anonyma brev med både lyrik och pengar. Ett så kallat cold case utreds parallellt. Och ja. Allting går in i vartannat.

Jag tycker att Kristina Appelqvist äntligen får till det! Det här är inte nån må-bra-deckare som Borås tidning anser, det är en riktigt spännande deckare! Bitvis lite pratig, men även detta minskar allt eftersom författaren blir varm i kläderna. Själv kan jag knappt vänta tills jag får inhandla den fjärde delen i serie. Den siktades igår på en viss ICA-affär…

Högt Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om vanor och ovanor och om posten som baske mig överträffade sig själv idag!..


Igår var jag ju på Tokerian
och såg detta:

tröja på Tokerianfrys

Tokerian säljer frysta tröjor, eller?


Idag var jag ocksåTokerian,
 denna gång med Fästmön för att storhandla (ja, det blev en storhandling) och såg… detta…

Tröja på fetaosten

Tröjan hade hamnat på fetaosten idag.


Alltså, köpa frysta saker
ovanpå vilka en tröja har legat, är väl en sak. Men att köpa ost… Nej tack!

Sex matkassar, en bal muggpapper och ett paket senare landade vi först i Himlen, sen på Morgonen. Där var också saker och ting sig lika…

Tomma matskålar

De Utsvultna håriga bröderna har gjort rent skålarna.


Barn och väskor och jag vet inte vad
fraktades till Himlen innan jag for tillbaka till New Village ett par timmar senare. Och där fann jag, till min stora förvåning, att brevbäraren hade överträffat sig själv idag! Post på fredagar brukar det nämligen vara ganska sparsamt med. Idag var det inte sig likt. Förutom all jävla reklam låg denna hög i postboxen:

Posthög

En nätt liten posthög.


Det var ett lönebesked
med lite innestående semesterpengar från min förra arbetsgivare som nog gladde mig mest. Varje krona är så välkommen! TACK!

En kallelse från min förrförra arbetsgivare åkte däremot direkt i sopen. Jag tycker att det är pinsamt och irriterande att primärvård och Sjukstuga inte kan samköra sina kallelser lite bättre…

Röstsedlarna till kyrkovalet den 15 september tog jag undan, för se rösta ska jag! Jag är väl en av ganska få som fortfarande är medlem i Svenska kyrkan. För säkerhets skull är jag dubbelansluten och medlem i Metodistkyrkan också.

Sifoundersökningen har jag för omväxlings skull sagt ja till att delta i. Som tack får jag tre nummer av nån tidskrift. Funderar på Tidningen Foto.

Mest nyfiken var jag förstås på de två paketen… Det ena innehöll mina beställda Jordan Miracle starters från Apotea.se De där fantastiskt skitbra tandtrådsborstarna som jag använder vid morgontandborstningen. Borstarna som tidigare gick att köpa på ICA…

Jordan miracle starter

En rosa och en svart… Alltså… den rosa hamnar nog i ett skåp. Jag har blåa skaft, tack och lov…


Men det här var ju faktiskt ännu bättre
än att behöva åka bort till ICA Kvantum på Stormarknaden och leta ”mirakel-tandtrådsborstar”! Snabb leverens och billigt, dessutom ingen fraktavgift!

Då blev jag i stället grymt besviken på kostnaden för det som låg i det andra paketet. Det var en bok om familjen Kennedy som jag köpt via Historiska Media. Ett mejl från Historiska Media för ett tag sen puffade för deras bokrea. Jag slog till på boken, som skulle kosta 79 kronor. Till detta skulle komma frakt eller porto på 39 kronor. Jag var rätt nöjd ändå. Men blev, som sagt, grymt besviken: bokjäveln var inte inbunden utan det var en vanlig jäkla pocketbok (som jag hade kunnat beställa billigare från annat håll på nätet, säkert…) I erbjudandet stod det inte att det var en pocketbok och på bilden i nyhetsbrevet går det ju inte att avgöra vad som är inbundet och vad som är pocket. Visst ska jag läsa den här boken och säkert gillar jag den, men 118 kronor för en pocketbok tycker jag är i saftigaste laget, Historiska Media!!! Detta kallar jag INTE en bokrea!!!

Familjen Kennedy

En familj som fascinerar mig! Men priset var baske mig inget bokreapris, Historiska Media!


Innan jag börjar surna till ordentligt
ska jag nog kanske ta och värma på min lilla matlåda… Det är nog säkrast, det…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan fortsätter spinna från förmiddagens inlägg på saker hon gör för att ha det rätt OK.


När man befinner sig lite i…
ska vi säga… underläge? är det väldigt skönt att ha en familj att hämta kraft och pepp från. Jag tror nog ingen riktigt förstår vilket stöd Fästmön är för mig, hon som själv har det tungt understundom. Det jag kan göra för Anna i gengäld är att försöka underlätta genom att, till exempel skjutsa. Så länge jag har råd med bensin och att ha bilen kvar går det bra, men jag inser att bensinkostnaderna är nåt jag måste minska på. Problemet är att jag inte är så bra på att åka buss – av olika skäl…

Hjärta sv v

Kärleken är inte alltid svart eller vit.


Och tvärtemot vad man också kan tro
kommer ”barnen” och jag rätt bra överens. Ibland är de vuxnare än jag och jag kan hämta stöd även därifrån. När det gäller Prinskorven, som just börjat fjärde klass, är det skönt att ändå få fortsätta vara lite behövd. Senare idag, till exempel, ska jag få äran att eskortera den unge mannen till frisören.

Elias 11 år

Idag faller lockarna för frisörens sax. En efter-bild kommer senare under kvällen!


Att ha nära och kära
runt omkring sig som stöttar och som stannar kvar när det blåser är guld värt! Men det är också mycket värt att ha dessa och får känna sig behövd… Det finns alltid nåt man kan göra – och allt behöver inte kosta pengar…

Nånting som jag är lite mindre bra på är att sköta om min kropp. Men även om jag är skitdålig på att äta bra och att röra på mig, ser jag i alla fall till att ha linser så att jag kan se och sköta min hygien (trots att jag är seg in i duschen). Idag skickade jag efter en speciell sorts tandtrådsborstar från nätet (används på morgonen, vanlig tandtråd på kvällen). Tidigare har det gått att köpa dessa på ICA, men nu har de inte funnits på ett bra tag och mina är slut. Jag är nämligen av den uppfattningen att tänderna är en del av kroppen. Det tycker inte Samhället, som delar upp kroppen i Sjukförsäkring och Tandvårdsförsäkring… Det är dyrt att gå till tandläkaren. Eftersom jag inte har nån fast inkomst vill jag inte binda mig för nåt tandvårdsabonnemang. Men genom att sköta om tänderna tar jag själv ansvar för att hålla mina tandvårdskostnader nere…

Paprika o bärnstenstomater

Jag försöker äta bättre. Här en bild från frukosten. Bild på tandtrådsborstar kommer efter leverans!


Ibland behöver man
anlita hantverkare, för allt kan man inte göra själv. Men man kan försöka fixa lite saker själv – om man vågar. Jag har till exempel problem med mina handfat, som allt som oftast släpper ut vattnet alldeles för långsamt. Jag har tagit till kaustiksoda några gånger, utan större förbättring. Häromdan fick jag fin hjälp av Anna att skruva isär ett rör. Du anar inte vad jag hittade för trevligt klet i en av delarna… NÄ, INGEN BILD!!! Vidare har jag ju skickat efter en avloppsrensare, en sink snake, som skulle ha kommit i veckan. Leveransen är nu emellertid försenad och grejen beräknas komma nästa vecka.

Sink snake

Så här ser en sink snake ut.


En väldigt användbar sak
är humor. Många tror att jag som person är nattsvart och negativ. De som känner mig vet lite bättre. Utan humor hade jag inte överlevt allt som hänt de senaste sju åren. (Efter sju svåra år, förresten, borde det väl komma sju goda år???) Om jag anstränger mig bara lite kan jag bli ganska road och få skratta när jag vandrar omkring på Tokerian. Det är mycket där som är lite hej svejs… Men det är också ett plejs där jag faktiskt trivs – trots att jag har synpunkter på vissa saker. Idag fnyste jag i mitt inre åt en tröja som nån i personalen lagt ovanpå en frysdisk. DET känns inte så… hygieniskt… Just den här personen gör det typ ”hela tiden” också. Och så jäkla varmt är det inte där inne…

tröja på Tokerianfrys

Tokerian säljer frysta tröjor, eller?


Nu ska jag fortsätta må lite bra
genom att sätta mig och läsa en stund innan jag åker till Morgonen. Hur gör DU för att må lite bra??? Skriv gärna några rader i en kommentar så blir jag glad!


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »