Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘i den bästa av världar’

Ett ganska otänkbart inlägg, men roligt att skriva.


 

Vännen Gunilla kom som god tvåa när det gällde att gissa på senaste bildgåtan. Eftersom jag känner mig extra generös (?!) fick även hon en vinst, nämligen att föreslå ett ämne för ett inlägg. Gunilla önskade följande:

[…] Om du var tvungen att jobba politiskt, vilken ministerpost skulle du då vilja ha ? och vad skulle dina viktigaste frågor att driva då vara ? 🙂 Det handlar INTE om vilket parti… […]

Min första tanke var förstås kulturminister. Men jag skulle samtidigt vilja vara även arbetsmarknadsminister och hälso- och sjukvårdsminister. Nu ska jag förklara varför:

Böcker hos Alfa.

Böcker till alla!

När det gäller kultur satsas det alldeles för lite på det. Framför allt när det gäller litteratur. Många kan knappt läsa och skriva när de går ut skolan och jag tror att det handlar om att barn och unga inte längre ”uppfostras” med böcker i varken hem eller skola. För att kunna få tillgång till böcker i både hem och skola skulle jag sänka bokskatten ytterligare samt öppna fler bibliotek, inte lägga ner bibblor, som så ofta sker idag. Biblioteken ska dessutom vara öppna dygnet runt så att man ska kunna ta sig dit oavsett arbetstider.

hand i kedja

Arbetsförmedlingen ska vara den länk mellan arbetsgivare och arbetssökande som de inte är idag!

Och fler bibblor gör att jag glider över i den andra ministerrollen, den som arbetsmarknadsminister. För fler bibblor skapar fler arbetstillfällen – och gör förhoppningsvis fler människor till författare! (Det där går inte riktigt ihop, men… I den bästa av världar… och använd fantasin!) Men sen skulle jag ta ett rejält tag och organisera om Arbetsförmedlingen och a-kassan. A-kassan måste man kunna leva på. Det kan man inte idag. De flesta av oss vill emellertid ha ett jobb. Därför behöver Arbetsförmedlingen jobba mer offensivt med det de faktiskt heter: förmedling. Arbetsförmedlingen bör vara den länk mellan arbetsgivare och arbetssökande som man absolut inte är idag. Idag funkar Arbetsförmedlingen mest som kontrollant åt a-kassan. Jag tycker att det är bra att arbetssökande skriver aktivitetsrapporter varje månad, men dessa ska också stämmas av med handläggarna så att de arbetssökande blir peppade och känner sig sedda. Inga fler idiotiska och meningslösa möten, utbildningar och arbetsuppgifter – och definitivt inga fler jobba-gratis-jobb! Sänk arbetsgivaravgifterna så att fler mindre företag också kan nyanställa. Låt inte för få människor slita ihjäl sig och bli sjuka och gå in i väggen – låt i stället flera människor dela på uppgifterna så mår alla bättre.

Reflexhammare

Bort med landstingen och direktörerna!

Därmed över till hälso- och sjukvårdsministerposten! Börja med att lägga ner landstingen. Ta bort alla direktörer och underdirektörer i hälso- och sjukvårdsadministrationen – de kostar bara pengar. Låt staten ta över slutenvården och kommunerna primärvården och öppenvården. Satsa på psykiatrin och äldrevården/-omsorgen eftersom vi faktiskt vet att många människor mår psykiskt dåligt idag och att antalet äldre äldre fortsätter att öka. Då skapar vi för övrigt fler arbetstillfällen IGEN.) Hur svårt kan det vara? När kan jag tillträda???

(F*n, jag skulle ha blivit politiker!..)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett gnällinlägg.


 

Tyvärr är det slut nu med friden. Jag har fått ha en lugn och skön vecka, när jag har kunnat njuta av tystnaden ganska bra och framför allt inte blivit sjuk.

Koka ägg

Matlagning på hög nivå till frunch.

Människor förstår inte. En del ifrågasätter när jag säger att jag blir sjuk. Men hallå! Vems luftrör är det – dina eller mina? Jag fattar att alla inte vill ha kokt ägg till frunch, men… Jag överraskade mig själv idag med att använda spisen. Undrar om spisen eller jag blev mest förvånad.

Idag har jag inte alls mått bra. Jag har varit yr och det har varit svårt att andas nästan hela dan. Som om jag har känt på mig i förväg att friden skulle vara slut.

Mackor med ost och makrill

Mackor med ost och makrill, garanterat rökfria.

Till middag lagade jag… äh, jag hittade en burk makrill i skåpet (nej, inte den norska, den sparas!). Gjorde knäckemackor med makrill och ost på. Hann precis slänga i mig innan grillen och vattenpipan nedanför tändes. Jag bad snällt att mannen skulle flytta grillen. Han undrade vart han skulle flytta den. (Kan människor inte tänka själva?) Jag föreslog sidledes. Innan dess hade jag stängt fönstren i gästrummet och i arbetsrummet samt dörren till sovrummet. Han flyttade grillen sidledes. Det funkade ett tag. Jag kunde liksom inte be honom flytta vattenpipan också. Den står precis under min balkong.

Jag gick in. Det är jätteskönt – NOT! – att sitta inomhus med alla fönster och balkongdörren stängda när det är 34 grader utanför och 29 här inne. Men jag orkar inte bråka med fler grannar. (Jag anses bråkig och besvärlig för att jag har svårt att andas.) Jag orkar inte ha lektion med vuxna människor om att rök stiger. Jag orkar inte förklara att taskiga luftrör är osköna att dra ner rökluft i. De flesta tycks ju inte ens förstå vad taskiga luftrör betyder. Att det känns som att ha glas i rören. Att det gör ont. Ont att andas.

Det är jobbigt att hela tiden behöva försvara sig och förklara sig. I den bästa av världar visar vi varandra hänsyn. Min granne gjorde sitt bästa idag. Tyvärr räckte inte det.

Men snart… Snart sticker jag härifrån och dricker regnbågsvatten.

Regnbågsvatten

Regnbågsvatten..,

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om yttrandefrihet, bland annat.


facebookNu har det hänt igen!
En kille har Facebookat om sitt jobb i negativa ordalag och därmed blivit av med det. Eller av och av… Han var vikarie och fick inte den utlovade platsen i resurspoolen efter vikariatets slut, trots att en sådan plats var utlovad.

Vad hade Fredrik Vallgren skrivit då? Han hade skrivit att det nya schemat på jobbet var genomruttet. Men enligt honom själv hade han inte skrivit

[…] varken namn, personangrepp eller grova uttalanden […]

Nu har Kvällsposten (<== Expressen) via sin artikel, i sin tur via BLT/Sydöstran, avslöjat att det handlade om äldreförvaltningen i Karlskrona, att Fredriks chef heter Susanne Nordin och att hennes chef heter Martin Olsson.

Jaa, så kan det gå när man gör en höna av en fjäder. Allt avslöjas, liksom. Även vilken arbetsgivare och vilka chefer det gäller. För i Sverige har vi yttrandefrihet och kritikrätt. Den som jobbar inom det offentliga har dessutom meddelarskydd, vilket ger arbetstagaren rätt att berätta om till exempel missförhållanden på en arbetsplats utan att h*n utsätts för nån form av straff av sin arbetsgivare. Jajamens!

Samtidigt kan jag tycka att det kanske inte är så smart att kritisera den arbetsgivare hos vilken man hoppas på att få ett jobb. Bättre vore att man tog upp det man tycker är fel med sin närmaste chef. Fast vi vet ju alla att detta är i den bästa av världar. I vår värld är det inte alltid så att det går att framföra kritik till sin chef – av en eller annan anledning. En sådan anledning kan vara att man känner det som att man befinner sig i ett underläge eftersom man faktiskt inte är fast anställd. Eller så är man rädd för att man inte får den där tjänsten man vill ha, bara för att man tycker att nånting inte är riktigt hundraprocentigt bra på jobbet.

Att få skriva av sig om jobbet tycker jag är ett bra sätt att ventilera och åtminstone sammanfatta sina tankar. Men det ska självklart inte handla om angrepp och grova uttalanden, hot eller allvarliga kränkningar, lika lite som man bör lämna ut sekretessbelagda uppgifter. Vill man verkligen ha det där jobbet ska man kanske i stället vara lite smidig och försiktig i sina formuleringar, kanske skriva av sig under lösen (om det nu går på Fejan?).

Men en smart arbetsgivare hade, när den fått information om vad Fredrik Vallgren skrivit på Facebook, tagit upp kritiken med honom och diskuterat vad man kunnat göra för att förbättra schemat, som det gällde i det här fallet. Tänk vilken positiv återkoppling en sån arbetsgivare hade kunnat få av en Facebookskribent!

Fredrik Vallgren lät bara sina Facebookvänner läsa inlägget. Ändå nådde det fram till cheferna. Och även om juristerna säger att det inte föreligger några skäl till avskedande fick Fredrik Vallgren inte fortsätta på sitt jobb. Är det så här vi vill ha det med yttrandefriheten i Sverige???


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Men tjena! Läser i Dagens Nyheter att chefen kan hålla koll på dig och ditt hemmaarbetande via spionprogram på din dator.

Det är få svenskar som jobbar hemifrån, men utomlands är det desto vanligare. Det handlar om var tionde svensk och var femte arbetande person i totalt 24 undersökta länder. Om nu chefen tror att man tar för många eller för långa raster när man jobbar hemma med mera kan chefen nu använda spionprogram på jobbdatorn för att kontrollera vad den anställde gör, var h*n har surfat, vilka dokument h*n har jobbat med etc. Man kan ju redan nu hålla lite koll på sina anställda genom delade, digitala kalendrar eller så kan man ju ringa…

Fikar man för länge och för ofta om man jobbar hemifrån?


Men det blir allt vanligare att företag använder spionprogram
för att kolla personal som jobbar hemifrån. Idag handlar det om tio procent av alla företag i USA som har hemjobbande personal, men redan om ett par år kan det bli så många som 60 procent.

Frågan är bara om arbetsgivarna har tid med sånt här. Jag tycker alla alltid säger att de har så mycket att göra och en chef är väl knappast den som har minst att göra på ett företag. Eller ska man plötsligt anställa spioner som sitter och kollar vad hemjobbarna gör??? En enda bra grej kan jag se med det hela och det är att en log skulle kunna utgöra ett fakturaunderlag. Man ser exakt hur mycket tid man har lagt ned på vad.

Personligen förstår jag inte varför man måste spionera på sina anställda. Nånstans uppvisar väl de anställda resultat och det borde väl vara dessa fakta man utgick ifrån? Hur man uppnår resultat borde, i den bästa av världar, vara ganska ointressant – så länge man inte gör nåt olagligt, förstås. Det klart att man kanske inte jobbar åtta timmar i ett streck med en halvtimmas lunch och två kvartslånga fikapauser en dag när man jobbar hemma. Det tror jag ingen gör. Jag tror nämligen att många jobbar FLER TIMMAR när de jobbar hemifrån. Vad tror du? Jobbar man mindre tid när man jobbar hemma? Är spionprogram OK att använda för arbetsgivare som vill kolla sina anställdas datoraktiviteter???

Read Full Post »

Nää, jag är lite halvsur, jag. Två fototävlingar har jag varit med i under våren och inte enda (av de två) vann jag. I den ena tävlingen var första priset en digitalkamera. Jättebra, eftersom vinnaren redan har en skitbra kamera, uppenbarligen – h*n vann ju. Själv fotar jag med min fem år gamla mobil – jag tar alla bilder med den. Det duger för mig. Men uppenbarligen duger inte bilderna för att vinna tävlingar.

I kamera-tävlingen kunde man tävla i tre klasser. Vinnaren i den ena klassen hade tagit en motljusbild så att man inte såg ansiktena på huvudpersonerna på bilden. Tycker inte jag var så bra, dårå.

En motljusbild som jag har tagit. Med min mobilkamera. Det är den du ser i bloggens huvud, fast beskuren, dårå. OBS! Jag tävlade inte med den här bilden!


Däremot vet jag att det går att ta motljusbilder
som blir bra. Med en vanlig mobilkamera. Jag gillar till exempel bilden i den här bloggens huvud, en motljusbild tagen en kväll vid en av broarna i Metropolen Byhålan.

Den andra fototävlingen jag var med i skulle illustrera en viss aktivitet. Tre urtrista bilder vann. Och jag som tävlade med min ansjoivspitt-bild kom inte ens på medaljplats:

Min ansjovispitt-bild. Folk har viss ingen humor…


Nää, nu ska jag sluta vara med och tävla,
för varken motiv, kvalitet eller kamera räcker uppenbarligen till. Ett par gånger har jag varit med i vissa lokalblaskors fototävlingar kring säsongsbilder, men där är det ju bara bilder på barn som vinner.

I stället för att fota ska jag nog utbilda mig till ostexpert. Linn och jag fick oss en föreläsning till frukosten i morse på förmiddagen av Fästmön om hur man skär ost. Man ska skära bakifrån och ner för att undvika backar. Och man ska definitivt inte hålla i den smalaste delen för då går den av. Ja, ja, Linn och jag skakade på våra huvuden och tänkte lite att

i den bästa av världar är ostarna hållbara

Typ… Och jag la till i tanken

i de bästa av världar vinner JAG ALLA fototävlingar. I ALLA världar, alltså!..

Sur-Toffla. Bilden är tagen i augusti 2009 och redan då var jag sur.

Read Full Post »