Posted in Diskutabelt, Personligt, tagged fråga, hyfsat, kommentera, må, medverka, mitt emellan, omröstning, skål, skit, svarsalternativ, tack, Tofflan undrar, topp on 16 november 2014|
Ett undrande inlägg.
Mår gör vi alla. Ibland är vi på topp, ibland mår vi skit. För det mesta kanske vi befinner oss nånstans mitt emellan på skalan och mår rätt hyfsat. Den här veckan undrar Tofflan hur du mår.
Som vanligt hittar du frågan och svarsalternativen här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar… Det är också inne i frågan (omröstningen) du kan ange ett eget svarsalternativ och kommentera ditt svar.
Tack på förhand för din medverkan!
Livet är kort.
Posted in Gult, Krämpor, Personligt, tagged arbete, arbetsdag, avverka, överleva, beklaga mig, buske, chef, Gud, hyfsat, inga förhoppningar, ingen längtan, kors i taket, kort möte, Kurre, leva, leverera, lunch, mejl, ond, rita, rygg, söka mig till, stel, tulpan, utan att brinna, utföra, utslagen, vänlighet on 28 april 2014| 2 Comments »
Ett hastigt, men reflekterande inlägg.
Ritat av nån där uppe.
En halv arbetsdag har snart gått. Jag har avverkat den. Jag har jobbat, jag har lunchat, jag har också över-levt. Ryggen är stel och ond, men den kunde ha varit ondare! Jag ska inte beklaga mig för mycket. Det är som om Gud ibland ritar ett stort kors i taket. Det funkar att jobba. Hyfsat. Jag utför, levererar och nu återstår mest en massa mejl att läsa. Bäst av allt var att finna att min plats hos Kurre fanns kvar. Vänligheten jag sökt mig till när ingen annan har funnits nära.
En utblommad gul tulpan i buskarna.
I eftermiddag har min chef anhållit om ett kort möte. Vi får se om det blir av eller om det blir som sist – det skjuts till den sista minuten. Jag har inga förhoppningar, ingen längtan. Det går att leva utan att brinna, men jag kan det inte. Och frågan är om jag nånsin skulle få brinna här. Möjligen som en utslagen gul tulpan i buskarna..?
Livet är kort.
Posted in Krämpor, Personligt, Vänner, tagged agera, ansvar, användare, arbete, älska, ändra, bak, bekanting, bil, chef, dusch, förändring, fel, gissa, härva, huvudvärk, hyfsat, kniv i ryggen, kräkas, kvällsträff, livet, lunch, macka, må illa, med tungan i rätt mun, mejl, motivation, nöjd, nej, ont, orkar inte, orsak, ort, röra, riktlinjer, risker, rumpa, sjunka, snubbe, snurrig, spola av, städa efter andra, svar, system, tablett, tanka, trött, underlag, värkig, viktigast on 10 februari 2014| 4 Comments »
Ett rätt gnälligt inlägg om fel.
Dagen idag började ganska hyfsat. Med tungan i rätt mun, det vill säga min egen, fick jag ut det jag skulle och så vidare och så vidare. Men senare på dan började snurret. Inte bara en gång utan två. Ibland känns det som om jag verkligen inte har nån aning om var min rumpa är. Den är liksom bak – oavsett. Och hur jag än gör blir det fel: agerar jag inte är det fel och agerar jag är det också fel eftersom ansvaret kanske är nån annans. Bara det att jag ju inte kan GISSA. Hur ska jag veta vad som gäller?
Snurrigt värre.
Fel kan vi alla göra. Det blir bara för mycket när jag inte riktigt känner mig som orsak till feleN. Det handlar inte om en gång utan om flera gånger den senaste tiden. Bara idag två gånger. Jag försöker göra mitt bästa – och det tror jag att alla andra också gör. Men om jag inte får underlag eller får fel underlag eller inte får veta att jag förväntas göra nånting eller får veta att vissa saker ska jag inte alls göra… Ja… då blir det fel. Och snurrigt.
Jag gillar inte att städa efter andra. Det har jag gjort i ett annat liv och det för det fick jag inte bara en utan flera knivar i ryggen. Nu har jag städat rejält efter andra idag. Som tur var blev användaren nöjd. Det är det viktigaste. Själv är jag allt annat än nöjd. Systemet innebär så stora risker för fel. Om ingenting ändras snart vill i alla fall jag inte fortsätta.
Huvudvärken kom smygande under eftermiddagen. Jag hade en tablett och den tog udden av det värsta. Nu har jag emellertid så ont att jag mår illa. Höll på att kräkas förut när jag kom innanför dörren. Så vill jag inte må. Så här vill jag inte leva mitt liv.
Det känns som om livet pågår utanför mig och jag är inte med. Idag hörde en bekanting av sig och ville ses. Vi har tidigare talat om lunch, men det går ju inte eftersom vi arbetar på olika orter. Nu fick jag säga nej till en kvällsträff den här veckan. Jag orkar inte, helt enkelt.
Det är fortfarande så att jag älskar att jobba. Men att jobba i en härva och, enligt mig, märkliga riktlinjer… Nej, det måste till en förändring.
Nåt svar på mitt mejl till chefen har jag inte fått – och får inte heller under morgondagen, deklarerade han. Så sjönk motivationen ytterligare.
En snubbe med sänkt motivation, helt klart.
Drar in i duschen och spolar av mig röran. Det kanske känns bättre sen när jag är ren. En macka eller två ovanpå det kanske gör susen. Bilen är i alla fall tankad. Jag släpper tankarna på det andra NU.
Livet är kort.
Posted in Familj, Personligt, Trams, Vänner, tagged andra uppgifter, äldre, ålder, åldrande, åldras, baka, blåsa, bortbjuden, dejt, Den Rätta Arbetsgivaren, Dramaten, erfarenhet, förskräcklig, fika, fikabröd, fort, foto, ful, fundera, gå, gå ihop, gåstav, göra rätt för sig, grå, gråta, grön, gubbe, hål-foten, höst, headset, humor, hund, hyfsat, ICA, isärskrivning, jävlar anamma, jord, keps, kille, klä mig i offerkofta, kompetens, Kulturnatten, kvinna, kyligt, ladda, långt, lönnlöv, man, maratonlopp, människa, många, min egen taxiplats, natur, njuta, oändligt, ont, pensionsmässig, peppande tjej, planer, räcka och bli över, röd, rönnbär, Runkeeper, sakta farten, söka jobb, skämta, skönt väder, sms, snö, sol, soppåse, svarta dagar, tant, tilltala andra, tjej, trampa ner i ett hål, ugn, upptagen, utblommade blommor, vacker, vackrare, varna, vänliga, värdefullt i livet, värdelös, värdinna on 27 september 2013| 4 Comments »
Ett inlägg om dagens promenad.
Inte nåt skönt väder idag. Grått, blåsigt och kyligt. Men jag gick inte ut för att njuta av nån jäkla sol, jag gick ut för att ladda mitt jävlar anamma. Det där som vissa tror att jag har oooändligt av, medan andra tycker att jag klär mig i offerkofta. Nåja, jag är inte på den här jorden för att tilltala andra, mina uppgifter är annorlunda.
Grått…
Även en bitsk Toffla kan ha riktigt svarta dar. Det har varit ett par såna nu. Det räcker och blir över. Dags att vända och bli jävlar anammig i stället. (Det syns fortfarande inte utanpå hur jag gråter.)
Idag hade jag min första dejt med Runkeeper. Vännen Agneta hade varnat mig för den peppande tjejen som tilltalar en var femte minut. Därför hade jag tryckt i headsetet. Jag fick veta hur fort jag gick och hur långt jag gick. Inga maratonlopp, precis, men det blev tre kilometer. Efter två kilometer gjorde hål-foten (= foten jag trampade ner i ett hål på Kulturnatten och ramlade) ont, så jag fick sakta farten. Sen stannade jag åtta gånger för att fota och en gång för att slänga soppåsen. Typ 13 minuter per kilometer anser jag därför vara hyfsat för Vår Fallna Hjältinna (= Petite Moi).
En annan fallen hjälte.
Medan jag gick och funderade såg jag en tant med keps och gåstavar, en kvinna med hund och en en tjej med en dramaten. Var är alla gubbar/män/killaridag, tro?
Passerade det som kunde ha varit min egen taxiplats. Men jag skulle ju ALDRIG göra en sån förskräcklig isärskrivning!!!
Taxi plats… Förskräcklig isärskrivning!!!
Funderade på det där med ålder… När man söker jobb ska man tydligen vara mellan 30 och 35 och ha 25 års erfarenheter och kompetenser. Det går liksom inte ihop för mig…
Rönnbär kommer när året åldras går mot höst. Röda, vackra… Varför är det bara människor som anses fula och värdelösa när de åldras?
Det är som att människor som är lite äldre, men ännu inte pensionsmässiga *pekar med hela handen på mig själv*, både anses fula och värdelösa. I naturen är det tvärtom, tycker jag. Åldrandet är vackert! Som röda rönnbär, eller bara utblommade blommor…
Vackert och utblommat på bredden.
Å andra sidan…
Utblommat på höjden.
Får mig att undra om vad som är värdefullt här i livet och vilka människor som är värdefulla. Funderar vidare på när Den Rätta Arbetsgivaren ska se att det röda lönnlövet till och med är lite vackrare än de gröna. För de gröna är ju så många och vanliga…
Vem är vackrast i det här trädet?
Planerna för eftermiddagen har ändrats lite. Jag är bortbjuden på fika. Värdinnan hade tänkt baka, men messade nyss för att hon inser att det inte går att baka: ugnen är upptagen hela dan. Jag föreslog att vi skulle åka till ICA och sno nåt fikabröd. SJÄLVKLART skämtade jag! Här snos ingenting, här görs det rätt för sig!
Har du gjort nån rätt för dig idag???
Livet är kort.
En numera rätt tjock (tant) propagandaminister som sett bättre år. Bitsk och elak och hård mot de hårda, men from som ett lamm mot de snälla. Älskar sin Anna gränslöst, kopiöst, sanslöst, men tveklöst.
Du får gärna citera mig, men ange källa. Bilder från bloggen får du INTE knycka. Den här bloggen är avslutad. Vill du kontakta mig ändå eller köpa en bild? Skriv en kommentar vid det inlägget så kontaktar jag dig!
Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
| M | T | O | T | F | L | S |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
| 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
| 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
| 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
| 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||
Twingly-länkare
Powered byIP2Location.com
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 