Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘hur lång tid’

Ett matt, men ändå hoppfullt inlägg.


 

Bok och pläd

Det blev lite varmare under pläden.

Trött och frusen sammanfattar mitt tillstånd igår kväll. Jag fick ta med mig pläden in till sovrummet och la den över duntäcket för att inte frysa. Läste en kort stund och kollade Springfloden med ett öga innan jag somnade som en sten, med avbrott för samtal nummer tre från mamma, gällandes…

Har du ringt mig? Det är nån som har ringt mig på mobilen.

Det är inte lätt att hantera tekniska prylar när en är gammal. Dessutom är det jag och Fästmön som har köpt mobilen till mamma för att hon ska kunna både nå ut och nås.

Nä se sjuk får en inte vara när en är arbetssökande. I alla fall inte på vardagar. Så jag passade ju på att vara sjuk i helgen. Jag har fortfarande lite svagt ont, men inte så att jag behöver medicinera. Ganska matt och medtagen känner jag mig också. Det beror med all säkerhet på att jag inte har fått i mig nån fast föda sen i lördags kväll. Ja undantaget cornflakes och Annas äpplemos, om dessa kan räknas som fast föda.

Kaffe vid datorn

Svart kaffe kan jag dricka idag, tack och lov! Det är nämligen ett måste när en söker jobb.

I morse vaknade jag med huvudvärken from hell (den avlöste alltså gallstensanfallet from hell). Men efter svart kaffe och en Ipren var jag redo att söka jobb. Tre tjänster sökte jag samt uppdaterade CV och personligt brev på både svenska och engelska, referenslistan och LinkedIn-profilen på förmiddagen. Vid lunchtid tog jag bilen för att rekognosera inför övningen i morgon eftermiddag. Kollade så att jag hittar dit, hur lång tid det tar att åka, parkeringsmöjligheter etc. Allt gick bra.

På hemvägen ringde mobilen, så jag svarade, frågade den som ringde om h*n kunde hålla sig kvar och svängde snabbt in på Tokerians parkering. Det var ett företag som undrade om jag var intresserad av ett kort uppdrag på deltid. Dessvärre fick jag tacka nej, eftersom deltid och a-kassans sätt att räkna inte stämmer överens. Men det är ett företag där jag så sent som i förra veckan sökte en annan tjänst som är på heltid och fast. Dessutom har jag blivit intervjuad där så sent som i oktober, så det känns som om jag ligger bra till. Jag tackade för påringningen och erbjudandet och sa att jag hoppar på vad som helst som passar min profil – bara det är heltid. Min uppriktighet uppskattas, det vet jag. Eftersom jag ändå stod på Tokerianparkeringen hoppade jag in och utförde ett par ärenden efter samtalet innan jag åkte hem.

Blommor och stjärnor

Blommor och stjärnor var en del av dagens ärende.


Dagen har än så länge varit lite blandad.
Efter jobbsökeriaktiviteterna på förmiddagen hade jag kontakt med en släkting som förlorade sin mamma i fredags. Även för mig och min egen mamma är det en stor förlust! Jag funderar på om det är möjligt för mig att åka ner till begravningen.

Lapp med texten Lunch

Min påminnelselapp om att ta med lunch till jobbet får sitta uppe ett tag till på ytterdörrens insida.

Från mitt numera före detta jobb hörde fem personer av sig under förmiddagen! Å, så det värmer ett fruset Toffelhjärta! Jag saknar dem så, mina kära arbetskamrater. Men jag försöker att inte se bakåt för mycket utan framåt. (Med det menar jag inte att jag inte ska träffa flera av dem igen, för det ska jag – utanför jobbet!) Det bevisar påminnelselappen om lunch som sitter på insidan av min ytterdörr. Lunch och middag, ja mat överhuvudtaget, finns emellertid just nu inte i min sinnevärld. Jag är glad och tacksam att jag kan dricka kaffe och att jag har fått i mig fil och flingor och äpplemos. En får ta små steg på väg mot tillfrisknandet. Att det sen borras i huset (det sker visst varje dag sen flera veckor tillbaka) och att vaktis utanför blåser skräp med en maskin som låter nästan lika illa är smällar som en arbetslös konvalescent får ta.

 

Tack till familjen och vänner som bryr sig om!!! Även om vi idag alltid sägs vara tillgängliga är alla uppenbarligen inte det. I nöden prövas vännerna. 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Fick ett mejl idag från Min pension i Sverige. Genom att logga in hos Min pension kan jag göra en prognos på min totala pension. En mycket bra sajt och tjänst, även om jag inte ger pensionen i sig lika högt betyg… Men det jag får presenteras snyggt, överskådligt och väldigt rent utan att sajten är torftig. Det är ett konststycke som jag tycker att Min pension i Sverige har lyckats med!

Inte nog med att man ska oroa sig för att ha jobb. Man behöver nog fundera lite på sin pension också. Och kanske bli oroad för det som kommer sen. Jag säger inte att sajten Min pension gör mig glad för det jag läser där, men den gör mig glad för att den är så användarvänlig. Det jag gillar med sajten är att jag ser vad jag har för pension – och vad jag kan få.

 

En användarvänlig sajt! Inget onödigt visas nånstans, allt presenteras snyggt, överskådligt och rent utan att bli torftigt.


Genom att logga in och klicka på Allmän pension
ser jag hur stort mitt intjänade pensionskapital är. Tydligt och överskådligt ser jag hur jag har placerat min premiepension. Så himla enkelt att slippa hålla reda på en massa olika papper hit och dit!

Går jag vidare till Tjänstepension får jag en förteckning över min intjänade pension och mina pensionsinstitut (jag har ju flera eftersom jag har haft flera arbetsgivare). Jag kan också se när jag kan ta ut tjänstepension, hur mycket jag får per månad och under hur lång tid. För min del betalar en del institut till mig från 65 års ålder och livet ut, medan andra bara betalar ut i fem år.

Nästa flik visar mitt privata pensionssparande och ungefär samma uppgifter som under fliken Tjänstepension.

Sista fliken är Min pensionsprognos och det är här jag kan räkna på vad jag faktiskt får i pension. Jag kan räkna på olika åldrar att gå i pension och kommer förstås genast fram till att jag inte kan pensionera mig en dag före 65, snarare efter… Sen är det förstås svårt att beräkna ens löneutveckling när man inte har fast jobb, men jag får höfta och chansa. Ännu svårare är det att gissa på avkastningen av pensionssparandet. Där får man dock lite bra fingervisning – och inga pekpinnar – genom att klicka på frågetecknen vid vissa fält.

Det här är en alldeles utomordentlig sajt och som sagt, otroligt användarvänlig, till och med jag min min falska dyskalkyli kan använda den. (Jag slipper räkna själv, ju…) Det här inlägget får jag inte en spänn för att jag skriver, men sajten Min pension får högsta Toffel-betyg!

Read Full Post »