Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann’

Ett inlägg om en bok.


 

Lanthandlerskans sonFör ett tag sen fick jag tre böcker i andra hand av Annas snälla mamma. En av böckerna visade sig vara en första version av Jonas Jonassons succéroman från 2009, Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Tyckte jag. Men författaren heter Lars Sund, boken heter Lanthandlerskans son och den gavs ut 1997.

Några fler saker skiljer böckerna åt, men det är baske mig inte många! Lanthandlerskans son är blott 94 år ung när han rymmer – med en åra i högsta hugg – från åldringshemmet i Vasa. Ja, där säger man på finlandssvenska åldringshem, inte ålderdomshem. Åran använde Otto till att slå sönder hemmets TV och på så vis kunna rymma med viss hjälp av sin dotterson.

Det är emellertid inte första gången Otto Näs är efterlyst. Första gången var han mordmisstänkt, något som ledde till att Otto Näs, av förklarliga skäl, försvann från Finland någon gång kring de båda världskrigen. Nu berättar han sin historia för dottersonen, en historia som inte bara blir en släktkrönika utan även lite av en lektion i historia. Men mest av allt blir det en skröna.

Vi läsare får ta del av en både rolig och gripande historia. Lanthandlerskans son Otto har inte särskilt rent mjöl i sin påse och han har sannerligen levt ett äventyrligt liv. Men det här är också på sätt och vis kvinnornas bok, för en centralgestalt är Hanna, lanthandlerskan, även kallad Dollar-Hanna. Inte var det särskilt vanligt att kvinnor hade en lanthandel på den tiden. Ed Ness gav Hanna två barn, Otto och Ida. Hannas kärlek till Johannes Smeds nådde emellertid långt bortom kroppen och allt som är vedertaget.

Händelserna i boken utspelar sig mestadels i Österbotten i Finland. Författaren själv, Lars Sund, föddes 1953 i Jakobstad, också det i Österbotten. Efter studier i Åbo hamnade han så småningom i Uppsala där han bland annat arbetade vid lokalblaskan. Men även tidningen lämnade han senare för att helt ägna sig åt sitt författarskap. Lars Sunds litterära genombrott kom 1991 med Colorado Avenue, den första delen i trilogin där Lanthandlerskans son utgör del två. Trilogins persongalleri består av invånarna i en fiktiv by i Svenskösterbotten, Siklax. Lars Sund skriver på svenska och hans sex senaste böcker, (den senaste kom ut förra året), har översatts till finska.

Toffelomdömet blir högt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

För ett par år sen blev det ett himla hallå i litteraturkretsar kring boken Strindbergs stjärna av Jan Wallentin. Om jag inte minns fel handlade det om att boken förhandsåldes internationellt till massor av länder. Författaren fick ett stort förskott för boken. Själv hittade jag boken i somras, på årets första semesterdag, på antikvariat, för 50 kronor. Frågan är om den var värd pengarna…

Var den här boken värd 50 kronor?


Boken inleds
med att en dykare hittar ett gammalt lik i en gruvgång. Och därmed inleds jakten på att försöka sammanför Strindbergs stjärna och kors. Strindberg som i Nils Strindberg, inte August. Nils, som var med på Andrées expedition. Den börjar nästan som en deckare med ett mord – och fortsätter sen ut i vida världen, bland nazister, judar, första världskriget, argentinare, ryssar och så… tillbaka till de norra delarna av världen. Och så ett litet HBTQ-tema insmuget också.

Alltså, jag blir inte klok på den här boken! Den är som en blandning av Da Vinci-koden, men också lite som Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Fast när det gäller Strindbergs stjärna får jag inget grepp om själva storyn. Inget grepp alls. För den har också lite TV-serien Lost i sig – och sånt blir jag smått galen på.

Nej, det här var ingen bok som tillhör mina favoriter alls. Den är alldeles för snurrig, det är alltför många trådar att försöka hålla ihop – och reda ut. Och det är för absurt. Lågt Toffelbetyg!

Read Full Post »

Fem runda bollar* landade hemma i Himlen strax före klockan 19 i afton. Vi hade varit hos barnens mormor och firat henne på 70-årsdagen – genom att HON bjöd oss på middag. Ja, jag vet att det låter helknäppt, men Fästmöns mamma är verkligen världens snällaste och tänker alltid på alla andra i första hand och INTE på sig själv.

Elias fick verkligen den bamsekram av mormor som han hade hoppats på när han stolt överräckte sin fina teckning. Tyvärr hann jag inte ta nån bild. Av mig fick mormor en bok som jag hoppas att hon gillar. Hon hade hört mycket om den, sa hon och det verkade som om hon var nyfiken på den.


En omtalad bok.

                                                                                                                                                      Och så hade vi hittat fina, ljusgula tulpaner. Tulpaner är nämligen mormors älsklingsblommor.


Ljusgula tulpaner i det fria. Bilden kommer från Fotoakuten.

                                                                                                                                                     Mormor och Lasse bjöd på en massa godsaker – fläskkött och rostbiff till majoriteten, kalkon till mig, en underbar grönsaksgratäng och en potatisgratäng som det KANSKE var vitlök i… Vi fick se bilder från födelsedagstrippen till Malta och det såg verkligen härligt ut – även om det var ganska mycket TURKOST… Vi fick bland annat se bilder från en farofylld färd över oroligt vatten till några grottor.

Mormor serverade en underbar hallontårta till kaffet – och vi fick även hallongrottor och en kaka som heter jitterbugg.


Mormors hallon.

                                                                                                                                                    Innan vi rullade ut från mormor och Lasse fick jag greja lite med deras dator. Inga stora och svåra grejor utan lite tips och trix, bara.

Ute i Förorten blev det ett snabbt besök för Lillan hos hennes pappa och Anna hoppade in på ICA Solen så att barnen ska få smörgåsmargarin på sina mackor i morgon bitti.

Hemma i Himlen skulle jag just sätta mig vid datorn när mamma ringde på mobilen. Dagens bankbesök hade gått bra, även om Danske Bank krånglade som tusan in i det sista. Men nu slipper hon den banken, tack och lov! Det var bankens pressansvarige som fick bägaren att rinna över, kan jag meddela. (Du kan ju läsa hans kommentarer här och här och bedöma själv om du tycker att han är oförskämd eller inte…) Och snälla mamma hade även fört över pengar så jag kan lösa mitt studielån! Jag är så tacksam!

                                                                                                                                                      *Slaktar-Pojken kunde som vanligt inte slita sig från sin dator.

Read Full Post »

Jag har ett antal dubletter av böcker, bland annat såna som jag har fått av snälla givare. Eftersom jag är i trängande behov av cash har jag kollat med eventuella givare och det är helt OK att hitta nya ägare åt böckerna.


Fem Fyra Tre böcker söker nya ägare.

                                                                                                                                                         De fem fyra tre böckerna som söker nya ägare är:

  1. Dödligt drama på Dramaten av Maria Lang. Inbunden. Omslag. Pris: 130 kronor plus porto/frakt.
  2. Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf. Inbunden. Pris: 50 kronor plus porto/frakt. Boken har blyerstmarkeringar från Tofflans litteraturstudier… Nostalgi…
  3. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Pocket. Pris: 30 kronor plus porto/frakt. Boken är helt oläst eftersom jag redan hade fått den tidigare av vänliga Åsa när den damp ner i ett vinstpaket häromdan.
  4. Brott av Karin Fossum. Pocket. Pris: 5 kronor plus porto/frakt.
  5. Den onda viljan av Karin Fossum. Pocket. Pris: 5 kronor plus porto/frakt.

Är du intresserad? Mejla mig på poodipoodi(snabel-a)uppsala.com

Read Full Post »

En grå dag behöver guldkanter. Och inte hjälpte det mycket att olja in två stycken träskärbrädor eller att gå ut med soporna till ett överfullt soprum. Nej då ringer man en kär vän och får sig till livs några varma ord. Tack, du vet själv vem du är, raring!

Sen, när man vittjar postboxen, gör man en grimas av lidande när man öppnar ett fönsterkuvert med hemförsäkringen och bilförsäkringen i. Bara att bita ihop och betala dessa försäkringar vars premier var betydligt lägre förra året. Därför blir det antingen snabb offertinhämtning nu eller en mer långsiktig till nästa år.

MEN… Så hittar man i sin postbox ett bokpaket som man har vunnit från Fritz & Ståhl. Visserligen har man läst 50 procent av innehållet, den till vänster, tillsänd av en zylvazz bloggläzare (som verkar ha problem med sitt webbhotell?), men vad gör det? Hälften har man INTE läst och man tackar glatt de vänliga avsändarna!


 Alice Munro har jag INTE läst och det ska bli spännande att göra denna nya bekantskap.

                                                                                                                                                   Tack, vän och tack, Fritz & Ståhl, för dagens guldkanter!!!

Read Full Post »

Alla människor är inte snälla, allra minst jag. Jag är en elak typ som mest tycker synd om mig själv. 😈 Men jag gillar också att läsa och runt omkring mig finns

EN MASSA snälla vänner

som ger eller skickar mig böcker! Många av dessa vänner har jag inte ens träffat i verkliga livet. Bara det… Att ni ÄNDÅ bryr er om mig…

Att göra mig glad – för okejrå, jag har väl varit och är rätt ledsen ibland också – det gör man med böcker. Och alla dessa gåvor och vänner försöker jag tänka på när jag är som ledsnast för då piggar jag upp mig själv i tanken.

Så du som har förärat mig en bok – din gåva och din omtanke och de fina ord som ofta följer med – finns alltid kvar i mitt hjärta – även sen boken blivit läst.

Här kommer min stora TACK-lista till alla RARINGAR som har gett mig den bästa gåvan jag vet, en bok:

  • Fru Zophie Klon (som sände mig Hypnotisören när flera personer från mitt förra liv sände mig  dödande blickar, ilskna brev och min pappas kläder i retur i en svart plastsäck).
  • Fru Hatt (som sände mig Skynda att älska, en bok där jag grät floder när jag jämförde med min egen pappa)
  • Bibbi, Inger och Ewa (som var de enda som gav mig en avtackning – ett presentkort som jag bland annat köpte Tre sekunder för!)
  • Jerry (som gav mig Mia. Sanningen om Gömda, vars författare borde ha fått Guldspaden för detta!)
  • Fästmön (som har gett mig massor av bra böcker i julklapp, i födelsedagspresent och när jag har varit ledsen)
  • Mamma (som också ger mig bra böcker i present eller pengar till bra böcker när hon själv inte orkar stappla iväg till bokhandeln)
  • FEM (som gav mig boken om Clark Kent som jag ännu inte har läst!)
  • Systerdyster (som har skickat två bokpaket med en massa böcker från min önskelista och utanför den – spännande! Bland annat gav hon mig boken Blondie, som ledde till att jag fick kontakt med Birgitta som skrivit boken!)
  • Lena (som skickade mig Se dig inte om! och tackade för trevlig läsning av min blogg!)
  • Åsa (som skickade mig Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, en osannolik bok som gav mig både glädje och spänning – trots att den inte är en deckare 😉 )
  • S (som skickade två för mig tämligen okända deckare/författare som jag ska SLUKA strax!)

TUSEN OCH ÅTER TUSEN TACK till er alla!

Read Full Post »

Mår man bättre om man skriver? Det var en av frågorna och temana i veckans BabelSvT2. Men som vanligt fanns det flera teman liksom en intressant blandning gäster och reportage.

Bob Hansson slipper vi inte den här gången heller. I höst ska han söka lyckan. Missförstå mig rätt, jag gillar Bob Hansson, men INTE tramsinslag i programmet. Jag orkar inte skriva om eländet… Bara en detalj: det är SÅ NJUTBART att lyssna på Zinat Pirzadehs mjuka brytning – UNDERBART!

Först ut i dagens program var poeten Johannes Anyuru – som just debuterat som romanförfattare. Tre diktsamlingar har det blivit, förra året debut som dramatiker. Och nu alltså också romanförfattare. En nyklippt Anyuru lyckades för det mesta undvika ögonkontakt med programledaren när han försökte förklara hur jobbigt det var att under början av 2000-talet bli så känd. Daniel Sjölin placerade hörlurar på författaren när han överöste den nya romanen med beröm. Fjäskskydd. Jo, jag tackar, jag. Överspänt och fånigt grepp. Neetlitteratur* blir genrebeteckningen. Genren omfattar utanförskap, ofta alkoholmissbruk och är ett manligt tillstånd. Ärligt talat förstår jag inte vad romanen handlar om, men jag är ju varken missbrukare eller manlig…


Johannes Anyuru, neetlitterär debutant. Bilden är lånad från Babels hemsida.

                                                                                                                                                    Babels STJÄRNREPORTAGE handlade om rockstjärnan Patti Smith som gett ut självbiografin Just kids. Boken behandlar åren med fotografen Robert Mapplethorpe.

Så blev det ytterligare en artist i studion, Caroline af Ugglas som tillsammans med terapeuten och poeten UKON (Ulf Karl Olov Nilsson) debuterar i höst med boken Hjälp, vem är jag? Caroline af Ugglas är som vanligt MYCKET i intervjun, UKON är mest konstig. Mannen är otroligt långbent, hans högra lillfinger är krökt, han har sneda, mandelformade ögon. Han ser kort och gott SPÄNNANDE ut! Intervjun fortsätter i ett reportage om terapi – i filmens, TV:ns och litteraturens värld. Intressant!

Så ansluter Marianne Sällström, författare och lärare i terapeutiskt skrivande. Då känns det mer stabilt i studion! Marianne Sällström pratar om skrivandet som terapi, en terapi som forskarna är eniga om är framgångsrik! Poeten och koreanen Ko Un deltar via skype och tycker till om detta.

Veckans boktips blev:
Johannes Anyuru: Aniara av Harry Martinson
UKON: Witz-bomber och foto-sken av Jonas J Magnusson och Cecilia Grönberg
Caroline af Ugglas: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson

Nästa veckas program innehåller

Triss i ess

enligt Daniel Sjölin. Vi får la se…

                                                                                                                                                   *Neet = Not in Education Employment Training

Read Full Post »

Older Posts »