Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘humorbefriad’

Ett inlägg om två väldigt omaka TV-serier.


 

Nej jag veeet. Det är inte lördag idag och det dröjer några dar tills det är det. Men det var lördag i… lördags. Fästmön och jag bänkade oss, för det var ju säsongspremiär av Mr Selfridge.

Lite slöa efter maten var vi nog, möjligen dimmiga på ögonen av vin, så vi råkade se programmet som gick före Mr Selfridge. Även det var en premiär, första delen av åtta av Ginas show. Jag gissade redan i förväg att de båda serierna inte hade mycket gemensamt…

Gina DirawiMr Selfridge
Gina Dirawi till vänster och mr Selfridges dotter och mr Selfridge himself till höger.


Självklart är det stora skillnader 
bara i det att Ginas show är svensk underhållning, enligt Expressens TV-tidning, Mr Selfridge är brittiskt drama. För mig blev det också skillnad vad gäller kvaliteten: den ena serien är riktig kvalitet, den andra… tja, jag vet inte hur jag ska klassa den.

Ginas show blev en 25 minuter lång flamsig egotripp. Jag trodde åtminstone att Gina Dirawi skulle försöka prata med nån intressant person – enligt reklamen ska det ju vara en talkshow.

Mr Selfridge blev ett 45 minuter kort högtravande kostymdrama. Mr Selfridge gifte bort sin dotter till en inte helt OK svärson och familj. Brittisk överklass struttar runt. Är nåt av detta egentligen baserat på varuhuset Selfridge’s verkliga historia? Det är jag inte helt säker på.

Ginas show ska jag försöka undvika de kommande sju lördagarna. Annars finns en viss risk att jag är elak. Kalla mig humorbefriad, men jag är baske mig inte humorlös som somliga. Fast Ginas show roar mig inte. Jag skrattade inte en enda gång.

Inte heller skrattade jag när jag såg Mr Selfridge. Däremot satt jag som klistrad i bästefåtöljen. Slutvinjetten kom alldeles för snabbt. Men Mr Selfridge är en dramaserie, inte nån serie som utger sig för att vara underhållning med humoristisk betoning (de sista två orden är mina ord). Jag tror att Gina Dirawi vill vara rolig. Hon är varken rolig eller underhållande – tycker jag. Sen får andra givetvis ha andra åsikter.

Nästa lördag ser jag enbart på Mr Selfridge. Glor DU på nåt på TV om lördagskvällarna??? Skriv gärna en kommentar och berätta vad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om aprilskämt.

 

Tofflan tittar in i evighetsspegeln

Ett aprilskämt tittar in i evighetsspegeln.

Mitt första inlägg idag, det om pumpsen, var förstås ett skämt. Det hoppas jag verkligen att du förstår. Jag är inte mycket för att skämta aprillo, för jag blir verkligen avskräckt när jag läser medias aprilskämt. Framför allt lokal medias. ASSÅ, KOM IGEN! Vem går på att man ska ta bort busshållplatser, ha robotar som turistguider och gigantiska hörsel- och synskydd för att slippa fridstörare? Eller att en gågata ska öppnas för biltrafik? Jag stööööönar. Högt. Och inte så mycket av smärta idag som av att jag skäms. Å andras vägnar.

Men på tal om smärta finns den förstås delvis kvar i rygghelvetet. Värst är det första halva av dan. Jag försöker stå och sitta omväxlande, men är rädd att mina hälsporrar ska aktiveras av för mycket stående. För att motverka dessa har jag skor med de äkta, avgjutna inläggen i.

Fästmön låter som en hel karl idag. Det handlar inte om att hon har bytt kön utan om att hon är sjuk. Förkyld, hes och hostig. Trist för henne att hon behövde vara hemma idag eftersom det var en utbildning hon skulle delta i idag (på sin annars lediga dag). Jag har beordrat allt från vila och näsdroppar till honung och hostmedicin. Och en och annan Ipren.

Det har snöat utanför kexfabriken. Jag har fått mitt p-tillstånd till bilen förlängt till och med den 31 maj och förvånades över inkonsekvensen. Men det var inget jag skulle lägga för stor vikt vid, sa chefen. Men en kylig dag som denna första april passar det bra att värma skogssvampssoppa till middag. Jag ska försöka att inte bränna vid några grytlappar eller annat idag.

Och ja just det. Om nån tycker att jag är humorbefriad då skulle du träffa en före detta granne till mig för att jag inte tycker att fyra tidningars aprilskämt var roliga, kan jag meddela att det största aprilskämtet av dem alla är jag. Jag är ju född i april.

För övrigt har jag idag lyckats med att få ihop tusen – 1000 – följare till jobbets Twitterkonto! Det är jag rätt nöjd med. Privat har jag bara 208… Och detta är inget aprilskämt!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagens promenad.


Att jag är både blåst och humorbefriad,
såväl mytoman som elak, har jag fått höra så det räcker de senaste dagarna. Det gör ont, men det är väl också syftet? (Retorisk fråga.) Fast jag har förstås också fått höra att jag är värdefull och snäll, kompetent och en kämpe. Såna ord om mig väger lite tyngre. Idag kan jag komplettera omdömena om min person med

genomblåst.

Det blåser som 17 idag och jag har just varit ute på en promenad om ungefär 4,3 kilometer. Jag kan ärligt säga att jag höll på att vända tillbaka hemåt flera gånger. Men jag trotsade blåsten och egentligen var det inte särskilt kallt…

Björkar i blåsten

Björkarna stod pall i blåsten och så även jag.


Jag hade inte tänkt gå så långt,
bara få lite frisk luft efter intervjun när jag talade om sånt som är sjukt. Det var en frilansande journalist som intervjuade mig och vi får se om h*n kan sälja in sin artikel till nån veckotidning.

Lövlöst träd

Bortblåsta löv.


Visst passerade jag Den Hemliga Trädgården,
men idag var dörren stängd. Jag tror att budskapet var att jag ska lämna den lite ifred ett tag. I stället kollade jag lite vad folk har i sina trädgårdar. Häromdan hittade jag ju till exempel en alternativ sovplats…

Madrass i träd

En alternativ sovplats?


Idag hittade jag lite annat.
Många har solstolar ute fortfarande, medan andra har samlat ihop sina utemöbler och lagt presenningar över. Visst kan det komma soliga, fina dagar, men nog är väl i alla fall badvädret över..?

Badboll i ett träd

Redo för nästa sommar?


En fantastisk… sak,
som jag har gått förbi många gånger men också tänkt plåta lika många gånger är detta sjöodjur. Visst är det väl häftigt?! (Retorisk fråga.)

Sjöodjur

Det är nog inte alla som har ett sjöodjur i sin trädgård…


Medan jag tar en stunds tankepaus
och gör lite annat hoppas jag att du får en fin eftermiddag.

Det var en gång en gubbe, som satt på en stubbe…

Gubbe på en stubbe

Gubbe på en stubbe.


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår var det Halloween. När jag kom hem i mörkret, samtidigt som en av grannarna, hörde vi båda två ett gäng ungar som skrek

Bus eller godis!

(Nej, det var inget frågetecken, det var ett utropstecken de skrek.)

Vi skyndade oss in i samma port för att slippa undan ungjävlarna barnen. Gissar att min granne är likadan som jag – h*n vill ha sitt godis för sig själv! Förresten, innan du anklagar mig för att vara barnahatare ska du veta att min granne har två barn och jag har fyra bonus”barn” och vi kommer rätt bra överens i familjerna. Det är ANDRAS ungar jag inte är förtjust i.

Jag kan förstå att en del tycker att det är mysigt att spöka ut sig och springa omkring ute i oktobermörkret och tigga godis. Och det är OK att de gör det – den 31 oktober och inte hos mig! Helgen som kommer är det nämligen Allhelgona helg. Då tänder jag ett ljus för pappa och K och alla andra nära och kära som inte längre finns bland oss. Det är MIN tradition.

Denne Jack O’Lantern träffade jag igår kväll.


Nu tror jag inte
att det blir nån barnarusning till Den Elaka Tant Tofflans ytterdörr – den som hon, till skillnad från samtliga (?) grannar (även den som vill ha sitt godis själv) i portuppgången, aldrig smäller igen efter sig, varken tidigt eller sent. Men för säkerhets skull har jag laddat med lite godis. Lite äckligt godis. Det vill säga mörk choklad som jag har fått av nån som jag har slutat tycka om. En choklad inköpt från en av alla fantastiska resor denna person varit på. Själv har jag inte varit utomlands sen 1996. Så… JA! CHOKLADEN SMAKAR SÄKERT EXTRA BITTERT! Men det måste ha varit roligt att skicka små saker från utflykterna ute i världen medan somliga fick sitta hemma och möjligen fantisera om att åka de sju milen till Stockholm eller ner till mamma i Östergyllen. JA, CHOKLADEN SMAKAR HELT SÄKERT ÜBERBITTERT!!!!

OM det nu, efter att alla överkänsliga och humorbefriade föräldrar har läst detta inlägg, skulle råka vara så, att ett barn plingar på min ytterdörr i helgen, lovar jag, att innan ungen hinner haspla ur sig sitt

Bus eller godis!

förekomma den med att vråla

Stick eller stryk!

Det läste jag nämligen på Twitter igår att Gert Fylking skulle säga. Det är väl det bästa han har sagt hittills! Eller snarare, det enda braiga…

När jag sen surt men försiktigt har stängt igen min dörr ska jag sätta mig ner i mörkret och tända ett ljus. Tagga ner, tänka lite godare tankar och minnas pappa, K med flera. För livet, bästa läsare, det är kort. Det finns två saker du med säkerhet vet:

  1. Du själv är den enda du säkert vet att du ska tillbringa hela livet med. (Det har jag sagt sen 1999 när jag skilde mig!)
  2. Du – och alla andra – ska dö.

Var rädd om dig! Köp ditt eget godis och tänd ett ljus! (Byrån för Oombedda råd)


Livet är kort.

Read Full Post »

Fredagskvällen förlöpte som sedvanliga såna kvällar när barnen är hos oss. Fästmön provade ett nytt, supergott kycklingrecept och vi goffade och mumsade så magarna blev stinna. Ändå blev somliga sugna på chips lite senare… Det är som om chips är ett måste! Själv tycker jag att chips mest är flottiga, men jag erkänner att Anna och jag också blev sugna på nåt. Och i en paus under Tyst vittne grävde jag fram en påse chilibågar ur nån hemlig gömma… Men vi åt bara halva påsen – den som spar, hon har. Till i kväll! 😛


Gott som inte finns att köpa på Tokerian, tyvärr! 😦

                                                                                                                                                                  I morse blev det lång sovmorgon. Jag vet inte vad det beror på, men vi sover alltid längre här på helgerna. Kanske handlar det om att Anna så sällan är ledig på helgerna när vi är hos mig. Det är ju bara nu, under de fem veckor hon jobbar administrativt i sommar, som hon har lediga helger.

I skrivande stund gör vi oss iordning för en tur ner på stan och loppisen på Vaksala torg. Elias ska ha en egen plånbok med sig, med födelsedagspengar i. Han har suttit och knepat och knåpat med en pysselbok som han fick av den snälla Bokoholisten när han fyllde år, men mattefrågorna var ganska svåra…

Att ironi är svårt och inte allom förunnat att begripa sig på har inte bara Grotesco-gänget fått erfara utan även jag, på den här bloggen. När jag har klickat i kategorin Ironi får man liksom läsa med lite andra ögon än sina vanliga, trista. Så är det. Ironi är humor, liksom. Saker och ting är lite… tvärtom. Eller är det så att man är lite befriad från humor..? Tofflan (för)undrar/s…

Nu ska jag leta fram en byxa innan vi ger oss iväg. Kan ju vara bra att ha på sig när man ska gå på ett av stadens torg…

Read Full Post »