Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘holländska’

Ett inlägg om vår årliga tur till Emmaus i Gryttby.


 

Idag blev det ett återbesök till Emmaus i Gryttby. Fästmön och jag brukar åka dit en gång om året och botanisera bland allt från blomkrukor, husgeråd, möbler och badrumsinredningar till kläder, skor, böcker och diverse småpryttlar.

Det brukar bli en eftermiddagsutflykt, en tur ut från hemmet. Att bara titta på fina och roliga saker kan vara ganska stor stimulans för en som sällan lämnar hemmet. Det blir liksom påfyllning i fantasin, såväl som i det estetiska sinnet och humorn. För med Anna är varje utflykt ett litet äventyr, en spännande och rolig resa i livet.

Flera uthus och en huvudbyggnad är fyllda av prylar från golv till tak. Jag tyckte att det var bättre ordning i år. Sakerna var fint uppställda och det var lätt att titta och hitta. Bara en snörvlande och väldigt närsynt farbror som stod i vägen då och då idag. Fast han hörde ju förstås inte till varken inredning eller saker.

Innan vi lämnade Gryttby tog vi en fika. Och med hem följde för min del… jaa, gissa vad!..

Här är några bilder från årets Gryttby-tripp:

Detta bildspel kräver JavaScript.


På vägen hem till stan 
berättade Anna om när hennes farfar flyttade hemifrån – vid 70 års ålder samt visade huset han flyttade till. När vi hade skrattat färdigt stannade vi till i Gamla Uppsala och tittade på loppisen där. Även där fanns det fina saker! Ägaren kände igen oss och frågade Anna hur det hade gått med golvlampan hon köpte där sist. Ingenting följde med oss därifrån, men vi beundrade fina burkar – och såg en och annan Tutt-Lisa i glas, denna gång blått

Detta bildspel kräver JavaScript.


Och innan vi körde in i garaget 
svängde vi in till Tokerian – det är ju lördag och två söta tanter behövde lördagsgodis för att bli ännu sötare… (Nej, ingen bild!)

När ett kilo räkor har tinat ska jag glufsa i oss det tillsammans med aioli, dill, citron, avokado, kokt ägg, vitt vin med mera. Tyvärr har det mulnat på, så vi kan glömma ballen* till middag och får äta i köket, som vanligt.


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

De flesta av oss har nån form av relation till Cornelis Vreeswijk. Och de flesta av oss har hört hans låtar, kanske till och med sjungit dem. I kväll visade SvT1 filmen Cornelis (2010). Den kunde jag liksom inte missa!

Cornelis

Den här kunde jag inte missa i kväll!


Filmen Cornelis
skildrar naturligtvis Cornelis Vreeswijks karriär som trubadur. Men det jag var mest nyfiken på var människan bakom. Och jag fick veta en hel del om denne holländare!

Snabbt kastades vi tittare in i Cornelis karriär. Han kom liksom från ingenstans – eller Beckomberga och gjorde succé. Redan från början blev det mycket alkohol. Inte bara mycket, ganska kopiösa mängder… Livet som trubadur passade inte alltid ihop med det som småbarnsförälder.

Filmen har fått en del kritik för att utge sig vara biografisk men ge felaktiga uppgifter. Hur som helst, den innehåller mycket musik – och jag fick lära mig att Cornelis förbjöd radion att spela hans låtar…

Jag tycker att det här är en bra film, även om alla fakta inte stämmer. Hans Husby som spelar Cornelis är väldigt porträttlik – även om han bryter på norska snarare än holländska. Det blir högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag botaniserar vidare i mina bokhyllor. Författare på V står på tur idag och faktum är att jag hittade en man och kvinna!

V

Voltaires bok Candide är ett måste i alla litteraturstudier! I en av mina bokhyllor står en tunn liten utgåva från Forumbiblioteket, 1982. Den här boken måste man läsa om man vill kalla sig… läsare!

Barbara Voors bok Syster min hittar jag bland min få holländska böcker. Men jag har läst flera böcker av Barbara Voors och tycker att hon skriver bra och annorlunda böcker med en psykologisk vinkling. Och dessutom är Barbara Voors född i Sverige, men uppväxt i Iran. Idag bor hon i Sverige. Det är hennes pappa som är från Holland…

Read Full Post »