Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘högsta chefen’

Ett frånvarande inlägg.


 

Spöklika trädNejrå! Jag är på jobbet. Jag har lärt mig att stå ut med det mesta, även plågsamma saker. Nu är inte jobbet i sig plågsamt utan omständigheterna. Det finns så mycket jag skulle kunna ha gjort om jag inte hade blivit så systematiskt nertryckt. Det är skönt att se att andra inte drabbas. Kanske har man lärt sig nåt på vägen – eller så var jag ett tacksamt föremål för frustrationer och kriser.

Idag ska jag ha mitt andra avslutningssamtal. Fast så mycket samtal blir det väl inte. Det som ska ske är att jag ska överlämna mina arbetsuppgifter till den gästspelande tillförordnade chefen. Och berätta var jag ska lämna nycklar och utrustning – för det vet nog inte gästen. Sen händer nog inte så mycket mer. Det som hände efter det första avslutningssamtalet var några ord från högsta chefen. Det visade i alla fall att mina ord, tankar och känslor hade förmedlats vidare. Sen om det förändrar nånting vet inte jag,  jag slutar ju. Trodde faktiskt att mina ord skulle stanna i rummet där samtalet fördes – förutom ett par konkreta förslag som jag fick direkt återkoppling och uppskattning för. Men orden gick vidare. Det gör gott inuti mig. Då blev jag inte bedömd som mindre värd eller vetande, inte där, i alla fall.

På eftermiddagen igår blev jag så glad, för en av mina favoriter, h*n som talar som min farmor, undrade vilken dag som är min sista. Jag berättade att det är måndag – och genast blev det bokat och bestämt en lunch den dagen! (Ingen annan har tänkt i dessa banor och jag tänker baske mig inte köpa tårtor för att fira. Vad är det som ska firas? Att pesten ersätts med kolera?) Jag blev så oerhört glad över detta – och det tänker jag låta personen få veta! Hur mycket det betyder, nu när jag är på väg bort.

Stämningen i rummet blir alltmer mystisk. Vi talar knappt med varandra. Jag tystnar mer och mer, snart säger jag bara

Hej!

när jag kommer och

Hej då!

när jag går. Jag måste avskärma mig för att klara det här. Igår satt jag till och med och lyssnade på Sommar i P1 med biskop Antje i lurarna. Jag orkade inte med världen utanför.

Via jobbets Twitterkonto läste jag några rader, enligt Twittrarens utsago ord uttalade av en åttaåring. Det gör ont i hjärtat att läsa följande:

Jag vill dö, för då försvinner allt det jobbiga för er.

Ljusträdet i DomkyrkanMen samtidigt känner jag igen orden som tankar jag har tänkt ett antal gånger. Till skillnad från den som sa orden är jag emellertid vuxen, med en vuxens ansvar för mitt så kallade liv.

Igår kväll gjorde jag en liten planering/dagordning för nästa vecka. Jag försöker hitta strån att hänga fast vid för att inte ge upp. Fast ärligt talat vet jag inte om jag orkar en tredje vända. Snart finns det ingen självkänsla kvar. Jag utgår från att alla vill mig illa. Det blir en extra tuff tid, den närmaste som kommer, eftersom Fästmön åker hem till sitt efter jobbet i kväll. Det innebär att jag blir ensam om såväl dagar som kvällar som nätter framöver. Men på lördag åker jag ut till Himlen och låtsas att allt är som vanligt en stund igen. Innan jag är på väg bort.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Uppdaterat: På eftermiddagen ringde mobilen igen och jag blev kallad till anställningsintervju IRL nu på fredag förmiddag!!!

Jajamens!

som Bosse J brukade säga. Här har det hänt grejor! Jag satt som vanligt på förmiddagen och jobbade med översättningarna (engelska till svenska) av mina forskartexter och lite kringjobb när mobilen ringde. Det visade sig vara en arbetsgivare hos vilken jag sökt jobb! Jag blev alltså telefonintervjuad! Mycket spännande! Och eftersom högsta chefen är borta och jag har nyckel till hennes rum – moahahahahaaaaaa!.. – tog jag det i besittning medan jag svarade på frågor. Jag vill inte säga så mycket mer än så här, men det är ett spännande jobb jag har sökt! Jag menar, du tror väl inte att jag är så dum att jag söker trista jobb? HA! Närå! Jobbet kan innebära en del resor i regionen (inte länet!), vilket låter kul, tycker jag. Det var extremt många sökande till tjänsten så det känns som om jag låg bra till eftersom jag var med i det första gäng som telefonintervjuades. De som går vidare kommer sen på en sedvanlig intervju. Snabbt ska det gå, så jag lär få nån sorts besked inom en snar framtid.

Vidare har jag bokat in en träff på söndag. En träff som jag bävar lite för, men som jag hoppas och tror ska leda i positiv riktning och ta bort rädslor och gammalt groll. Jag vet ju att personen i fråga läser min blogg, så nu ser du att jag fortfarande är som en öppen bok!

Dagens lunch gick snabbt att laga till – det var bara att ställa fram detta kalla, men goda och fräscha. Jag skulle kunna säga att grönsakerna var krispiga, men jag hatar det uttrycket…


Dagens lunch blev en glad gubbe! Kalkonpastrami, mimosallad, grön paprika och körsbärstomater! Och hälften blev kvar, så det blir likadan mat på tallriken i morgon.

                                                                                                                                                                                                                                                    Nu ska jag, efter denna händelserika förmiddag, sätta fart med mina forskartexter igen. I eftermiddag ska jag dessutom ägna mig åt lite simpel trycksaksproduktion. Borde jag väl klara av med 23 års erfarenhet i bagaget, eller..?

Read Full Post »