Ett inlägg om torsdagens promenad.
Fyra kilometer blev det idag. Prick. Inget hastighetsrekord, men jag är nöjd att jag klarade att gå så långt. För mig är det långt.
En underbar höstdag. Solen värmde så gott att jag kunde gå iklädd enbart luvatröja.
Höstsolen värmde.
Färgerna i naturen går alltmer mot rött…
Mot rött.
Varje dag försöker jag hitta nya vägar att gå. Men ibland passerar jag gamla ställen. Den Hemliga Trädgården fascinerar mig, till exempel. Idag fångade jag en del av ett av boningshusen.
Ett av boningshusen, sett från vägen, i Den Hemliga Trädgården.
Allt fler löv hamnar på marken. Där ligger de, platta, tryckta mot asfalten, fortfarande färggranna, men lite sorgliga.
Lönnlöv mot asfalten.
Jag såg roliga prylar! Cykeln sa
Rasta!
och jag tog den på orden, stannade en stund och fotade.
Jag tog cykeln på orden och rastade.
På vägen tillbaka hade nån kompletterat varningsmärket…
Varning för skateboardåkare!
Om man ska tänka nåt positivt om farthinder, så håller jag med skyltkompletteraren att hindren kan användas till skateboardåkning. I övrigt är hindren bara irriterande – och farliga för nacke och bil. Nää, jag föredrar det ulliga, gulliga…
Ullig och gullig växt.
Vid ödetomten tjuvade jag! Jag pallade fallfrukt. Fyra stycken härligt röda äpplen fick följa med hem. De sköljdes av och hamnade i en skål. Ett är uppätet.
Fyra röda, pallade äpplen.
Dagens värsta timme, den mellan 14 och 15, har passerat. Jag har överlevt. Tack för att du orkade läsa ända hit!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
