Tromboflebit – vad är det och vad beror det på?

Nu har jag surfat runt lite och kollat vad läkarna menar med utbredd tromboflebit som jag har (haft) i benet. Bäst information hittade jag i mitt födelselandsting Östergötland. (Tyvärr är sidan som länken går till borttagen!)

Tromboflebit är en kärlinflammation i ytliga vensystemet. Man vet inte varför man får tromboflebit. Det är vanligt att man får det i ett åderbråck. Min inflammation startade högt uppe på låret och vad jag vet var det inte i ett åderbråck.

Antingen kan man få det nedanför knäet eller mera utbrett. Det finns ingen riktigt bra behandling tycker jag, men man försöker att börja med att behandla med antiinflammatorisk gel och/eller Hirudoidsalva. För min del funkade gelen bäst, för den smärtlindrade. Den som endast får under knäet rekommenderas stödstrumpa.

Ett ben.

För mera utbredd tromboflebit kan man ge injektioner med blodförtunnande medel – om patienten är frisk för övrigt. Och jag var ju inte det. Bland annat var mitt blodvärde så lågt att jag hade riskerat inre blödningar om jag hade fått injektioner. Också när det är så här utbrett och värdena är mindre bra samt att inflammationen pågått så länge är det vanligt att man utreder så att det inte redan finns nån inre blödning eller nåt annat som orsakar. Det är en sån utredning jag har gjort. Vissa av mina värden var för höga, andra för låga och så hade jag feber med mera. Mitt blodvärde är aplågt, vilket har gjort mig trött och orkeslös. Därför äter jag nu järntabletter, två om dan. Förhoppningsvis stiger värdet.

Sprutor är inte goa…

I sista hand ger man waran som är blodförtunnande medicin, tabletter. Min pappa hade åtta proppar i sina ben och han stod på waran livet ut… Då måste man också regelbundet kolla blodet så att det inte blir för tunt. Och ja, ärftligheten KAN spela roll när det gäller tromboflebit. Jag vet inte om kostomläggning kan göra nån skillnad, men jag ska fråga.

Sen har jag en annan åkomma som jag kanske ska opereras för, men den har troligen inget samband med tromboflebiten. Däremot kan den påverka vissa av mina värden.

Slut på föreläsningen!!!

Read Full Post »

Inte mycket klokare, bara lite…

Läkarbesöket är över och nog hade han läst på lite den här gången, doktorn. (Doktor Anders är tillbaka först om två veckor.) Orsaken till mitt piskrappslår är okänd. Det har inget med kosten att göra. Ärftlighet spelar stor roll och eftersom min pappa hade åtta proppar i sina ben är jag väl medveten om detta… Det handlar om klaffar i venerna som inte stänger som de ska.

Jag kanske har varit arg för ofta och stampat med min 42:a så att jag fått en piskrappsskada över låret..?

                                                                                                                                                                 Nån remiss till Sjusktugan i Backen kunde han inte skriva för där behandlar man inte den här typen av åkommer. Endast om det är proppvarning kan man få ultraljudsundersökning eller om man får bensår kan man få hjälp, men då är blir det för mig att åka upp till akuten och sätta mig I NÅGRA TIMMAR och SÅ sjuk är jag inte. Bara aningen… förhindrad i min sedvanliga framfart, så att säga. Vidare är det vila och högläge som gäller, MYCKET irriterande, tycker jag. 

Och så kan jag ju inte hjälpa att undra varför jag betalar skatt. Varför, när mina åkommor, som är ONDA, inte behandlas? Doktorn sa att alternativet är att söka privat vård och betala själv. Hur mycket råd med det har man när man är arbetslös? Nej, just det, ingen alls. Tydligen ska man ha blivit JÄTTESJUK innan man får nån hjälp. Varför då???

Resulatet blev att jag åter är 140 pix fattigare och att det ligger två recept i cyberspace på mer Hirudoidsalva för jag ska fortsätta smörja tre gånger om dan (och nån annan behandling finns ännu inte, enligt dokorn). Och lukta illa. Och kleta ner kläder och möbler och sängkläder. Fräscht…

Nej, mitt humör är INTE bättre! GAH!!!!!!!!

Jag vill kunna hoppa och skutta, typ…

Read Full Post »

Att göra det själv

Sitter och funderar lite på att göra som killen på akuten i en ort norröver. Han tröttnade på att vänta på hjälp, tog saken i egna händer och sydde sitt eget sår. Ibland känns det lite så. Jag gillar verkligen inte att jag ska träffa en doktor som inte är min. Han hade ju för övrigt aldrig tidigare sett en kärlväggsinflammation på benet – och du, han var från stenåldern. Doktorn, alltså. Sen läste han innantill i min journal och skrev ut en liten tub salva. När jag kom till apoteket visade det sig att

1. de små tuberna av salvan var slut
2. salvan är receptfri

Så jag fick helt enkelt en stor tub. Och det var bra, för den är snart slut…

Receptfri salva som har hjälp sisådär.

                                                                                                                                                           Nu har ju just den här salvan bara hjälpt sisådär. Jag tycker att jag borde vara helt besvärsfri efter två och en halv veckas smörjande, först med Ipren Gel och sen med Hirudiod. Förra gången, i maj 2009, var jag helt OK efter två veckor.

Eftersom jag har fått en knöl i nacken – som tyvärr inte är nån hjärna och troligen inte nåt farligt heller – vill jag att man kanske tar ett par prover. Snabbsänka vore ju inte helt fel. För knölen i nacken kan vara en svullen lymfkörtel och det tyder ju på att man har ”nåt skit” i kroppen.

Fast om jag tröttnar, då tar jag nog fram sågen. Benet är allt annat än vackert och när det gör ont kan jag lika gärna ta bort det. Fast då kanske jag blir polisanmäld som mannen ovan. Men å andra sidan sparar jag 140 pix… Värt att fundera över…

Nej, jag gillar INTE att gå till doktorn, märks det? Och nu ska jag åka om nån timma. Till akuten vägrar jag att åka, där blir man ju bara sämre eller får vänta i evighet. Amen.

Inte är jag på nåt bra humör idag, inte…

Read Full Post »