Bland stakar och lussekatter

Ett inlägg om andra advent.

---

 

Citrus på bordet fast hon inte får.

Om det är nåt en skulle kunna tro att det är brist på i mitt liv så är det stakar. Men faktum är att jag har sett så många såna ”live” idag att det räcker och blir över. Eller nej. Den typen av stakar som jag har sett är visserligen av det levande slaget och såna en tänder på, men de har samtliga haft ljus. Andra advent har jag firat ganska storslaget med såväl stakar som lussekatter. Sötaste lussekatten var nog den här intill.

Men först var jag lite huslig här hemma. Tvättade, bäddade rent, hade syjunta stoppade en och annan strumpa och sökte ett jobb. Innan jag åkte och hämtade Fästmön ringde jag mamma. Framåt eftermiddagen fick regnet en ny skjuts och det fullkomligt vräkte ner ett tag. Anna och jag åkte och handlade och på väg ut till Förorten var det som om himlen öppnade sig. I stället för att köra 70 fick jag hålla 40 fram till bensinmacken.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Äldste bonussonen var snäll nog och kom och mötte oss vid parkeringen i Himlen samt bar vår medförda last. Anna hade nämligen handlat ett och annat till Luddskallarna* och sånt är tungt. Jag lider fortfarande av påssjukan från igår – mina axlar är riktigt onda. Knävärken vill inte heller ge med sig, irriterande nog. Anna fick inte äta utan tvingades koka kaffe till mig. Till kaffet hade vi pepparkakor och lussekatter, de senare även av det levande slaget. Och trots att katterna fick mat – av Mommisen** – hade vi fullt sjå att freda oss från deras nyfikna och söta nosar. Inte kan de vara stilla heller så en kan ta bra bilder på dem…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hemma i New Village var det mörkt. Det blev till att tända… en stake, förstås. Denna gång blev det hästastaken från vännen M i vardagsrummet. I skenet från dess två ljus intog jag min middag – de goda ostarna och fikonmarmeladen som jag inte åt igår samt ett glas rött. Ibland är livet bara så… gött…

Detta bildspel kräver JavaScript.

*Luddskallarna = katterna Mini, Lucifer och Citrus
**Mommisen = Tofflan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Turist i stan med hitresta gäster

Ett turistigt och vänligt inlägg.

---

 

Det är alltför sällan man är turist i sin egen stad. Därför blev det extra roligt när tillfälle gavs under lördagen då vi och Uppsala gästades av herr och fru Hatt. Eller Ulf och Tatiana, dårå. Tyvärr visade sig Uppsala inte från sin bästa sida vädermässigt. Vi drabbades av ett par monsunregn som sinkade vår framfart. (Paraplyer är för mesar, remember?) Fast jag tycker nog att Gustavianum borde ha liiite längre öppet än till klockan 16 – det är ju trots allt fortfarande många turister här… Vi kom bara in till entrén där det ända jag hann göra var att ta en selfie… Väktarna ville INTE posera med mig.

Vi mötte ”Hattarna” vid tåget – och innan dess mötte vi två lokala bekanta, B och C! Det blev lite bonus! Första stoppet blev Kafferummet Storken där en stadig lunch intogs. Det vill säga Fästmön och jag delade på en macka, dissade grisskivan på den och jag kompletterade kostcirkeln med en morotskaka. Med grädde. Extra roligt var det förstås att min vän Greken, ägaren själv, var på plats så att vi fick byta några ord om vad som hänt sen sist.

Så småningom upphörde regnet och vi tog oss i sakta mak upp till Uppsala Domkyrka. På vägen fotade vi en hel del. Jag insåg att jag har mött min överman när det gäller att fota – i Ulf. Han tog mer än dubbelt så många bilder som jag! Vi tittade också in i ett par små affärer på vägen upp till Dômen. Ursprungligen hade vi tänkt börja med Gustavianum, men vi kom dit en kvart före stängningsdags och då var det liksom ingen idé – där finns ju massor att se.

Men även i Domkyrkan finns det massor att se. Det var en hel del nytt även för mig sen jag var där sist. Fast roligast av allt var nog att få besöka Skattkammaren, för det hade ingen av oss gjort tidigare! Tyvärr var min ficklampa och ljuset där uppe alltför dåliga för att min iPhones kamera skulle kunna ta några bra bilder. Du får helt enkelt gå dit och titta själv! Det kostar 40 kronor och är en upplevelse som handlar om textilier och smycken, framför allt.

Efter det spännande sakrala besöket blev vi lite mer profana. Tanken var att vi skulle ta oss ner till Linnéträdgården via Jernbron. Och det gjorde vi. Men även där var det stängt – utom under träden. Det var tur för oss, för himlen öppnade sig åter igen och vi stod tryckta mot en trädstam, under en kraftig trädkrona, en god stund.

Till sist började regnet avta och vi sprang under ballarna* bort till Costas. Han fick den äran att tillreda vår middag åt oss. Det var ett toppenval av oss. God mat, bra priser och roligt med ett vin från norra Grekland, Costas (?) hemtrakter. Dit går vi igen!

Vid Centralen blev avskedet hastigt, men jag tror att vi alla fyra kom hem som vi skulle. Och kanske är det inte bara jag som har lite ont i fötterna idag..? Enda smolket i min bägare var parfymflaskorna som står kvar hemma i badrummet och som skulle ha överräckts till fru Hatt. Minnet är gott men kort.

Här är några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

*ballarna = balkongerna

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Sofflocksliggare

Ett slött inlägg.

---

 

Mörka moln på hemvägen idag.

Nu har jag bestämt mig! Om det är samma skitväder i morgon, lördag, som det har varit idag, fredag, tänker jag bara ligga på sofflocket och läsa böcker.

När jag åkte hem från jobbet fullkomligt öppnade sig himlen av och till. Just när jag tog bilden till vänster var det uppehåll.

Men om det öser ner i morgon också känns det ju rätt värdelöst att tvätta bilen eftersom den blir nerstänkt av vatten från smutsiga regnpölar. Eller göra fint på ballen* när det inte är skönt att sitta där och mattan bara blir genomsur. Dessutom är jag väldigt, väldigt trött efter några ryggvärkiga dar. Visst kan jag unna mig en dag på sofflocket?

Fast jag måste nog ut en liten tur i morgon. I kväll blev det prästostbågar och öl till kvällsmat och det var OK efter den rejäla lunchen. Men på helger äter jag inte lunch, en vana sen jag var arbetslös och inte hade råd med det. Då behöver jag införskaffa nåt rejält till middag. Helst nåt gott och nåt som lagar sig själv. Jag vill ju inte slita ut mig alldeles under morgondagen…

På tal om att slita ut mig tänker jag skrapa en av Trisslotterna nu. Hör du ett jubelvrål från Uppsala är det Petite Moi. Och vinner jag miljoner blir det fest, förstås.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Att fylla en dag…

Ett inlägg om vad jag har gjort idag.

Det är baske mig inte lätt att fylla en hel dag! På natten kan man sova och fylla sitt liv med drömmar. Men på dagen…

Jag klev upp vid sjutiden och inledde dan med att skjutsa Fästmön till jobbet. Det är ett kärt besvär, absolut inget besvär. Dessutom är jag morgonmänniska och tycker att det är skönt att komma upp tidigt.

Sen satte jag mig direkt vid datorn för att börja dagens jobbsökeri. Jag hittade två väldigt intressanta jobb som jag sökte och ett av dessa fick jag åter ett personligt mejlsvar på ! Det tycker jag är toppen! En företagsledare som gör så är en bra ledare. Annars tycker jag att många chefer sorterar under kategorin

Mer eller mindre psykopater.

Nu säger jag inte att alla chefer är galna, men… en hel del har till exempel ingen förmåga alls till empati. Och kanske är det därför just de har blivit chefer???

Efter jobbsökeriet skrev jag två blogginlägg och en artikel med boktips som publiceras hos Uppsalanyheter troligen under morgondagen. Vidare har jag skrivit en annan text på uppdrag. En text som jag får betalt för, till skillnad från det jag skriver om här på bloggen och hos Uppsalanyheter. Ja, du läste rätt. Jag jobbar ideellt.

Har gått och plockat lite här hemma. Beundrat Annas söta (!) burk för druvsocker, den hon borde ha med sig…

Annas druvsocker väger 36 nånting.

Bäddat och diskat, läst en stund. Vattnat blommorna på ballen*, kanske helt i onödan. Mammakusinen B ringde på eftermiddagen och det var förstås jätteroligt. Under samtalet öppnade sig himlen, så jag fick stänga alla fönster! Nu är himlen ljusblå igen och molnen vita…

Passade på att göra rent mina halskedjor och mina örhängen. Den ena kedjan har varit min pappas och den har en tendens att åstadkomma svarta ränder bak i nacken. Jag misstänker att den ”bara” är i 14 karat, då kan det bli så.

Rengöring av smycken i en liten burk.

Jag har fått en fin rekommendation på LinkedIn av en person som jag jobbade tillsammans med (fick uppdrag av, ska jag säga!) hösten 2011! Det blev jag jätteglad för!

Och nu sitter jag och väntar på att det ska bli dags att åka och hämta hem Anna från jobbet. Jag hinner nog klippa naglarna innan dess…

Har du haft en innehållsrik dag??? Skriv gärna några rader och berätta!

*ballen = balkongen

Livet är kort.

Read Full Post »