Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘helljus’

Ett inlägg om torsdagskvällen.


Hann knappt ut på E4:an innan jag fastnade i en enorm bilkö på en påfart. Det var till och med så att ett par bilar vände. Det måste ha skett en olycka nånstans! Mycket obehagligt! Men efter ett tag började vi rulla så smått, även om det inte gick att köra 110 nånstans under vägen. Det var väldigt halt och en del bilförare gör dumdristiga och farliga manövrer. Dessutom blinkar de irriterat med helljuset om man inte byter fil tillräckligt snabbt. Skitsamma om den långsamma filen är full av andra bilar… Nä, en del borde inte få körkort. Och ja, jag är skiträdd vissa dar när jag kör hem. 

Det var gott att komma hem helskinnad till New Village och se tända lampor i fönstren till mitt hem. Att kliva innanför dörren och känna doften av kål sparris och notera att det puttrade en soppa på spisen. Och att se sin Fästmö igen efter att hon varit mamma på heltid under gårdagen.

Huvudvärken återkom under dan, men jag hade tur och fick en tablett av en kollega. Under eftermiddagens personalmöte började jag nysa smått hysteriskt. Men det blir liksom inte mer. Det blir inte nån förkylning. Tror jag. Däremot har en ny åkomma uppstått: en blemma. Den är stor, den är röd och sitter så att jag omöjligt kan dölja den. Det ser ut som om jag har fått en smäll, helt enkelt. Det har jag inte!

Blemma

Stor, röd och omöjlig att dölja.


Men en blemma är ingenting
jämfört med det som hände en granne till mig. Ja, inte nån som bor i samma hus, men nära. Jag läste om kyrkomusikern Farzad i UppsalaTidningen. Han hade varit i Iran för att hälsa på sin pappa. När han kom hem till New Village igen efter ett par veckor utomlands fann han att låset till hans hem var utbytt av polisen. Polisen hade hittat hans lägenhetsnyckel hos en person som var misstänkt för brott. Men eftersom hans dörr var låst med ett säkerhetslås hade poliserna brutit sig in. Det hela var ett misstag. Först efter hundra om och tusen men fick Farzad sin nya nyckel. Man kan undra om det får gå till så här. Farzad var ju inte själv misstänkt för nåt brott. Och man kan tycka att polisen borde ha varit lite mer hjälpsam när han stod inför det praktiska problemet att inte komma in i sitt hem… Läs hela artikeln i UppsalaTidningen!

Kvällens mediala höjdpunkt var, som kontrast till det Farzad råkade ut för, förstås Antikrundan. Och hur jag gissade och värderade fick jag det sämsta resultatet någonsin… Jag är visst inte så utvecklingsbar som jag själv vill tro. Men det är ändå lite spännande att gissa föremålens värde!

Antikrundan diplom från Lysekil

Mina värderingar från Lysekil var de sämsta nånsin. Bara 4,5 poäng av 17 möjliga.


I morgon är det fredag.
Min dag ska inledas med en pressvisning av en kulturinstitution som invigs i helgen. Sen ska jag utföra lite vanligt jobb innan jag åker hem och tar helg. Anna jobbar kväll, men slutar klockan 20. Det är ju bättre än att sluta 21. Sen jobbar hon lördag kväll och söndag dag. Under tiden ska jag försöka utföra lite städning, strykning och renbäddning här i hemmet.

Vad händer hos dig i helgen??? Tar du det lugnt, ska du jobba eller ut på äventyr??? Skriv gärna några rader och berätta! Även om jag är trött är jag fortfarande nyfiken.


Livet är kort.

Read Full Post »

Efter att ha gett upp tanken på att inhandla en röd ros till min älskade gav jag mig iväg med enbart ett paket och ett kort samt det jag inhandlade på ICA Solen. Kön till blommorna där jag stannade på vägen hem från jobbet gick nämligen över halva Stormarknaden. Hade jag ställt mig i den skulle jag möjligen ha varit framme till frukost. Nu landade jag i Himlen strax före klockan 18.

Anna bjöd på grillad kyckling med tillbehör, tända ljus och mjölk i vinglasen. Familjen hade redan ätit, men det var kul att ändå få träffa alla i kväll. Det blir för lite av det! Linn har jag inte sett på flera veckor, känns det som! Hon var ju kattvakt på Morgonen i helgen när jag var i Himlen.

Hon är väl bara sötast?!


Till dessert mumsade vi kladdkaka
med grädde och chokladhjärtan och jag åt så jag fick ont i magen och blev tvungen att pausa på soffan emellan. Frida berättade mycket om en person som hon känner som jag var väldigt nyfiken på, men nåt foto har jag ännu inte fått se…

Vännen Jerry hade lämnat en fin nyckelring från London till mig. Jag blev så glad att han tänkte på mig!

I love London!


Timmarna gick alldeles för fort
och det blev dags att vända hemåt igen. Upptäckte då att det hade snöat massor sen jag kom! Det tog tio minuter att borsta bort snön från bilen. Det var sån där tung snö, kramsnö. Hemvägen gick i krypfart och helljuset var knappt att tänka på att använda, för då såg man noll och intet framåt.

Jag är så glad och tacksam att Anna, ”barnen” (de flesta är ju knappast barn, längre…) och Jerry finns i mitt liv! Ni är guld!

I morgon väntar nya äventyr. På förmiddagen först en avstämning med prefekten och så på kvällen, ett möte med den person jag helst av alla vill träffa just nu: Annika Östberg. Och så Anna och Fatou, förstås, för vi ska gå på en föreläsning med Annika! 😛

Hjärtor till er alla, även alla ni gulliga som läser min blogg och särskilt till er som lämnar avtryck i form av kommentarer här!

Hjärtor till er alla!

Read Full Post »