Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘helig’

Ett inlägg om en TV-serie.


 

En halvtimme varje onsdag är understundom tämligen helig för mig. Det är den stunden mellan klockan 20 och 20.30 som SvT2 sänder När livet vänder. Du vet, där Anja Kontor talar med människor vars liv har varit nere på något slags botten och vänt. Det är verkligen fantastiska livsöden och otroligt starka människor som sitter där rakt upp och ner i rutan och berättar för Anja, lyssnerskan – och oss tittare – om det svåraste svåra.

Anja Kontor skärmdump från Svts webb

Anja Kontor möter människor för vilka livet har vänt. Men efter kvällens möte blir det bara ett avsnitt till – den här säsongen. Självklart hoppas vi på en fortsättning! (Bilden är en skärmdump från SvTs webbplats.)

 

Emma Jangestig

Emmas två små barn mördades, själv överlevde hon.

Kvällens program var kanske det jag var mest spänd inför. Emma Jangestigs två små barn mördades och hon själv höll på att stryka med. Det började med att det knackade eller ringde på ytterdörren. Emma minns inte, men hon gick och öppnade i tron att det sambon. Utanför stod en kvinna med en hammare i handen. Tio dar senare vaknade Emma ur sin koma och fick höra att barnen var döda. För mig är det ofattbart att Emma inte bara kunde överleva sorgen och smärtan, utan även gå vidare. Hur klarar en ung mamma av att vakna varje morgon och veta att hennes små barn är borta?

Emmas tårar tog tid på sig att komma. Hon spydde i stället. Hon kunde naturligtvis inte ta in att barnen var borta. Och sorgen kom långt senare, när livet hade börjat om, på sätt och vis. Vilken trygghet då att ha mammas, pappas och sambons oreserverade kärlek att omge sig med!

Mina tårar kom innan hälften av programmet hade visats. Men jag kände samtidigt en förtröstan i att döden inte alltid är ett farväl, ett utslocknande. Det blev så tydligt när Emma berättade om sina drömmar om Max och Saga. Max och Saga, Emmas två små barn som delade kista. Det här var helt klart säsongens starkaste program.

 

Missade du kvällens avsnitt? Då kan du titta här på SvT Play (avsnittet kan ses till den 20 maj 2016).

Här kan du läsa vad jag skrev om boken Varför gråter inte Emma?

 

Läs mera om När livet vänder:

När livet vänder: Johann

När livet vänder: Sara

När livet vänder: Niklas

När livet vänder: Paulina

När livet vänder: Admir

När livet vänder: Daniel


Här kan du läsa om Fredrik och alla de andra människorna som var med i den förra säsongen.


Här kan du läsa min intervju med Anja Kontor i UppsalaNyheter
 
(Den ursprungliga texten uppdaterades i augusti 2014.)

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett inlägg om spännande gamla saker.


 

Torsdagskvällar klockan 20 är heliga för mig. Då får Antikrundan hela min uppmärksamhet. Samtidigt amatörvärderar jag föremålen via appen – om det trådlösa nätverket samarbetar. Det händer att det inte gör det, Bredbandsbolaget!!!

Tavelvärdering i Antikrundan från Örnsköldsvik foto CarlJohan Söder SVT

Ifrågasatt tavelvärdering i Antikrundan från Örnsköldsvik! Experten Andreas Rydén värderar en Bengt Lindström. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: Carl-Johan Söder/SVT)


Platsen för kvällens runda var Örnsköldsvik. 
Där har jag inte varit nån endaste gång. Det är tur att Antikrundan finns, för som tittare får man inte bara se fina saker, man får resa också.

Men de här föremålen fastnade jag för i kväll:

  • Millesskulpturen (Panfiguren värderades först till mellan 40 000 och 50 000 kronor. Den värderades upp rejält till mellan 60 000 och 80 000 kronor när den sen hittades utanför Dramaten.)
  • Tekannan (Värderad till mellan 12 000 och 15 000 kronor)
  • Leksaksbilen Cadillacen från 1951 (Värderad till mellan 20 000 och 30 000 kronor)
  • Golvlampan (Värderad till 40 000 kronor)
  • Krabbfatet (Värderat till 15 000 kronor)
  • Fåtöljerna och skänken (Värderad till sammanlagt 80 000 kronor)

Hur jag lyckades med mina värderingar i kväll? Tja, jag tog poäng på alla föremål utom två, men nådde bara upp till en stjärna. Jag fick diplom som antikintresserad:

Antikintresserad i Örnsköldsvik

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett typiskt torsdagsinlägg.


 

Sista april säger vi i Uppsala och inte valborg. Och här är det en dag när vi partajar. Eller i alla fall de unga. Sista chansen är lite av dess motsats, if you get my meaning..? Här kommer veckans toppar och dalar, allt enligt Tofflan.

Sista april


Sista chansen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är jag visst hopplös, men jag hittar bara fel hos andra. Själv är jag förstås felfri. 🙄 En annan människotyp som är fruktansvärt irriterande är

Megafonen.

Megafoner förekommer lika ofta bland båda könen. Kännetecknande för arten är deras oförmåga att tala i normal samtalston. Deras ton ligger flera decibel över alla andras.

Värsta sortens megafon är den mobiltalande avarten som utövar sitt gissel på allmänna kommunikationer. Den är hemsk! Ingenting är heligt eller hemligt för denna art, allt sprids vidare till dem som råkar befinna sig i närheten – utan hänsyn till om dessa vill höra eller inte. På en buss kan man liksom inte komma undan som åhörare…


Megafoner är gissel på bussar. 

Read Full Post »

Så var det dags för den som har en stake med levande ljus i att tända det andra adventsljuset. Sen vännen FEM berättade om Den Fruktansvärda Stak-branden i hennes kök har jag blivit otroligt försiktig och lämnar inte denna stake med mossa ensam en sekund.


Andra adventsljuset tändes idag.

                                                                                                                                                                      Fin är staken i vart fall och den har naturligtvis en historia. Jag har fått den efter mormor och morfar, så den är ett kärt minne.

Älskade Fästmön kom hit igår eftermiddag. Jag var och hämtade henne i Gamlis vid busshållplatsen. Hann att ringa min lilla mamma innan för att höra läget, men när hon började prata julkort  tog min ork slut. Vi hade liksom bestämt att inte skicka några alls i år, för jag har helt enkelt inte råd. Sen pappa dog för fyra år sen har jag skött både mammas och mina julkort och det är en del, kan jag meddela…

Anna och jag tog svängen om Tokerian där vi inhandlade kyckling till middag. Det blev en lugn lördagskväll efter en jobbig natt och dag och vi njöt mest bara av varandras sällskap, lavin-filmen och ett gammalt avsnitt av kommissarie Lewis på Kanal 9.

En lång sovmorgon behövdes, men det var som om själva djävulen flugit i både min och Annas mobiler. Tre sms på raken – från olika avsändare – gjorde att jag insåg att söndagsmorgnar inte är heliga, men det var OK för det var vänliga sms. Det första kom för övrigt från Bil 3:an som hoppades att jag var nöjd med servicen på Clark Kent* i måndags… Bara det…

Efter frukost satte sig Anna för att skriva en shoppinglista. Barnen ska ju hämtas i kväll och den här veckan har hon fyra barn hemma. Därför måste man handla mat. Hon skulle kolla med ena dottern nånting – och då tvärdog hennes mobil. Nu är det tredje gången den krånglar och den har varit på service två gånger. Förhoppningsvis blir det en helt ny mobilapparat helt och hållet denna gång! En ny mobil som bara är på service är ingen bra mobil. Ett enkelt och kallt konstaterande som jag hoppas att affären, OnOff, förstår. För det är ju ändå där hon har köpt mobilen och inte direkt från tillverkaren.

Dags att fixa till sig det sista och sen får vi rulla iväg till nån mataffär innan vi landar i Himlen. De två vuxna barnen måste få middag innan vi hämtar de två mindre. Jag tänkte åka hem till mig sen, för i morgon har jag en del att fixa med vad gäller jobb-grejs. Spännande och positivt, förhoppningsvis! Tack för tipsen, tipsare där! 😀

Ett stort TACK också till R som mejlade igen! Det är gott att ha kontakt med nån från Företaget som jobbar kvar där och som bryr sig om mig så mycket att h*n mejlar och frågar hur det är och delar med sig av sitt liv. Dessa mejl är värda mer än nån kan ana!

                                                                                                                                                         *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »