Plåster och häxor… nä, nu går det lite för långt, tycker jag!

Ett förundrat inlägg.

---

 

Uppdaterat inlägg: Den danske utrikesministern har deklarerat på Fejan att han är glad att han inte bor i Sverige och att han föredrar att bo i ett land där viktigare saker diskuteras. En statsvetarprofessor vid Stockholms universitet, av dansk härkomst, förfasar sig över detta uttalande och menar att utrikesministern spottar på hela svenska folket. Eh… jag känner mig inte alls spottad på. Jag tror att jag förstår vad utrikesministern menar – det är en form av kommentar som man slänger ur sig när man tycker att nåt är korkat. Personligen tycker jag att hela den här debatten är korkad. Om man vill hittar man rasism, homofobi, religionsfientlighet, åldersdiskriminering etc överallt. Men det gäller att ta tag i sånt på de rätta ställena. Att hävda att beige plåster är rasism köper jag inte!
 

---

Nyhetstorkan tycks fortsätta trots att De Arbetandes Skara så smått börjar återgå till sina grottekvarnar. Jag är fortfarande urless på att höra deras klagan över detta, särskilt de arbetare som har haft minst en månads betald ledighet.

Men åter till nyhetstorkan. Och kränkthet. I förrgår läste jag om plåster. Ja, de där hudfärgade plåstren som P3 tog upp. Nu är nån/några kränkt(a) för att de bara finns i beige… Men hallå! Det finns faktiskt Bamseplåster, Hello Kittyplåster, Batmanplåster etc etc. De är väl allt annat än beige? Skärpning nu! Vad spelar ett plåsters färg för roll? Även ett beige plåster syns på min hud – trots att jag/min hud klassas som beigefärgad. Det är ju inte så att ett sånt plåster smälter in perfekt i huden, precis… Löjligt! Ännu värre blir det när jag läser att ett av stans apotek har hittat leverantörer av plåster för flera typer av hudtoner och ska nu anskaffa såna plåster.

Sånt här gör att jag överväger att bli kränkt över att det bara är svarta människor på våra vägmärken. Men jag då? Jag är ju beige! Varför finns det inga beige människor på vägmärkena i Sverige? (<== ironi)

En gråfärgad människa med skateboard hoppar över en svart bula. Fasa!

Huruvida Arbetsförmedlingen förmedlar jobb eller inte råder det delade meningar om. Men borde man inte åtminstone kunna förvänta sig nån form av kontroll av de tjänster som publiceras i dess Platsbank? I förrgår läste jag att ett företag söker häxor till Sundsvall, Gävle och Skellefteå. Den som är duktig på tarotkort, pendel och kanalisering och kan vägleda kunder per telefon har större chans att få jobbet. Inget krav, alltså, med vissa färdigheter. Knappt 30 personer har sökt jobbet. Maj gadd… Ska jag bli kränkt nu för att ingen har ringt och erbjudit mig jobbet??? Jag hittade ju till och med den perfekta häxhatten häromdan…

En häxhatt finns hos Helping Hand i Boländerna i Uppsala för endast 25 kronor.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Stormsvala

Ett inlägg om en bok.

Fyra böcker om Mirjam och Hervor har Marianne Cederwall skrivit. Nu har jag läst den fjärde, Stormsvala, och kommit fram till att den är den bästa i serien.

Den fjärde boken om Mirjam och Hervor.

Äntligen har Mirjam och Hervor kommit till New York! Nu ska de hjälpa sina döttrar som har öppnat ett svenskt spa. Men så får Hervors dotter ett märkligt brev från Sverige. Hervor själv blir betuttad i en gåtfull kund, medan Mirjam är mer tveksam till denne. Och vad har dottern Anna för känslor för Jennifer, egentligen?

Som jag skrev inledningsvis tycker jag att denna den senaste i serien om de två häxorna är den hittills bästa! Den har både humor och spänning och den väjer inte för känslor av nåt slag. Och så har jag lärt mig att en stormsvala är ett varsel…

Det blir högsta Toffelbetyg för den här boken, inköpt i början av september på antikvariat i oläst skick – den gavs ut i år.

Livet är kort,

Read Full Post »

Spinnsidan

Ett inlägg om en bok.

Det finns två mycket speciella, fiktiva damer som jag gillar skarpt: Hervor och Mirjam. Den tredje boken om dem, Spinnsidan, har enbart förstärkt mina känslor för dessa häxor. Marianne Cederwall skriver både spännande och roligt. Och 20 kronor i inbundet, ganska bra skick förutom en fläck var den helt klart värd!

Den tredje om Hervor och Mirjam, två riktiga häxor.

Som alltid blandar författaren allvar och humor. Den här gången handlar det bland annat om en liten pojke som häx… Hervor och Mirjam försöker hjälpa och rädda ur klorna på Tant Mamma. Dessutom hjälper de ett par karlar. För männen i den här boken är sannerligen i behov av hjälp! Värst drabbad av alla är Sylve som blir av med en hel skog!

Rolig, underhållande och spännande! Inget Nobelpris, men högt Toffelbetyg!

Livet är kort.

Read Full Post »

På uppdrag och på Uppsalanyheter

Ett inlägg om en shoppingtur och ett möte.

Jorå. Tro inte annat: jag tar till mig reklam. Och går på den ibland. Därför var planen att besöka Ö&B – trots deras fruktansvärda TV-reklam (med den där överaktive killen med lika mycket över i bettet…) – före kvällens redaktionsmöte. Så jag laddade därför först med en låda mat.

Matlåda med rosa lock.

Den här matlådan har faktiskt rosa lock, men det klarar iPhone 5 inte av att återge. Hur som helst, naturligtvis laddade jag inte in lådan i käften utan innehållet i lådan. Det glömde jag att fota, men det var en portion lax med ris och fetapesto. Slank ner fint.

Det hade börjat regna när jag skulle ge mig av. Men det var en larvig skur och att använda paraply till och från garaget är fjolligt. Jag var beredd på att det skulle vara jättemycket folk på Ö&B eftersom annonsbladet delades ut idag. Det var det inte. Folk ville kanske hellre stanna hemma än bli lite småblöta av regnet.

Inget av det jag själv skulle ha fanns. Eller också hittade jag inte. Alla varor var som vanligt omflyttade – så är det alltid när jag kommer in i en affär.

Klokare blev jag inte ju längre tid jag tillbringade på Ö&B. Denna ugglearmé såg inte heller klok ut.

Däremot hittade jag en och annan… ska vi säga… märklig sak… Eller jag vet inte riktigt vad jag ska kalla denna… prydnadssak? (På vilket sätt pryder den?)

Groda i rosa klänning… Nån som vill köpa? Den skulle i och för sig matcha min matlåda ovan…

Nåja, till sist hittade jag det jag erbjudit mig att hitta åt Fästmön. Det fanns tre kvar. Nu finns det bara två. Sen åkte jag iväg på möte.

Uppsalanyheters redaktion ligger i Boländerna. Vi var totalt nio personer som hade redaktionsmöte idag, inklusive de två ägarna Peter och Johan. Det bjöds på räkbomb som jag tyvärr inte kunde äta eftersom den innehöll skinka. I stället tog jag med mig en doggy bag med bulla hem. Kaffe och Loka slank ner under mötet.

Det var ett bra möte även om vi då och då kom från ämnet. Det blir så när vi inte träffas så ofta, vi som jobbar med tidningen. Själv har jag inte dragit så många strån till artikelstacken på lång tid. Det tar på krafterna att söka jobb och att överleva vardagen, så det mesta av ork och kraft går åt till det. Jag har ett par idéer dock och fick ytterligare en i kväll som jag hoppas kunna fixa nästa vecka.

Magister Peter lär klassen Joomla. Vi som redan kan det passade på att fota magistern.

Kom hem nånstans tjugo i nio och hann bänka mig för kvällens avsnitt av Broadchurch. Det blir bara mer och mer spännande. Jag får associationer till en dansk polisserie. Tja, snart är väl alla serier lika varandra, det finns väl inte så många fler sätt att ta livet av folk på TV… Ungefär som det faktum att Gotland snart måste vara tömt på invånare – det är ju så många författare som mördar folk där.

I morgon har jag bjudit ut mig själv på eftermiddagsfika i Himlen. Ska medföra den inköpta varan till Anna. Vad det var jag köpte? En hundbur, kanske..?

Hundbur? Nej, trådbackar med ställning till. Bi-bi-bi-billigt på Ö&B just nu.

Nu är jag trött och ska göra kväll med Hervor och Mirjam. Två häxor med mig till bädden kommer att göra susen för eventuella problem att somna.

Jag är nöjd med min dag sammanfattningsvis. Den har varit produktiv och lugn och jag har överkompenserat gårdagens brist på mänskliga kontakter med råge:

• telefonerat med Anna
• pratat med kassörskan på Ö&B
• deltagit i redaktionsmöte och pratat med nio (9) andra människor!

Blev din torsdag till belåtenhet? Skriv gärna några rader i en kommentar. Det gör mig glad för jag är nyfiken av naturen.

Livet är kort.

Read Full Post »

Häxhus!

Nu har jag äntligen fått klarhet i vad ett häxhus är! Ett sånt har nämligen blivit funnet i England. Ett gäng ingenjörer – titta, nu stavade jag ordet rätt! – har hittat ett häxhus i Lancashire.

Men hur kunde de veta att det är ett häxhus? Jo, ingenjörerna – titta, jag stavade rätt igen! – hittade en mumifierad katt som murats in levande. Genom att göra så trodde nämligen häxor få sig ett skydd mot onda andar.

Personligen trodde jag att det var häxor som var onda. Nutida häxor murar kanske inte heller in levande katter, men nog finns det ett och annat lik i garderoben, uj uj uj!

Kanske en sån här t-shirt skyddar mot onda andar – OCH häxor???

Read Full Post »

Äntligen får jag leka med dockor!

Äntligen får Tofflan leka med dockor igen! Det trodde du väl inte att jag skulle längta till, jag som är allt annat än… flickig. Men med rätt sorts docka blir även jag pipig i rösten! Se bara denna fina voodoo-docka som jag blev förärad i afton – av min Fästmö, förstås! Tänk så väl hon känner mig…

En egen voodoo-docka!

                                                                                                                                                               Så nu är det bäst att alla gamla troll och häxor och allmänt oknytt passar sig! Nu är jag nämligen ”beväpnad”! Moahahahahaaaa…….. 😈

Read Full Post »

Många arbetsdagar i år

I år är det verkligen arbetsgivarnas år. Inte bara så att det fortfarande är ont om jobb och arbetsgivare kan välja och vraka – och inte ens svara att de mottagit jobbansökningar via e-post. Det handlar om få antal lediga arbetsdagar.

Varje röd dag är en stor förlust för företagen i Sverige. Det handlar inte om lite pengar heller, utan om mellan fem och tio miljarder varor och tjänster som inte produceras. Men i år är det få röda dagar och få klämdagar. Antalet arbetsdagar varierar mellan 224 och 229 varje år. Först om tre år, 2014, jobbas det minst – bara 224 dagar. Naturligtvis är uträkningarna gjorda för kontorsråttor och andra som vanligen jobbar vardagar. Vårdpersonal och liknande står som vanligt utanför och jobbar enligt schema – strunt samma om där infaller röda dagar – och när de infaller.

Systrar och annan vårdpersonal får trösta sig med tårta i stället för lediga, röda dagar. Men de är ju å andra sidan vana vid scheman till skillnad från gnälliga kontorsråttor och annat folk.

                                                                                                                                                Taskigt med jobb är det som sagt här hemma, men den som vill pröva sina vingar inom vissa nya gebit kanske kan tänka sig att bosätta sig i Rumänien. Där har nämligen astrologer, häxor, siare med flera fått yrkesstatus. Fast syftet med det hela är nog att staten ska få intäkter genom skatter. Detta har upprört yrkesutövarna, naturligtvis – vem vill inte slippa skatt på sina inkomster? – så en häxa har uttalat en förbannelse över politikerna som fattat beslutet och hon har varnat om hämnd. Darra månde beslutsfattarna!

Häxor har fått yrkesstatus i Rumänien och måste därmed skatta för eventuella inkomster. Detta har lett till en och annan förbannelse över politikerna som har fattat beslutet.

Read Full Post »

Alla Tofflors Blodiga Natt…

Fyyyy, ingen rolig natt den som var. Det var väl straffet för att jag försökte leka sömntipsare i föregående inlägg. Jag blev säkert drabbad av nån häxas förbannelse, vi insåg nämligen att det uppenbarligen i Sverige firades Halloween igår. Massor av ungdjävlar – ja, de var ju utklädda till djävlar och häxor (fast en del behövde inte klä ut sig så mycket) – sprang omkring både i Himlen och här i Nyby och tiggde pengar och godis. Dock inte hos mig och det var tur för dem. Pengar skulle jag ALDRIG ge och mitt godis vill jag ha själv!

Typisk Toffelgodispåse som INTE öppnas för nån! Snål om smågodiset är bara förnamnet!

                                                                                                                                                              Ja som sagt, jag drabbades väl av nån förbannelse för jag har fått springa upp och ner ur sängen hela natten. Har precis hunnit till toaletten i tid innan nåt större blodbad, men det forsar rätt friskt för tillfället. Vilket ger mig huvudvärk och gör mig yr. Så jag SKA ringa doktor Anders idag om tid för provtagning. Bara det att det är måndag och många som ringer just nu säkert, så jag väntar efter klockan tio. Det brukar vara lättare att komma fram då.

Det var konstigt att sova ensam hemma i natt, men jag var trött igår kväll så det gick bra att somna. Det var ju först SENARE som helvetet bröt ut. Så det var nog tur att Anna sov hemma hos sig så att hon fick den nattsömn hon behövde – hon började jobba klockan sju i morse.

På agendan idag står som vanligt att städa och sen ska jag som sagt ringa doktorn. Nån duktig i huset har redan tvättat klart sin första maskin. Kan ge mig 17 på att vederbörande startade den klockan sju PRICK för efter det klockslaget är det som om alla hämningar släpper och ingen hänsyn behöver tas till klockan 22. Eller möjligen 23. Det figurerar ju lite olika tider där på slutet… För att säkerställa att alla i huset är vakna spikar man lite då och då också.

Jag pratade med mamma igår och hon satt och frös i sin lägenhet. Nog tycker jag att det är kallt hemma hos mig, men baske mig om det inte är kallare hemma hos henne! Hos Anna, däremot, är det varmt som i h-e. I köket är det ALLTID mellan 26 och 27 grader… Att det aldrig kan vara… lagom… Mamma har runt 19 grader i rummen i sin lägenhet. Här varierar det lite beroende på hur solen ligger på. Det kan vara jättevarmt i mitt kök på sommaren, men det kan vara motsvarande kallt övriga årstider. Fönstren är ju megastora och i rätt risigt tvåglasskick. Jag har tätat och tätat, men det hjälper inte. Och varför, finns det inte nåt vädringsfönster? Det är ju liksom ett kök…

Kanske dags att byta ut de gamla fönstren?

                                                                                                                                                              En tanke med de här dagarna ensam hemma är för övrigt att PUTSA fönstren. Vi får se hur det går med den idén. Som det känns just nu så orkar jag inte efter djävulsnatten, men jag vet hur jag blir. Myror i brallan är bara förnamnet, jag behöver nåt att göra!!!

Read Full Post »

Nyheter från Månpocket i september

Ett spännande månadsbrev från Månpocket kom just i inkorgen. Det handlar förstås om förlagets pocketsläpp i september. Här har jag valt ut några titlar som jag tycker verkar intressanta (notera alltså att förlaget ger ut fler böcker än dem jag presenterar nedan):

Bibeln på mitt sätt av Annika Borg
Detta sägs vara en rolig´och intelligent guide till Bibeln, en guide som vågar brottas med de eviga texterna på ett respektlöst sätt. Författaren, som också är präst, tar med läsaren på en personlig guidning genom de mest centrala skrifterna i vårt västerländska kulturarv. Det blir en resa genom berättelser, poesi och domedagsprofetior kring kärlek, erotik, mirakel och ond bråd död. Borg ger fakta om Bibelns långa tillkomsthistoria, de svartaste och ruggigaste berättelserna, tio-i-topp-listor på de bästa och mest kända texterna, bra citat om man ska hålla tal samt existentiella tolkningar av sina egna favoriter. Boken avslutas med en praktisk andakt att följa dagligen under fyra veckor.

En intressant pocket skriven av en präst.

                                                                                                                                                        Jorden de ärvde av Björn af Kleen
Vad har Brideshead Revisited, Evelyn Waughs roman om bortdöende engelsk adel (och kanske världens bästa TV-serie) med familjestriden på Erstavik utanför Stockholm att göra? Hur mycket som helst, skriver Björn af Kleen i den här reportageboken. Den engelska adeln dog aldrig bort, inte den svenska heller. Stigande markpriser, sänkta skatter och återupprättat rykte har inneburit en ny skördetid för de svenska jordägarna. Hur gick det egentligen till när den svenska adeln överlevde både industrialismen och demokratin, vad bråkar de om på Erstavik och varför köpte egentligen Göran Persson Torp? Björn af Kleen, född 1980, är kulturjournalist och medverkar regelbundet i Expressen, Sydsvenskan och Metro, Här undersöker han adeln i sin debutbok.

Nattfjäril av Jessica Kolterjahn
Torsdagen den 24 november 1892 tar en ung, vacker kvinna in på Hotel del Coronado i Kalifornien. Hon uppträder märkligt, verkar sjuk och frågar upprepade gånger efter sin bror som aldrig kommer. Fem dagar senare hittas hon död. Coroner Henry Stetson rubricerar snabbt dödsfallet som självmord, men snart börjar frågetecknen hopa sig. Långsamt sugs han ner i en spiral av död, hämnd och åtrå. Nattfjäril är en fri fantasi om ett verkligt fall.

Livet, makten och konsten av Ebba Lindsö
Ebba Lindsö skriver öppenhjärtigt om framgångar och tillkortakommanden. Hon belyser näringslivets dolda beslutsprocesser, personkonflikter och våndor, avslöjar maktspel och osunda lojaliteter. Hon berättar också om en tillvaro där hjulen snurrar allt snabbare, tiden är en bristvara och känslan av otillräcklighet är alltför påtaglig.

Djävulens märke av Magnus Nordin
Det är något märkligt med den nya vikarien – hon får alla i värstingklassen lugna, och så är det något med hennes ögon, ena stunden är de blå, andra stunden bruna … En ny suggestiv spänningsroman av Magnus Nordin, som den här gången innehåller både häxor och ond bråd död.

Lämna världen av Douglas Kennedy
På sin trettonde födelsedag svär Jane inför sina föräldrar och sig själv att aldrig gifta sig och skaffa barn, att aldrig fastna i samma hjulspår som du. Hon satsar på utbildning och karriär, men livet tar inte bara en utan flera vändningar som hon aldrig kunnat förutspå.

En bok om livet som man ju aldrig vet vad det för med sig…

Read Full Post »