Födelsedagsfirande i Himlen

I kväll var det födelsedagsfirande i Himlen. Och en massa annat samtidigt, förstås. Jag svängde in på Stormarknaden och grabbade en bukett rosor innan jag mellanlandade hemma. Tack, Thorszeliusgubbs, för att ni läste min lapp och satte i ventilationsdonet rätt! (Och det var bara lite skitigt på spisen!)

Ute i Himlen mötte Födelsedagsbarnet upp vid parkeringen för en tur till apoteket. Vi trodde vi skulle vara ensamma där. Det var vi inte. Det tog 45 minuter.

Hemma i Himlen var det sen dags för rosorna att sättas i vatten, potatisen skulle in i ugnen och kycklingen stekas. Anna har verkligen sjuhundrafyrtioen armar… Däremellan öppnade hon också paket.

Men om du tror att jag fångade middag eller Anna på bild tror du FEL! Det var verkligen en miss! Maten var supergod med hemgjord tzatziki. Anna var jättesöt och man kan verkligen inte tro att hon fyllde hela 26 år. Men inget av detta kom med i kameran. Fast Hattifnattarna gjorde det…

Hattifnattarna var där.

Jag hamnade i vardagsrummet där jag satt med Elias och hjälpte honom med läxan. Eller rättare sagt, han gjorde den själv, men behövde få hjälp med motivationen att göra läxan. Den ska nämligen lämnas in i morgon, veckans sista skoldag.

Jorå, matteläxan var redan gjord och skrivläxan förfärdigades före fikat.

Sen var det dags för fika. Det fanns till och med två olika sorters tårtor och man ska ju smaka på allt. Därav lasset på min assiett…

En rejäl fika, kan vi väl konstatera.

Till klockan 21 var jag hemma och nu är det dags att göra sig redo för bädden så att jag orkar upp för det är ju också veckans sista arbetsdag. För motivationen för min del är baske mig inte hög just nu. Jag älskar att jobba, men jag vägrar att behandlas som en sak. Jag är väldigt bra på det jag gör och jag har en stor yrkesstolthet som man inte spottar på utan att det får vissa effekter.

Livet är kort. Vilken dag det har varit! Så innehållsrik… Lång som ett liv, liksom.

Read Full Post »

Bokbytarkuf!

Jag har aldrig varit på nån Bokbytardag förut. Jag visste inte hur man skulle göra, hur bete sig. I mitt stilla oroliga sinne såg jag framför mig en sorts Norénpjäs där ett antal original, muppar, kufar, skred över en begränsad yta, fram och tillbaka, med några böcker under armen. Kanske skulle det uppstå konflikter när två kufar ville ha samma bok. Eller också tänkte jag mig ett gäng Hattifnattar som fnattade omkring, också dessa med böcker under armarna. (HAR hattifnattar överhuvudtaget armar???)

Jorå, Hattifnattar har armar, men väldigt korta sådana. Det ser ut som om händerna sitter direkt på den smala snoppen kroppen.

                                                                                                                                                          Så här var det: Jag cirklade runt en stund för att ge upp att hitta en laglig parkering. Svängde helt sonika upp på en trottoarkant i stadsdelen Fålhagen, utanför Antikvariat Uppslaget. Utanför på backen var ett litet bord i konstig form uppställt. Ovanpå det låg några böcker, inte så många, men tillräckligt många för att de skulle åka i backen hela tiden.

Vid bordet stod antikvariatets ägare tillika före detta landstingspolitiker för moderaterna, en tant på kryckor, en ung tjej med en sax i en snodd runt halsen och så jag. Jag hade mina tre böcker under armen. Ingen av oss visste hur en bokbytardag gick till. Jag rafsade lite bland böckerna på bordet, men fann att jag antingen hade läst allt eller var ointresserad.

Under tiden kom en glad man på cykel och undrade om detta var allt. Då dröp jag nerför källartrappan för att kolla vad antikvariatet hade i sina hyllor.

Uppslaget är ett litet antikvariat som bara har öppet några timmar på onsdagseftermiddagar. Men det var tämligen välorganiserat och utbudet i de trånga utrymmen var större än jag trodde. Hit ska jag definitivt gå igen! Om inte så för att KBT-träna mot klaustrofobi.

Uppe i solljuset hade ytterligare en man anslutit. Nöjd cyklade han iväg med två böcker. Damen med kryckorna och tjejen med saxen spanade på kakböcker nere i antikvariatet.

Jag beslutade mig för att åka hem och äta en korv, svänga förbi bokbytarna igen på väg Ut på Uppdrag. Bokbytena sker nämligen bara fram till klockan 18 idag. Så är du intresserad av nån av de tre deckarna på bilden ovan, kom till hörnet Botvidsgatan-Hjalmar Brantingsgatan i Uppsala runt halv sex. Då räknar jag med att vara tillbaka där och bytessugen!

Men VAR VAR LOKALBLASKANS KULTURAVDELNING??? Inte en käft därifrån på denna… HAPPENING! Inte tillräckligt kufiska där, kanske??? Estimerar hellre finkultur på Stadsbiblioteket? Jo jo, jag vet nog, jag…

Uppdaterat: Jorå! Jag fyndade och bytte mina två Karin Fossum mot dessa två:

Två gröna fynd: Peter Robinson och Stephen Booth.

                                                                                                                                                               Maria Lang-boken följde med mig tillbaka hem.

Read Full Post »

Tanter i hatt stjäl miljoner!

Det är uppenbarligen inte bara farbröder i chefsposition som stjäl miljoner. Nu jagar polisen i Detroit ett gäng tanter, Galna Hatt-ligan. Tanterna har kommit över miljoner – från ANDRA tanter… Sen använder de plastkorten och checkarna till att leva loppan. 

Det tog ett tag, men så kom polisen på att offren ofta stött på ANDRA äldre damer i hatt innan de blev rånade – därav ligans namn. Polisen tror att ligan består av ungefär sex tanter. Man har kallat in en hattexpert till sin hjälp, men troligen är rånarnas hattar så vanliga att man inte kan komma rånarna närmare genom detta. 

Inte särskilt solidariskt eller systerligt, tycker jag om denna Galna Hatt-liga som snor plånböcker från riktiga gamla tanter. Men lite kan jag inte låta bli att fnissa åt hattifnattarna. Fast bara lite. Man ska inte ta andras grejor. Framför allt ska man låta bli gamlingar och deras grejor.

Tanter i sjalett tillhör inte Galna hatt-ligan. De dricker bara öl.

Read Full Post »