Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘hastig död’

Ett inlägg om en bok.


 

Både FEM och jag har läst Allt jag önskar mig! Här kommer min recension:

 

Allt jag önskar migLite ovanligt, men… Vännen FEM och jag hade både köpt den lilla boken Allt jag önskar mig av Grégoire Delacourt. Då passade det ju verkligen bra att göra en bokrektangel av detta: det vill säga, båda läser boken, tycker till om den och skriver om den.

I stora drag handlar de drygt 190 sidorna i pocketutgåvan som jag läste om Jocelyne, snart 50. Hon har ett OK liv, även om det nog inte blev kanske som hon hade hoppats på. Gift med Jocelyn (lite förvirrande med namnen, där!), mor till två vuxna barn, bloggare och ägare till en sybehörsaffär i fransk småstad. Inte ett dugg modeskapare i Paris, men… Affären går sisådär i konkurrensen med stormarknaderna, hela fyra stycken, i den lilla staden befolkningsmässigt sett i storlek som Metropolen Byhålan. Och så en dag låter hon sig övertalas att spela på Lotto. Hon vinner storvinsten.

Jag tilltalas genast av den direkta tonen och de korta meningarna. En person i galleriet som jag fastnar för är dottern Nadine, hon som inte pratar så mycket utan gör filmer. Mellan mor och dotter finns ett speciellt band, en ordlös närhet, som jag inte riktigt ser mellan övriga familjemedlemmar. Bland övriga medverkande noterar jag en del likheter med vissa av byhåleborna i Metropolen. Det där småstadsaktiga, Jantemässiga att man inte ska tro att man är nånting, inte förhäva sig, inte ha några drömmar. Samtidigt finns en värme mellan tvillingsystrarna i skönhetssalongen och Jocelyne som man kanske inte skulle hitta mellan affärsidkare i en storstad.

Jocelynes syn på sig själv är jordnära, men också lite sorgsen – hon är rundlagd och ingen skönhet, även om hon låtsas vara det ibland när hon är ensam framför spegeln. Detta konstaterande gör att jag känner igen mig fullständigt, eftersom även jag är rundlagd och ingen skönhet. Och bloggen! Den som har så många läsare och som till och med gör att en och annan människa får ett nytt liv… Riktigt så välbesökt är dock inte min blogg och inte tror jag heller att jag har gett eller ger nån annan ett nytt liv, men… Jocelyne är är förvånad över antalet läsare, hon har inga svar på journalistens frågor först. När hon senare pratar om sociala medier och om att de kan göra människor mer isolerade än tvärtom inser såväl journalisten som läsaren att Jocelyne är väldigt klok. Hon säger sig inte vara emot framåtskridande  men…

[…] För någon månad sedan ville en ung tjej ta livet av sig och meddelade sina 237 vänner, men ingen svarade. Ursäkta? Ja, hon dog. Hon hängde sig. Ingen talade om för henne att det innebar tjugo minuter av fruktansvärda plågor. Att man alltid vill bli räddad, men att man bara får tystnad som svar på de kvävda ångestropen. […]

Det finns flera företeelser i Jocelynes liv  som jag känner igen i mitt eget liv. En förälders hastiga död, till exempel. Och sorgen man känner när man skulle ha kunnat ”betalat tillbaka” på olika sätt, men det är försent.

Boken går naturligtvis ut på att diskutera huruvida en storvinst är en välsignelse eller en förbannelse.  Vad den kommer fram till? Tja, det tycker jag att du ska läsa dig till. Det här är en alldeles utmärkt liten roman, en bok som får en att båda skratta till då och då och att gråta lite.

Toffelomdömet blir det högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Så här tyckte FEM om boken!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en prequel till Psycho.


Igår gick den tionde och sista delen
 på SvT1 av Bates Motel, en så kallad prequel till Alfred Hitchcocks film Psycho (1960). Märkligt nog utspelar sig TV-serien i nutid. Frågan är om det blir fel eller rätt…

Norman och Norma Bates

Norman och Norma Bates. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: NBC.)


Här får vi veta
hur det kommer sig att Norman Bates hamnar på Bates Motel. Det hela är förekommet av en pappa och makes hastiga död. Mamma Norma köper då ett motell för att göra en nystart för sig och yngste sonen Norman. Motellet är ganska nergånget. Trots det är det inte särskilt ofta man ser nån av dem rusta eller renovera…

Den lilla staden ligger vid en huvudled som snart ska ledas om – vilket får konsekvenser för den som vill driva ett motell vid sagda led. Men köpet går inte att häva och Norma och Norman kämpar på. Storebror Dylan finns också med i bilden, men ägnar sig åt annan… verksamhet.

Men naturligtvis händer det andra saker – hur skulle handlingen annars ledas framåt? Norma är hotad till höger och vänster och det är synnerligen oklart vem hon kan lita på. Norman är duktig i skolan, men ansedd lite som en kuf. En olycklig kärlekshistoria ger honom black outs…

Jag tycker att det här är en riktigt spännande serie. Lite konstigt blir det att förhistorien till Psycho utspelas i modern tid och inte på 1950- eller 1960-talet, men det funkar ändå ganska bra. Allra bäst är emellertid Freddie Highmore som spelar Norman riktigt jäkla lysande, helt i Anthony Perkins-klass! De båda skådespelarna är kusligt lika…

Den här skräckserien får högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »