Inte bil(l)igt med bil

Ett inlägg om bilägandets lustar och olustar.

---

 

Nu är jag och min älskade Clark Kent* till doktorn. Översatt till svenska betyder det att jag ska åka och få min bil reparerad. Det där stenskottet, du vet. Jag har inte varit ute i garaget och tittat på bilen sen jag kom hem från Stockholm. Om vindrutan har spruckit lovar jag dig att jag grinar. Högt och ljudligt. Det sved så jäkligt för ett par år sen att behöva hala upp tusenlappar för att jag var seg med att ta mig till Ryds.

My Toyota is fantastic! Men börjar bli till åren kommen…

Jag älskar min bil, men den börjar bli till åren kommen. Och med åren kommer krämporna, precis som hos oss människor. När vi kom hem från Nora hade ena fönsterhissen pajat, till exempel. (Troligen ett kretskort och ett nytt sånt kostade hela 7 000 kronor. För tre år sen…) Sen är det lite annat smått och gott som skulle behöva fixas till. Om jag bara finge en lön…

Du tycker säkert att jag är larvig som talar om min bil som Stålmannen, mannen i mitt liv. Men faktum är att Clark Kent är det hjälpmedel jag ofta behöver för att ta mig ut. Av olika skäl åker jag helst inte kommunalt och nån fungerande cykel äger jag inte, bara en rostig sak som har hängt obrukbar i kallförrådet sen 1999, ungefär. Kort sagt och utan att förklara närmare än vad jag redan gjort behöver jag min bil. Därför älskar jag den.

Häromdan läste jag i Byhålenytt om en stackare som fått sin bil stulen i slutet av 1980-talet  i Metropolen Byhålan. Ja det var en lång sorgeperiod, tänker du, men historien är inte slut än. Mannen fick nämligen helt nyligen parkeringsböter och trängselavgifter på sin stulna bil. Av nåt skäl tycks anmälan ha försvunnit från polisens system. Den stulna bilen är en röd Golf och nu är den efterlyst igen. Kanske dags att koppla in Hasse Aro eller varför inte självaste Brynolf Wendt?..

Fågelbajs på bilen är inte heller kul.

Men du ska inte tro att jag tycker mest synd om mannen med den stulna, röda Golfen som fick böter. Jag tycker nog att det är snäppet värre med bilägaren som fick sina säten nersmetade med kattbajs. Hur polisen vet att det är just kattbajs förtäljer inte historien, men gissningsvis har det tagits prover och analyserats. Även detta skedde i Metropolen Byhålan.

Med dessa två hemska historier tänker jag att… om så är fallet… vad är en sprucken vindruta? Min bil är ju inte stulen och inte nersmetad med bajs, i alla fall. Fast du får gärna hålla en tumme att dagens reparation av stenskott inte blir nåt dyrbart! 

 

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Svenska fall för FBI

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

Igår kväll visade TV4 den första delen av åtta av serien Svenska fall för FBI. Det är en dokumentärserie där två experter, Bo Åström och Mark Safarik, granskar åtta olösta svenska mordfall. Berättarröst är Hasse Aro, så trots att det är en ny serie känns den inte så ny. Jag är intresserad av kriminologi och mordgåtor, så jag tvingade Fästmön att titta tillsammans med mig.

Bo Åström framför en tavla med uppgifter om mordet på Eva-Marie Strandmark. (Bilden är lånad från TV4:s webb.)

De två experterna inledde med att ta sig an fallet med Eva-Marie Strandmark som mördades 2004. Och trots en knapp timme, med miljoner små reklampauser, lyckas de spräcka ett alibi. Hur polisen inte lyckades spräcka detta är mig en gåta. Det finns bara misstankar åt ett håll och det alibi som då presenterades borde ha granskats ordentligt. I TV-rutan höll det inte särskilt länge, en knapp timme, alltså.

Om jag hade varit anhörig hade jag varit rätt förbannad nu. Men TV är ju TV och ska vara nån sorts underhållning. Premiärprogrammet gjorde mig besviken. Två farbröder lufsar runt, träffar vittnen och kommer fram till en sak som polisen också borde ha gjort. Och ovanpå det, Hasse Aros röst som nån sort allsmäktig guru.

Nej, det här första programmet var inte bra, men självklart hoppas jag att det leder till att de anhöriga får svar på vem som är den skyldige. Jag tänker se de kommande sju avsnitten. Toffelomdömet för det första når nätt och jämnt upp till medel.

Bo Åström är en svensk kriminalkommissarie som är känd för att ha klarat upp många mordfall. Han har även arbetat som FN-utredare. För tillfället är han tjänstledig under ett år från Rikspolisstyrelsen för att jobba i Filippinerna med ofrivilliga försvinnanden och utomrättsliga avrättningar. Och för att jobba med den här TV-serien, förstås.

Mark Safarik sägs vara en av världens mest erfarna mordutredare. Han har tidigare arbetat som expert på gärningsmannaprofilering vid FBI. Numera anlitas han ofta som expertvittne i USA:s domstolar.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Bara för dig med personligt lösen: Gamla spår… och nya

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Vem efterträder mr Efterlyst???

Ett spekulerande inlägg.

Tack vare mina bonusbarns pappa lyftes min blick till TV-rutan i afton klockan 21. Då gick nämligen det sista avsnittet av Efterlyst under Hasse Aros ledning. Jag har följt programmet av och till under alla år. Mest i början, ska jag erkänna, och då mest för Brynolf Wendts skull. Han hade ju så… speciella uttryck. Brynolfs favoritord var definitivt

huliganer

och det ordet användes flitigt i dialogerna här hemma.

Men med Hasse Aro blev programmet mer seriöst och samtidigt fartfyllt. Det blir nog ingen enkel uppgift att efterträda honom. Därför tänkte jag

hjälpa 

TV3 att en lämplig efterträdare – oavsett vad h*n gör nu. Här är mina förslag:

• Anne Lundberg (hon syns ändå överallt och kan vi slippa se henne i Antikrundan blir det rätt bra)
• Ernst Kirschsteiger (han kan nog fånga in de flesta i nåt hemtvinnat, växtfärgat garn som han sen dekorerar studion med)
• Arne Weise (alltså, ta tillbaka denna Snett med naturen-man, denne… jultomte – i rutan!)
• Linda Lindorff (har ju ganska bra hand med lantbrukare, kanske också med missbrukare av… brott..?)
• Gudrun Schyman (hon kan prata omkull de flesta)

Detta var några Toffelförslag. Har DU några andra kandidater? Seså, skriv ner namnet/n i en kommentar här och låt oss hjälpa TV3. För det blir väldigt, väldigt svårt att hitta nån riktigt bra efter Hasse, det blir det…

Livet är kort.

Read Full Post »

Stalkers – förföljare med social inkompetens och fixering

Ett inlägg om TV-programmet Stalkers.

Igår kväll var det inte mycket liv i luckan här. Vi bestämde oss för att titta på TV3:s program Stalkers. Och jag kan meddela att jag blev totalt botad från kiss-och-bajshumor för all framtid.

Hasse Aro och Sanna Lundell programleder Stalkers. (Bilden är lånad från TV3:s webbplats.)

Gårdagskvällens program handlade nämligen om en stalker, en förföljare, som kallades Bajsmannen. Bajsmannen härjade/r på internet, främst på Facebook. Sitt ”namn” fick han i programmet på grund av det faktum att han lyckats publicera bajsbilder på en kvinnas Facebooksida.

Bilderna visades i TV-rutan och jag ljuger om jag säger att jag tittade. Jag blev tvungen att vända mig bort, det var fruktansvärt vidrigt. Hur kan man bara komma på en sån idé???

Vidare har den så kallade Bajsmannen skapat manipulerade bilder där han till exempel har tagit profilbilder av nåns ansikte och monterat på en naken kropp. En av kvinnorna fick till sist nog när mannen gav sig på hans dotter. För det hjälpte inte att polisanmäla eller stänga kontot – trakasserierna och förföljelserna bara fortsatte.

Hasse Aro och Sanna Lundell är programledare. Till sin hjälp har de några experter. Tillsammans med dessa utarbetar de en strategi som sen vanligen leder till att Hasse Aro konfronterar stalkern.

Jag kan tycka att det borde vara polisens sak att göra detta och inte folk från ett TV-program. Inte heller är jag säker på att det är rätt metod att hantera stalkers. I en del fall upphör förföljelserna, medan förföljelserna fortsätter i andra fall. Men vad gör man i sin desperation när varken hot eller bilder eller ens stalkerns IP-nummer räcker för att få polisen att ingripa?

Man kan lära sig mycket av det som sägs i programmet, helt klart. Framför allt tänker jag på beskrivningen av gårdagskvällens nätstalker.

Han lider av en social inkompetens, men behöver för den skull inte vara en ren dåre

sa en av experterna. Och fortsatte:

Men han har en fixering vid vissa människor, i det här fallet coacher.

Den typiske nätstalkaren är en person som tillbringar det mesta av sin vakna tid ute på nätet där h*n förföljer folk – inte nödvändigtvis människor han känner. Så var inte fallet igår, till exempel. Bajsmannen hade inte träffat nån av de två kvinnorna eller mannen som framträdde i programmet och som har blivit/är förföljda av honom.

En av kvinnorna har försökt att få Bajsmannen att sluta genom att försöka kommunicera med honom. Då kräver han nån sorts upprättelse. Kvinnan sa bland annat:

Han vill förhandla så att jag ska framställa honom som så bra som möjligt på nätet.

När jag går till mig själv kan jag bara nicka instämmande. Det var så mycket i gårdagens program som stämde in på det jag själv har upplevt och upplever. Min version av upprinnelsen är att en person och jag hade olika åsikter i ett ämne jag skrev om här på bloggen. För tre och ett halvt år sen, om inte mer nu. Personen uttryckte sig väldigt otrevligt i sina kommentarer. Jag blev kontaktad av flera av mina vänner och bekanta som bad mig

göra nåt

eftersom de upplevde ett stort obehag när personen kommenterade här hos mig. Det gick så långt att flera sa att de skulle sluta kommentera här.

Mitt sätt att lösa det på var att blockera personen från att kommentera. Då har vi alla sluppit oförskämdheter. Däremot har jag inte sluppit ifrån förföljelser och förtal i andra sociala medier. Det har till och med gått så långt att personen har kontaktat människor i min yrkessfär för att, så att säga, ge dem sin version. Det är människor som kanske inte ens har nån aning om att jag känner mig förföljd. Vidare har jag inte berättat för fler än familjen samt en vän som numera är avliden vem jag känner mig förföljd av. Men många har gissat eller var med vid diskussionen för tre och ett halvt år sen och vet/tror sig veta vem det är ändå.

Även jag har kontaktat personen och vädjat. Det gjorde jag så sent som i slutet av förra året, när jag kände att jag ville lägga all kraft på att bli frisk från Lilla c (flera stora tumörer som visade sig vara godartade, tack och lov!).

Men jag tänker INTE, såsom även min stalker föreslog, be om ursäkt här på bloggen (för vad?). Det vore för mig att göra som Bajsmannen ville: bli framställd i god dager. Hur skulle jag kunna det? Det är inte jag som har förföljt.

Jag säger som en av kvinnorna igår:

Jag vill bara att förföljelserna ska upphöra!

Över tre och ett halvt år och förföljelser på ibland flera gånger i timmen, dygnet runt, på bloggen. Vad som sprids om mig i sociala medier har jag bara delvis en aning om. Nu vill jag att detta sjuka beteende upphör!

Livet är kort.

Read Full Post »

Stalkers

En ny serie på TV3, Stalkars, hade urpremiär i kväll. Jag bänkade mig för att titta på när Sanna Lundell och Hasse Aro tog sig an ett fall med en stalker som förföljde en tjej, känd från en dokusåpa.

Hasse Aro och Sanna Lundell hjälper personer som är utsatt för stalkers. (Bilden är lånad från TV3:s hemsida.)

Kvällens avsnitt handlade om Susanne som började få kommentarer på sin blogg i samband med att hon var med i en dokusåpa på TV. Det hela eskalerade till sms, mms, mejl och telefonsamtal. Personen som förföljde henne uppfattade det som att de hade ett förhållande – trots att de inte ens hade träffats. Susanne svarade inte heller på kommentarer, sms eller mejl. Ändå fortsatte förföljandet.

I programmet konfronterades stalkern av Hasse Aro och medhjälpare. Hur det gick tänker jag inte avslöja här!

Det läskiga med den här mannen är hur han bara fortsätter och fortsätter att mejla, framför allt. Han är inne massor med gånger på hennes blogg – en gång har man bevis för att han besökt den 31 gånger på ett dygn! Men faktum är att det är en gång lägre än toppnoteringen för en av mina förföljare… Så nu är ju frågan hur jag går vidare… Det tål att tänkas på.

Serien Stalkers första avsnitt behöver jag inte tänka alltför länge på för att ge ett toppenbetyg! Serien tar upp ett synnerligen angeläget ämne!

Livet är kort.

Read Full Post »

Middag med TV-tidningen

Varje tisdag köper jag Expressens TV-tidning. Ja, det ska vara Expressens. Den är bäst, tycker jag. Den vidhängande kvällsblaskan har jag som sport att undvika köpa. Om man scannar sina varor brukar det gå bra att slippa undan.

Efter att ha försökt hålla mig upprätt i duschen (svårt att stå, hälen är synnerligen ond idag) i en kvart för tvagning, bänkade jag mig vid köksbordet med min middag: två rostade mackor med ost, cornflakes med mjölk och ett par skedar av mamma kusinen B:s fantastiska morellsylt. Torftigt? Inte alls. Morellsylten gör detta till en lyxmiddag, så det så. OCH NU VAR JAG INTE IRONISK!

Middag med TV-tidningen. Ifall måltiden skulle dra ut på tiden finns annan lektyr i närheten.

Så började jag sleva in och bläddra OCH MARKERA. Jag gör nämligen som min far, jag markerar de program jag ska se eller spela in den kommande TV-veckan. Förresten, varför är inte TV-veckorna samma som de vanliga veckorna? I TV-tidningen börjar de på torsdagar. Konstigt.

Den kommande TV-veckan ser i alla fall verkligen lovande ut, för en gångs skull. Till och med i helgen finns det nåt att titta på. Helgerna den senaste månaden har varit ovanligt torftiga på TV-fronten. Jag slösar nämligen inte bort min tid med att slöglo på TV. Nej, det ska vara särskilda program. Till och med när TV:n agerar insomningstablett ska det helst vara nån serie om rättstekniker eller poliser fast jag inte tittar.

Vad ska jag då glo på som är så bra? Så här ser min kommande TV-vecka ut:

• På torsdag klockan 21 – 22 är det Criminal minds på Kanal 5. Det är fjärde delen av 24 av avsnitt som är från nuvarande säsong. Inga repriser, alltså.
• På lördag klockan 21.30 – 22.40 är det säsongsstart för Downton Abbey i SvT1. Åtta nya avsnitt blir det.
• Efter Downton Abbey sitter jag kvar, för direkt efter, i samma kanal kommer det första av sju avsnitt av Friday Night Dinner. Den judiska familjen Goodman har fredagsmiddag och den som gillar brittisk humor får skratta nästan non stop i en halvtimma. Dessutom är programmet inte färdigskrattat, det vill säga det innehåller inga i förväg inspelade skrattsalvor.
• På söndag klockan 21 – 22.30 på SvT1 är det dags för det första av två nya Arne Dahl-avsnitt, Arne Dahl: Upp till toppen av berget. Jag vet inte varför jag tittar på denna Arne Dahl-serie, för jag tycker inte att Arne Dahl skriver spännande böcker. Dessutom är skådespeleriet rent uruselt i TV-serien. Allra sämst är Magnus Samuelsson vars breda östgötska gör sitt till att jag sitter och skäms. För det blir som att göra narr av det fina språket östgötska när det hoppar ut ur hans mun. Dessutom uppfattar jag inte hälften av vad han säger. En liten kurs i skådespeleri hade inte skadat där. Men ändå. Jag ska titta.
• På onsdag klockan 21 ska jag försöka stå ut med reklam-TV, TV3,  och se på första delen av åtta av serien Stalkers. Programledare är det osannolika paret Hasse Aro och Sanna Lundell. Bara i vårt land är 150 000 personer utsatta för stalkning, eller förföljelse, som det heter på svenska, och trakasserier. Synnerligen angeläget ämne, alltså!

En ovanligt fullspäckad TV-vecka för min del, med andra ord. Inte troligt att jag sitter framför TV:n varje kväll det är nåt bra, jag har programmerat DVD-hårddisken, som alltid.

Vad ska du glo på i veckan som kommer???

Livet är kort.

Read Full Post »