Kyligt väder, varma människor och hårda paket

Ett inlägg om min braiga dag.

---

 

En höstlig pergola utanför mitt kontor.

Kylan var tillbaka i morse igen. Det gäller att köra försiktigt eftersom jag fortfarande har sommardäcken på och 50 procent av dem är sisådär i skicket. Jag träffade Lucille i morse. Hon skulle trampa till jobbet på cykel. Det lät inte så skönt, tyckte jag. Jag blev utlovad ett besök i kväll – med en liten present. Spännande!

Det börjar gå mot slutet av arbetsveckan, men faktiskt känner jag mig inte riktigt lika trött som förra veckan. Kanske beror det på att jag börjar bli lite varm i kläderna på nya jobbet, kanske på att jag har gått ner fyra kilo på de tre veckor jag har jobbat exakt idag. Viktminskningen är inte alls planerad, även om jag inte trivs med den övervikt jag har idag. Det har varit svårt att hitta motivation att ta tag i tjockleken när det är så mycket annat som kräver mer uppmärksamhet. Nu mår jag betydligt bättre rent generellt än vad jag gjorde för en månad sen. Allt har inte med jobb att göra, men visst spelar det stor roll för måendet att ha nåt vettigt att göra om dagarna och att få lön för det. När jag lämnade jobbet i eftermiddags noterade jag sju stycken blåa mappar med korrektur som jag har återsänt till författare. Det kan jag känna mig lite nöjd med.

På förmiddagen kom konsultchefen från närmaste lokalkontoret på besök. Återigen en trevlig person. Förutom att alla är trevliga på företaget är de bra på att ge återkoppling och de hör av sig när de ska eller inom rimlig tid. Uppstår det problem av praktisk natur, som när det gäller min parkering, är de smidiga och hjälpsamma. Förhoppningsvis hittar jag nya uppdrag genom dem framöver, för det jag har nu är ju inte nåt permanent.

Närmaste kollegan och jag lunchade i restaurangen på jobbet idag. Jag njuter av den vegetariska ärtsoppan! Nästa vecka blir jag emellertid utan lunchsällskap de flesta dagar, för kollegan ska ha semester. Där passar finfint att få besök av en före detta kollega på måndag som vill proväta hos mig.

En vänlig följare i sociala medier har postat en bok till mig idag. Den handlar om min mammas sjukdom, en sjukdom som är ganska ovanlig. Än mer ovanligt är det att mamma har levt så länge med sjukdomen. Jag hoppas att jag får svar på en del frågor och funderingar under läsningen och tackar tills vidare Krönikören på förhand!

Men när jag kom hem hittade jag ett paket i postboxen från Adlibris.

Maj gadd, inte kan väl boken ha kommit fram redan, vi hade ju vår första kontakt idag på förmiddagen! Och Krönikören skulle ju skicka boken själv, inte nåt nätföretag,

tänkte jag. Inte heller hade jag beställt nån bok och jag väntar inte på nåt recensionsexemplar…

Vad var nu detta???

Långsamt tog jag fram en sax och klippte av de hårda plastbanden som höll ihop paketet… Och inuti hittade jag denna bok, som en ju inte kan bli allt annat än glad över:

Boken Jag vill vara glad! gjorde mig glad.

Tusen tack till älskade Fästmön, som skickat boken, för att du gör mig glad och för att jag får älska dig!

Helgen som ligger framför mig är än så länge blank. Jag behöver tvätta, men det kanske jag börjar med redan på fredag kväll. Eventuellt sammanstrålar jag med en vän ELLER en bloggvän nån gång under helgen. Om vädret är fint ska jag ge mig ut och marschera, för foten har fått vila och känns nu hyfsad. Hälsporre är ett segt elände!

Nästa vecka blir det sjukhusvistelse för en i familjen. Självklart går tankarna till personen ifråga, även om jag är övertygad om att allt går bra.

Vad har DU för helgplaner??? Skriv gärna några rader och berätta, än finns det utrymme kvar på bloggen!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Hårda paket och mjuka små… presenter

Ett inlägg om det levande.

---

 

Paket är oftast hårda eller mjuka. Jag gillar ju hårda paket och har alltid gjort det, för oftast har de innehållit böcker. Därför grät jag inte det minsta när jag vittjade postboxen och hittade ett hårt, vitt paket. Innehållet var väntat. Ändå är jag väldigt nyfiken, förstås, på det som finns riktigt inuti, mellan omslagspärmarna, det vill säga inlagan. En deckare – eller snarare psykologisk thriller – av ytterligare en Uppsalaförfattare ska nu läsas och recenseras här och där. Den mycket spännande inledningen gör att jag tror att det är en femtofflare. Men en får se. Boken är bara påbörjad än så länge.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter ett intressant mobilsamtal (som inte har ett dugg med övrigt i det här inlägget att göra) for jag och hämtade Fästmön. Det var dags för ett besök hos bebisarna och deras mamma. Ja, det dök ju upp två små bebisar i förra veckan, två levande små… ” mjuka presenter” som överraskade oss alla. Äldste bonussonen fick agera barnmorska, faktiskt. Jag ska ärligt säga att jag inte är nån kattmänniska, det är hundar som gäller. Fast det hårda toffelhjärtat började nästan smälta idag när jag såg hur de små liven växt sen i förrgår. Det är i vart fall bra att KBT:a sin katträdsla, detta att titta på kattungar – och fota. Jag är fortfarande övertygad om att katter är rovdjur och jag fnyser lite över alla likes på Instagram för att jag la ut en enda kattbild. Men… här kommer ett par till:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Klappar på nätet

Nej jag har ingen möjlighet att halta runt i stans affärer och köpa julklappar! Nåt enstaka besök kanske det blir, men i år satsar jag hårdare än tidigare på nätshopping. Häromdan hittade jag en lista hos Dagens Nyheter över ställen på nätet där du, enligt tidningen, handlar de bästa klapparna. Snygga, roliga och finurliga klappar i alla prisklasser utlovas.

Några av förra årets klappar som jag fick i min julstrumpa. Julstrumpan fick jag av min farfar, som hade engelskt ursprung, för typ 45 år sen…

I år tänker jag ju inte fira så mycket jul heller, så antalet klappar blir betydligt mindre än tidigare år. Jag har tröttnat på att köpa saker bara för köpandets skull, till människor som redan har. Men det är en annan sak att köpa nåt till dem som INTE har… råd. Och bara för att jag inte vill fira jul ska ju inte familjen drabbas, så det blir väl nånting åt var och en.

Nånting jag tänker förse alla i familjen med är var sin bok. Böcker är aldrig fel och jag vill uppmuntra alla till läsning, en lustfylld aktivitet när man har tröttnat på datorn och Kalle Anka på Sveriges Television. Nån nätbokhandel hittar jag inte på Dagens Nyheters lista. Där finns bara tips om sajter som säljer saker för ytan, tycker jag. Jag vill köpa saker för själen. Möjligen köper jag kläder också till den som behöver. Och då blir det inte från nån av modesajterna som DN tipsar om heller.

Böcker köper jag så gott som alltid via Bokus. Bokus är pålitliga och har ett bra sortiment. Jag kan välja olika fraktsätt och snål som jag är väljer jag alltid det som är gratis för mig. Jag får poäng på mitt Med Mera-kort. Den enda negativa jag kan säga om Bokus är att företaget alltid efter att man har handlat fullkomligt bombarderar en med erbjudanden via e-post. Det är oerhört tröttsamt, för när man nyss har gjort en beställning väntar man nog ett tag med nästa. Det gör jag i alla fall, för jag är baske mig inte gjord av pengar.

Förra årets hårda paket!

Om pappa hade levt hade jag köpt nånting drickbart till honom. Nåt drickbart och värmande för kalla vinterkvällar. Mamma är rent hopplös att handla åt, för där är det bara smink och mode som gäller och det fixar inte jag!

Till Fästmön har jag en liten idé och en större. Naturligtvis kan jag inte gå in närmare på det här, för även om Anna inte läser allt jag skriver (!), läser hon nog det mesta…

Stakar och stjärnor har åkt fram. Så långt sträcker sig mitt julpyntande. Annars får det här med julen vara för min del. Hoppas jag.

Har DU  några bra ställen på nätet som du vill tipsa den som ska köpa julklappar om???

Livet är kort. 

Read Full Post »

Kvällskul (nåja…)

Idag var det städning på schemat efter jobbet. Eller i alla fall lite. Inget att be för, jag satte igång så snart jag hade svidat om. Kom hem i ganska skaplig tid, eftersom asfalteringsarbeten och annat skit inte pågick. Fast jag upptäckte att en betydligt längre sträcka, ner mot Dofternas Bro, nu är av-asfalterad, så det lär bli ett helvete framöver. Där är det nämligen alltid bilköer ändå, asfalteringsarbeten eller inte.

Efter städningen åt jag middag, en Päronsplitt, och sen skrapade jag en av trisslotterna jag hade fått av mamma. Jag hade kunnat vinna två miljoner, men det gjorde jag förstås inte. Jag har tur i kärlek i stället, jag, och det är mer värt än alla pengar i hela världen!

Middag.

Mamma ringde och grattade och pratade i en timma. Men jag förstår att hon har behov av det – hon har ju ingen blogg att skriva av sig i och ingen man att prata med. Hon är fortfarande sugen på Foppatofflor, nåt jag inte tänker köpa i födelsedagspresent till henne. VÄGRAR! Men jag vet fortfarande inte vad jag ska köpa.

Däremot har jag nätshoppat lite hårda paket till en annan person i familjen som också fyller år den här månaden. Och ner i varuvagnen slank också Två soldater, Roslund och Hellströms senaste.

Två soldater slank ner i varuvagnen.

Idag fick jag nämligen ett namnsdagspresentkort från CDon på 50 kronor att utnyttja före den 18 juli. Och dessa tior kunde jag inte låta frysa inne! Nu har jag två spännande böcker på väg, häromdan beställde jag ju I stundens hetta från klantföretaget som också bjussade på 50 pix.

I stundens hetta …köpte jag böcker både häromdan och i kväll…

Alltid kul med hårda paket, tycker jag, och strösslar gärna med såna till vänner, bekanta och familj. Och mig själv…

Nu ska jag ramla ner i fåtöljen och avnjuta första delen av sex av Tyst vittne. Bara jag nu står ut med TV4:s (och jag tänker inte länka för nya hemsidan är så seg och man hittar ingenting) reklampauser…

Read Full Post »

Söndag i december

Varning för skitsnack!!!

Det blev en liten utflykt till julmarknaden i Gamlis. Hälsade på några bekanta från mina tidigare liv, en lite märklig känsla. Det var fyra plusgrader och inget regn, så dunjackan fick ligga kvar i bilen medan vi traskade runt bland såskoppar* och dörrstoppar** och en jädra dragspelande tomtef*n som förföljde mig med Jingle bells och Midnatt råder… Jag lyckades detta till trots inhandla en julklapp till min mor och så fyra godisremmar. Jag har redan tryckt i mig en av remmarna, det behövde jag efter en jobbig tur inne på Tokerian nyss…

Elias, längst till vänster, och Anna, längst till höger kollade in remmarna. Linn letade på annat håll.

Elias och Linn åt var sin hamburgare och så köptes det väl lite godis, trots att det inte var lördag. Elias snälla mamma inhandlade också en chokladkalender till grabben.

Jag skjutsade ut familjen till Himlen igen, med ett stopp vid ICA Solen för att äta gratis pepparkakshjärtan (hjälpte inte, jag har inte blivit snäll ändå) och för att Anna skulle handla söndagsmiddag. Så åkte vi till Himlen och medan Storasyster och Lillebror skuttade in satt Anna och jag och pratade allvar en stund i bilen. Jag älskar henne så och det finns ingen som stöttar mig som hon – inte bara i tanke utan också i handling. Nu har hon gett mig en plan B och hon förstår så väl hur jag tänker och känner, för hon tänker och känner likadant. Varför träffade jag inte denna min själsliga tvilling förrän sent i livet? Och i detta gräsliga skede av livet, dessutom. Helvetet, som jag aldrig kommer ur. Nej, jag vill inte leva längre – och jag sa orden för första gången idag. Det är ord som jag kämpar för att stå emot.

Jag åkte hem till mig och var väl hemma vid halv tre, tretiden. Fick rusa in på toa eftersom jag hade ätit lite för många gratis-pepparkakor. Naturligtvis tog toapappret slut. Jag reste mig för att sträcka mig efter en ny rulle – och tappar då skiten ovanpå… jaa… för att prata klarspråk: skiten. Alltså det låg liiite papper emellan, men… Detta gjorde att jag liksom blev tvungen blåsa över till Tokerian lite senare. Använt toapapper är ju inte så roligt att återanvända, så att säga… Hur som helst fick jag röven ren och som straff satte jag mig vid datorn och beställde lite hårda paket till familjen. Konsulterade Anna en snabbis per telefon också och fick ett bra uppslag. Tror det blev fyra klappar beställda, allt som allt.

På Tokerian träffar man ju mest galningar och knäppisar, som Hon med Pannan, men idag träffade jag på I, I och K. Fy te rackarns så snygg K har blivit! Livsfarlig för flixen! Den där familjen är alltid och har alltid varit så trevlig. Ingen av dem har på nåt sätt visat sig märkvärdig mot mig, även om vissa spyflugor har påstått att en av dess kvinnliga medlemmar har visat attityd. Tycker jag är bra, det. Spyflugor utan klass, smak och stil bör förpassas till… flugpappret.

Jag har ringt mamma, som också skulle ge sig ut på en promenad i blåsten. Hon är duktig som gör det, vädret till trots. Visserligen bara till soprummet, men ändå. Hennes flitiga promenerande med rollatorn har gjort att blodtrycket har sänkts och nu kan hon nästan vara utan den medicinen, sa doktorn i måndags. Däremot ska hon öka sitt cortison och det tar lite tid innan hon vänjer sig vid det, så hon känner sig lite seg först.

Det ska bli söndagmiddag strax även i den här stugan. Jag har plockat fram tre frusna kalkonwienerkorvar samt bröd till ur frysen. Bara det prassliga pappret som fattas. Får väl prassla med lördagens och söndagens lokalblaska i stället, för dessa ska jag läsa ikapp. Fast det går väl försvinnande fort, med tanke på hur tunn tidningen är nu för tiden.

                                                                                                                                                       *såskoppar = folk som gååår lååångsamt
**dörrstoppar = folk som stannar upp och ställer sig och pratar – mitt i vägen för min framfart

Read Full Post »