Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘hämtning’

Ett inlägg om lite sånt som händer just nu.

 

Fredagens bokpaket.

Fredagens bokpaket bestod av tre böcker som jag ville ha, men som inte finns på bokrean.

Igår, tisdag, startade årets bokrea. Jag har blivit – och blir – bombarderad av framför allt Bokus med erbjudanden. Bokus är för övrigt ett lustigt företag. Så snart man köper en liten bok därifrån överöses man med reklam från dem via e-post. Eller erbjudanden, som de som sagt kallar det. Knappt att man kan freda sig.

Bland de senaste utskicken finns inget som lockar mig, jag blir mest irriterad. Jag har kollat igenom vad som erbjuds på bokrean och funnit att jag redan har dem jag vill ha. Och de böcker jag vill ha och som jag inte redan har, de är förstås inte på nån rea.

Så här har det varit ganska länge, tycker jag. För så där en tio år sen fanns det fortfarande böcker på bokrean som stod på min inköpslista. På den tiden kunde man förhandsboka dem hos sin lokala bokhandlare – bara för att finna att nån hunnit före och fyndböckerna var slut… Ännu lite längre tillbaka i tiden, på sisådär bronsåldern, kunde man fortfarande göra fynd på bokhandeln när rean ändå hade pågått ett tag. Därför tycker jag med rätta att man – eller i alla fall jag själv – kan undra om inte bokrean har överlevt sig själv. Den är liksom ingen höjdare längre. Men…  Enligt Svenska Bokhandlareföreningen har kunderna börjat återvända in i bokhandeln igen.  På Akademibokhandeln tycker man att bokrean aldrig har varit så stor som den är just nu och att den är en sån speciell företeelse att den lär överleva.

Prinsessan Leonore. Foto: Pappa Christopher O'Neill

Prinsessan Leonore Lilian Maria. Foto: Pappa Christopher O’Neill. Bilden är lånad med Kungahusets tillåtelse.

Förutom bokrean har vi fått veta vad vår nyaste lilla sessa ska heta: H.K.H. Prinsessan Leonore Lilian Maria, Hertiginna av Gotland. Och hon ska kallas Leonore. Så nej. Det blev inte Ulrika den här gången heller. Kanske lika bra det, med tanke på att flickan inte bor i Sverige och att fadern är amerikan. Ulrika är så gott som omöjligt att uttala korrekt för icke-svenskar. Dessutom är den lilla söt som socker – och det vet jag ingen Ulrika som är!

En mindre trevlig aktuell händelse var det bomblarm som kom på Arlanda idag. Det handlade om ett plan som skulle ha lyft nånstans kring lunchtid. En del av området runt planet spärrades av. Vid 17-tiden flyttades planet och avspärrningarna hade hävts. Förhoppningsvis var det ingen allvarligare incident. Det var emellertid fullt av blåljus på hemvägen och de flesta av oss bilister höll sig inom ramen för tillåten hastighet, för omväxlings skull… Lite svårt för den som var aningen sen till en hämtning. Men det gick bra.


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett inlägg om kvällen.


Snacka om Duracellkanin = jag!
Och ändå går jag inte på varken batterier eller några skojiga piller. Känner mig övertrött och full av energi. Lite jobbigt är det att inte kunna koppla av, men det är ju en sån tid just nu. Mycket som måste fixas, helt enkelt.

Min kväll inleddes med att bädda rent och att tvätta lakan. Svarade sen på ett par mejl. Bland annat hade det kommit en förfrågan från nån som ville låna en bild att använda ihop med en dikt som ska publiceras i nån lokalblaska nånstans. Jag trodde jag hade ordning i mitt bildarkiv, men jisses så jag letade! Naturligtvis hade jag döpt filen fel, vilket jag till sist kom på.

In i duschen för att spola av mig och tvätta håret. Sen försöka klippa onda tånaglar – det är bara vidrigt. Jag har visst fått min pappas tår, trots att han inte var född med krökta – han gick alltför länge med för små skor under kriget. Alternativet var skor av tidningspapper…

Ut i förrådet for jag sen för att riva efter stakar och stjärnor. Det är visst första advent på söndag. In med skiten i gästrummet, fram med förlängningssladd, prova om allt funkar. En av stakarna var helt död, men jag har flera alternativ. In fact så många att jag inte minns vilka stakar och stjärnor jag brukar ha var. Förutom köket, där jättestjärnan och de två svarta smidesstakarna ska stå och sovrummet, där den blåa staken har sin plats. Sen… vete tusan… Hittade för övrigt stearinljus till de ”manuella” stakarna också. Eller två av dem. Den jag fick från förra jobbet får nog ligga kvar i sin ask. Den är inte riktigt… jag…

Stakar och stjärnor

Stakar och stjärnor för provning.


Klockan var 20.45
när jag insåg att Fästmön var på väg att sluta sitt jobb. Att ta bussen skulle innebära att hon näppeligen var hemma före klockan 22 hos Prinskorven. Så efter sms-förfrågan om hon ville ha hämtning som besvarades jakande gav jag mig ut i bilen igen. Det var nästan så jag ångrade mig omgående. Det var nämligen snorhalt ute. Men vad gör man inte när man längtar..? Jag fick såväl pussar som en svart väska i utbyte. Och den svarta väskan innebär ett löfte om att Anna kommer hit på fredag!

Svart väska

En svart väska fick följa med mig hem. Matchar den renbäddade sängen finfint!


Lite snabbprat om helgen
hann vi med i bilen. Vi tänker oss att helgen omfattar både nytta och nöje. Bland annat funderar vi på att ta en tur in till Stockholm på lördag för att sammanstråla med FEM & co för en fika. Vi har sen några ärenden vi måste göra, så troligen blir det en snabbvisit, bara. Men det vore så kul!

På söndag måste jag ägna ett par timmar åt min sista aktivitetsrapport för ett tag. Och så måste jag hämta mitt armbandsur. Inser hur mycket jag behöver det när jag jobbar.

Jobba, för resten… Jag har fått en hel del grattis och hälsningar via LinkedIn så jag är alldeles rörd. Och somliga saknar jag hur mycket som helst, dessutom.

Men nu bara måste jag borsta tanden och slänga mig bland mina rena lakan. Har en bok jag vill läsa ut, det har tagit alldeles för lång tid.

Suss gott! I morgon bitti runt sex-tiden kommer en hiss- och disslista på en blogg nära dig. Till dess vilar vi lite.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja, jag kom inte på nån bättre rubrik just nu. Det jag ville förmedla med den är att det är sommar nu – eller borde vara det. Somliga av oss arbetar och ska så göra ett tag till, medan andra går på semesterledighet efter midsommar som ju infaller i helgen. Fästmön ska börja jobba administrativt om en vecka. Då blir det lite mer regelbundna arbetstider och dessutom inga kvällar och helger. Men det är ju förstås bara tillfälligt några veckor i sommar. Jag hoppas att det löser sig med den yngsta i familjen, men som bonusförälder förväntas man veta när man inte ska lägga sig i. Och barnuppfostran eller försörjning av barn är ju faktiskt föräldrarnas sak, inte min.  Jag har förstått från vissa håll att jag ska hålla undan – ibland. Lite svårt att veta vilket ben man ska stå på stundom, jag gör så gott jag kan.

Eventuellt blir min anställning här för övrigt förlängd, bland annat eftersom jag väntar på operation. I såna fall är det kanske möjligt att jag kan ta ett par, tre veckor semester – varav en viks åt mamma och så går det åt typ fyra dagar för hämtning och lämning av densamma också eftersom hon vägrar söka riksfärdtjänst. Då skulle det bli knappt en och en halv vecka semester för mig själv. Det känns lite lite, men det är OK. Och sen vet man ju som sagt inte när operationen blir av. I samband med den blir det ju ”långledigt”.

En midsommarbukett för ett antal år sen.


I morgon bitti före jobbet
ska jag åka till labb och lämna ytterligare prov, ett resultat som jag också är spänd på att få veta. För övrigt känner jag mig ganska OK. Jag sover som en spänd fjäder, det vill säga vaknar en gång i halvtimmen eller timmen från klockan två, ungefär. Jag hoppas att det blir bättre när jag blir av med diverse orosmoment.

I morse drabbades jag av nån sorts energisjuka, för jag rev ur påslakanen ur sängen och förberedde för renbäddning i kväll. På hemvägen ska jag stanna för att inhandla maltdryck till midsommar. På tal om midsommar hittade jag ett smaskigt recept på en röra i mina gömmor (det är en riktigt elak historia kring hur receptet kom i min ägo, jag kanske tar den nån gång när jag är på hämndhumör). Det mesta i röran ska hackas och sen just röras ihop. Anna hittade ett annat rör-recept som vi också ska testa till midsommar. Men mat och sånt inhandlar jag nog inte förrän senare i veckan – eller kanske i morgon, för då måste jag ändå köpa TV-tidning.

De här lakanen ska på i kväll. En julklapp från jobbet förra året. Inget skit från arbetsgivaren här, inte. Det vill säga inga billiga fleecefiltar, termosar som inte håller värmen, fula ljuslyktor eller nåt annat onödigt utan dubbla påslakanset av bra kvalitet.


Men först ska jag jobba lite.
Idag på förmiddagen har jag bokat in två intervjuer – dels ska jag samtala med en kemist, dels med en instrumentmakare. Visst låter det spännande? Och jobbet hjälper mig att skaka av mig de känslor av stor irritation som jag känner inför en viss person som går under kategorin skenhelig. Tänk om jag kunde skriva fritt här, såsom jag vågade göra förr… Allra helst önskar jag att jag kunde konfrontera personen öga mot öga, men jag vet att det inte gör nån som helst nytta utan bara förvärrar saker och ting. Tufft läge…

Read Full Post »

Usch vilken trist dag det var igår! Det började med allt tjafs med Nokia som jag la mig i. Men jag blir så ilsken att ett sånt stort företag tjafsar med Fästmön och inte bara ger henne en ny mobiltelefon. Den hon köpte för över fem månader sen har ju varit på lagning i princip hela tiden. Då är det liksom nåt fel på mobilen, tycker jag. Varför tycker inte Nokia det??? Och sen ifrågasätter jag OnOff i Uppsalas roll i det hela. Enligt Nokia har man inte uppgett alla fel som Anna berättat om (jag har liksom stått bredvid och hört henne varje gång, en gång åkte jag till och med dit ensam för att lämna in mobilen åt henne när hon jobbade) och dessutom har mobilen nu sista svängen legat lagad (nåja…) i affären i över två veckor utan att nån har kontaktat kunden (= Anna). Det är ingen dyr mobil Anna har köpt utan en Nokia 6700 slide, för under två tusen kronor. Man tycker att Nokia borde tänka på sin image…


En sån här har krånglat hela tiden för Anna. Varför får hon ingen ny av Nokia? Dåligt!

På eftermiddagen vid 13.30-tiden skulle jag så åka och hämta Elias från skolan. Inga barn där! Det visade sig att de var på utflykt och skulle komma vid 15-tiden. Därpå var det mellanmål, så jag kom överens med fritidsfröken att komma tillbaka klockan 15.30 så Elias skulle hinna fika. När jag kommer vid 15.30 hittar jag en orolig och ledsen pojke som undrar var jag har varit. Jag förstod idag att han hade varit orolig för att de var på utflykt och skulle komma sent till skolan för han och jag hade sagt att vi skulle ses halv två. Sen när jag inte var där när de kom trodde han att jag tänkte strunta i honom! Och så nästa grej idag var att det var skridskor på naturskolan. Elias klasskompisar kom fram till honom så snart vi hade kommit in på skolgården. Det hade jag ingen aning om, så Elias hade ingen hjälm med sig. Jag såg hur han nästan började gråta IGEN, så jag sa att vi går och pratar med fritidsfröken. Fröken var lugn och fin och Elias skulle få leka i snön om han inte ville låna utrustning. Det var också andra barn som bara skulle leka. Det är så mycket som händer i skolan just nu och lappar hit och dit, så det är inte lätt att hålla reda på allt. Elias föräldrar har också lite andra barn att se till och jag försöker underlätta med lite skjutsning, hämtning och lämning – inte alltid med lyckat resultat. Anna vaknade dessutom i morse och var förkyld, så nu får vi se om hon hänger med och träffar Birgitta i morgon…

Träffen med Birgitta Andersson i morgon blir veckans höjdpunkt! Birgitta ska hit till Uppsala och föreläsa, men vi ska träffas innan och fika och babbla. Gissar att det blir ett väldans babblande, vi är nog bra på det, i alla fall Birgitta och jag…


Den här boken har Birgitta skrivit och snälla Nurse Rached skickade den till mig i ett bokpaket förra året. Den har nyligen kommit ut i pocket, för övrigt.

Annars hade det trista ingen ände igår. Det var trist väder, trista nyheter på nätet, jag läser en trist bo, systrarna O kollade på trist film hela eftermiddagen och kvällen på TV:n i vardagsrummet (fast det var bara trista TV-program i alla fall, så…)… Ja, till och med datoriserandet var trist, nätet var segt. Dessutom upptäckte jag TVÅ (2) ilskna finnar på ryggen, utom klämhåll för mig. Anna erbjöd sig GENAST att klämma dem, men så roligt skulle inte hon få ha, tyckte jag.

Riktigt roligt för mig blev det först vid sänggåendet – varför blir jag alltid så uppspelt då? Anna tog av sig sin svarta t-shirt och den fastnade på huvudet så hon såg ut som min egen lilla KleoPATTra! Jag skrattade så jag höll på att kissa i sängen. Det hade varit trist, däremot, men jag klarade mig.

Förmiddagen ska jag ägna åt tidnings- och tidskriftsläsning – jag fick Antiktidningen igår. Ska springa över till Tokerian och inhandla kvällsblaska och TV-tidning också. Sen blir det till att ställa DVD:n för inspelning, för den här veckan är det inte jag som styr över TV-tittandet. I eftermiddag ska jag hämta Elias 13.30. Jag hoppas att det är rätt tid…

I morgon blir jag kvar längre i stan, för Anna tar nog bussen in och så möter jag henne med bilen nånstans på vägen. Tänkte åtminstone försöka duscha och tvätta mitt platta, elektriska och trista hår då och även få undan strykhögen. Borde gå ett varv med dammsugaren också, men jag sparar det till efter helgen – måste ju ha nåt att göra nästa vecka också.

I’m booooooooooooored………………

Read Full Post »