Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘hämta andan’

Ett varmt inlägg.


 

Luftballong mellan husenNej jag tänker inte klaga på värmen! Jag njuter – även om omständig-heterna tvingar till mest inne-sittande. Det blev en stunds sittning på ballen* igår kväll. Där var ganska tyst och stilla. En ballong svävade fram mellan husen.

Tack och lov grillade ingen! De flesta barn verkade också trötta och loja i värmen.

Men ett litet drama utspelade sig på tennisbanan:

Två små flickor, vi kan kalla dem Rosa och Grön, kom åkande med var sin kickbike in på tennisbanan. Nånting gick snett och Grön gjorde sig illa. Hon började förstås grina. Torr-grina, som vi brukar säga. Med det menas gråt som upphävs för att få uppmärksamhet, inte för att man är ledsen eller har ont. Rosa försökte trösta, men tappade snart intresset varpå Grön tystnade. Men så passerade några småpojkar utanför tennisbanan, varpå Grön gav hals igen. De söta småpojkarna (ja, de var verkligen söta!) gick då fram till den lilla Grön-flickan och tröstade henne samt hämtade kickbiken hon hade slängt ifrån sig. Friden sänkte sig åter över området och jag tänkte för mig själv:

Jaa, det finns fortfarande små gentlemen! Värme till dem!

Skymning öfver Uppsala till Tofflan

Recension på gång!

Jag satt med blyertspenna och boken jag ska recensera. Fast jag ville ju helst sitta vid nya datorn… Det är bara att erkänna: jag är kär! Den är liten, behändig och snabb som tusan! Dessutom är den tyst. (Så tyst att jag hör för mycket av vad som pågår utanför mitt fönster…) Att jag har en snabb lina underlättar förstås, liksom det faktum att datorn är ganska tom än så länge. Men det är en sån fröjd att kunna skriva utan att datorn till exempel måste stanna upp och hämta andan, ungefär – nåt som medför att den liksom står stilla. På senare tid har Storebror** haft flera såna vaken-apnéer. Det har medfört att även jag har hållit andan: har den tappat det jag skrev eller finns det kvar???

Igår kväll bad jag om tips på bildbehandlingsprogram här på bloggen, men också via Twitter. På bloggen fick jag ingen respons (vilket var väntat eftersom den har en viss målgrupp), men på Twitter fick jag snabbt svar. Det blev ett och annat tips på gratisprogram att ladda ner från nätet. Samtidigt fick jag även en signal om att det finns ett Photoshop med licens tillgängligt tack vare min nästanbror. Jag ska ringa senare och kolla upp det, för hur det än är så är jag mest van vid Photoshop.

Så eventuellt blir det en tur ut i verkligheten idag igen. Det är nog dessa turer som gör mig tröttast och inte värmen. Samtidigt är jag ju glad att människor vill umgås med mig, bryr sig om mig och vill hjälpa mig. Felet ligger hos mig. Jag skäms och är rädd att jag ska tråka ut folk med det jag säger. Bland annat. Det tar kraft och energi att bara försöka vara. Just nu gör jag så gott jag kan.

Gammal dator

Storebror får flytta ut i förrådet.

I övrigt ska jag släpa ut Storebror i förrådet, för se kasta honom kan jag inte! Inte än… Dessutom behöver jag ta ut moderkortet, eller vad det heter, så att jag inte lämnar ut saker jag inte vill ska lämnas ut – ifall nån nu skulle råka bli sugen på att kika närmare på datorn.

Vi har fått akut sjukdom i familjen och jag finns lite på stand by om det är nåt jag kan hjälpa till med. Fästmön sköter kontakterna i såna fall.

Annars är det läsning på ballen idag som gäller. Jag har sökt mina första jobb via nya datorn, men sätter mig säkert en stund senare igen och letar. Recensionen måste vara klar innan jag åker till mamma och dessutom vill jag läsa ut min bok på gång. Jag tycker att den lilla boken är tung att ta sig igenom och jag läser den inte med glädje eller fladdrande hjärta, snarare med tunginthet. Nej, den passar mig inte att läsa just nu, egentligen. Men självklart ger jag inte upp och tänker att lite av det tunga kanske beror på att det är så varmt..?


*ballen = balkongen

**Storebror = min gamla stordator

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett förundrat inlägg.


 

Scone och kaffe

Scone, kaffe och Anna Janssons nyaste till frukost.

Just som jag skulle sätta mig och skriva ett halvmiserabelt inlägg om hur jag ständigt känner mig utnyttjad av arbetsgivare som gång på gång väljer yngre män framför mig * hämtar andan * fick jag ett telefonsamtal. Jag bet mig i den teoretiska tungan och bestämde mig för att i stället lyfta fram människor som visar omtanke och är snälla. Och… bagare. Ja, det tycks som om de senare, i alla fall, flockas kring mig. Och jag klagar inte! Igår var det Kymriska Draken som bakade scones åt mig, idag bakar Fästmön och Elias bullar ute i Himlen. Jag måste se till att jag är ute till eftermiddagskaffet, med andra ord. Ful får man vara, men inte dum. Kanelbullar älskar jag! Precis som scones…

Frampå förmiddagen idag bestämde jag mig för att ta en liten för-frukost. Den snälla Draken skickade nämligen med mig de tre överblivna sconesen igår. Jag värmde en i micron och åt med havssalts-Bregott och ost. Sen värmde jag en till… Sen ringde Annas snälla mamma. Hon kommer över med en födelsedagspresent till mig! Det är nu en vecka sen jag fyllde år och idag skulle min morfar ha fyllt 110 år. Han och Annas mamma påminner mycket om varandra – de är bland annat lika snälla och omtänksamma. Kanske ska Annas mamma få den tredje sconen..?

För att glädja min egen mamma lite beställde jag sju (7) böcker från olika håll på nätet igår kväll. Jag fick ju en peng av henne till födelsedagen och det är roligt att kunna berätta att jag faktiskt har köpt mig nåt för pengarna. Men största delen av den pengen samt den jag fick i julklapp (jag köpte mig en morgonrock för julklappspengen och sparade resten) ska gå till en ny dator.

Gårdagens lilla litteraturbeställning blev följande:

  1. Lena Lundgren och Lisbet Wikner: Maria Lang: Vår första deckardrottning
  2. Linwood Barclay: Tro dina ögon
  3. Lena Einhorn: Blekingegatan 32
  4. Stephen King: Doktor Sömn
  5. Lena Andersson: Egenmäktigt förfarande
  6. Beata Arnborg: Krig, kvinnor och Gud
  7. Kristina Appelqvist: Minns mig som en ängel

Tre biografier (mer eller mindre), tre spänningsromaner och en roman om passion och makt, för att sammanfatta.

I eftermiddag flaxar jag ut till Himlen.  Och, lystring, lystring: jag tar inte med mig nån dator! Annas nya internetuppkoppling fungerar inte som den ska, inte heller den fasta telefonin. Teknikens under…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en sannerligen välfylld dag.


Maj gadd vilken dag!
Vilken arbetsdag, vill säga! Jag har jobbat som en gnu med diverse spretande uppgifter. Så snart jag har känt mig klar med en grej, har nästa hamnat på mitt bord. Ingen tid att hämta andan – eller typ gå på toa, ens… Visserligen älskar jag att jobba och jobba mycket, men idag blev det nästan too much. Speciellt som dan slutade med att jag blev mejlspammad av ett visst företag, vilket inte precis ökade mitt förtroende…

Igår kväll när jag åkte hem såg jag ett rådjur som just hade sprungit över vägen. Det hade precis kommit över till andra sidan när jag och Clark Kent* passerade. Jag blev lite uppskrämd av det, så just den sträckan, vägen ut till påfarten mot E4:an, var jag lite extra uppmärksam på i kväll. Inga rådjur denna gång, emellertid. Bara flera sms från olika håll. Och jag sms:ar inte när jag kör bil – det finns till och med en lag som säger att man kan straffas om man orsakar en olycka för att man har lattjat med mobilen och inte varit uppmärksam vid ratten…

Hjärnan känns mer kokt än stekt (vad menar jag med det, egentligen???). Jag ska försöka ladda om batterierna nu genom att tömma RAM-minnet i huvudet och kanske ta nån macka. Mamma måste få ett telefonsamtal sen och därefter är det dags att åka och hämta hem Fästmön från jobbet. Ja, kvällen är lika fullspäckad som arbetsdan, nästan.

Jag hann knappt innanför dörren hemma förrän jobbmobilen ringde. Faktum är att jag brukar ignorera den efter arbetstid (min arbetstid slutar klockan 17, fast egentligen klockan 16.18…). Men i kväll svarade jag. Samtalet blev inte långt och det var tur. Jag behövde ringa ett samtal från min egen telefon, nämligen, före klockan 18. Hann fram till Allers två minuter i. Jag fick nämligen post från dem idag igen…

Allers

Har visst blivit prenumerant.


För ett par nummer sen
var jag med i en artikel i tidningen. Jag hade bett att få ett exemplar av just det numret av Allers. Det kom. Bara det att sen har Allers fortsatt att komma varje vecka… Och jag är inte särskilt intresserad av att läsa om sjukdomar, mat eller korsord. I vart fall vill jag inte betala för det. Så jag ringde för att fråga varför jag har blivit prenumerant. Det visade sig att tidningen bjuckar mig på 13 nummer. Oklart varför. Kanske för att de fick visa upp min sköna nuna i nummer 5/2014..?

I morgon bitti måste jag iväg på ett frukostmöte som jag försökte slippa från för jag har saker jag måste arbeta med. Nu blir jag i stället chaufför till mötet och får ett par passagerare. Hoppas bilköerna är korta i morgon så jag kommer fram i tid.

Har lagt fram kläder till i morgon och passade då på att fota mina två fina och nya par strumpor som jag fick av Anna igår. Det är tur att hon tar ansvar för strumpinköpen, jag glömmer sånt till dess att det är panik och katastrof på grund av hål i varenda par i strumplådan…

Nya strumpor

Mina nya par strumpor har bara hål i skaftet där foten ska trädas in.


Dags att kolla
om det finns nån macka att ta. Jag vet att det i alla fall finns en kanelbulle… Ha en go kväll! Själv slocknar jag nog snart…


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Turen till soprummet gick bra, trots att jag var tämligen fullastad med soppåsar och dessutom tidningskorgen. Turen till Tokerian gick också bra. Det var varmt, men jag gick långsamt och njöt. Inne i affären var det som vanligt lite rörigt, bland annat därför att man bygger om, men det var inte så mycket folk och bara en riktig tok observerades*. (Fanns det tillstymmelse till andra så åkte ögonbindeln på.)


Tyvärr finns ingen heltäckande ögonbindelsbild att tillgå i fotoarkivet, så jag låter denna bild från mitt förra liv och firandet av millennieskiftet illustrera detta inlägg.

                                                                                                                                                               Det blev lite mycket i den lilla varuvagnen idag. Två kassar mat, mjölk, fil och lite. Ärligt talat höll jag på att inte ta mig hem. Jag fick sätta mig på en betongpollare utanför zoo-affären, lämpligt nog (som den apa jag är, menar jag), och hämta andan en stund. Flåsade som en blåsbälg. Men sen tog jag nya tag och kom hem. Till en trevlig liten sjukhusräkning i postboxen. Nej, det är inte gratis att bo och undersökas på Sjukstugan i Backen.

                                                                                                                                                         *Yours truly, of course!

Read Full Post »