Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘halvabordet’

Ett ensamt inlägg.


 

Annas brillor farmor pappa farfar

Annas gröna brillor ligger framför fotot på farmor, pappa och farfar på halvabordet i hallen. 

Nu är jag ensam igen! Tänk, det känns så otroligt tomt när Fästmön har åkt hem till sitt för att vara mamma på heltid i två veckor! Ingen som strör glasögon överallt, ligger i min soffa, äter upp mitt knäckebröd, ockuperar toa, snarkar bredvid, busar och flamsar, pussar mig… Men redan i morgon syns vi igen, för då åker jag till Himlen.

Hallstabletter

Hallstabletter är alltså tabletter från Halls…

För att trösta mig i kväll strosade jag lite på Kajs efterträdare för att shoppa lite medan Anna började storhandla inne på Tokerian. När jag var klar hade Anna hunnit till… typ frukten. (På Tokerian kommer först kött och grönsaker, sen ost och frukt. Inte så långt, alltså…) Inne på MM-affären förfasade jag mig över hur illa man stavar. Men Anna upplyste mig om att det faktiskt var en medveten felstavning. Fast ändå. Jag tycker att det är DUMT att uppmuntra felstavning. Nä, några såna hamnade inte i min plastpåse! Däremot lite annat och bättre..?

Kex, bok

Sött, salt och lektyr till tröst.

Det som följde med mig hem i påsen var två paket finger-kex från Cadbury’s, en burk danska salta karameller och lite hygienprylar. Till kvällen kan jag alltså tröstäta både sött och salt och ha sällskap av min bok på gång. Om här är lästyst, förstås. När jag klev in nyss, efter att ha skjutsat ut Anna till Himlen och tagit en snabbfika där, spelade nån i huset entonig musik IGEN. För att stå ut var jag tvungen att kontra med musikradio. Usch, jag som bara vill ha tyst!..

Ett halvt paket färsk, fylld pasta samt ostsås och ett glas rött blir min middag i afton. TV visar andra delen av Jonathan Creek framåt 22-tiden. Det tycker jag är en bra och lagom spännande deckarserie, så den ska jag försöka hålla mig vaken för att se.

Denna lediga dag har jag slappat mest, men också fått en del vettigt gjort. Installerat nytt virusskydd på en av mina datorer, till exempel, och telefonerat med en Kobra som tycks ha tappat stinget… Det är nog dags att somliga inser att de har mött sin Överkvinna…

Tycker du att kvällen är trist kan jag rekommendera Flator på SvT Flow. Då får man fnissa lite åt naiva tjejer, men också förundras över hur härligt förändrade tiderna är! Jag har sett alla sju avsnitten.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag har ett par små oljetavlor, målade av en finsk konstnär som heter Vesa Junttila. Fick tavlorna efter pappas mostrar, tror jag. Här är en av favoriterna. När vårsolen skiner in genom fönstret lyser den upp vitsipporna.


När vårsolen skiner in genom fönstret i gästrummet lyser den upp vitsipporna.

                                                                                                                                                           Min farfars engelska mamma Mabel var en urduktig konstnär. Hon målade såväl akvareller som oljor. Tyvärr gick tre av hennes fina akvareller iväg med AE – vilket inte var meningen. I vart fall har jag ett par mindre oljor kvar som min farfar har målat. Den här lilla tavlan är målad i Uppsala den 8 november 1918. Då var farfar 18 år och studerade till pastor här.


Den här lilla tavlan är målad exakt på dagen 90 år före Annas och min förlovning.

                                                                                                                                                          Några steg ut i hallen och man möts av dessa hiskeliga masker. Men var lugn, i verkligheten mäter de cirka två centimeter i längd. Jag har gått riktigt nära dem för att fota. Den till vänster är från Kina och den fick jag av min första chef; den till höger har varit min morfars.


Hiskeliga masker – men de är bara två centimeter långa i verkligheten!

                                                                                                                                                             I hallen har jag också det lustiga lilla ”halvabordet”, som jag kallar det. Det har varit min farmors och om jag inte minns fel hade hon det som telefonbord. Benen börjar behöva renoveras, för marmorskivan ovanpå dem är ap-tung…


Svårt att ta en bra bild i detta mörka hörn av hallen när solen skiner in genom gästrumsfönstret till höger.

                                                                                                                                                         Och så slutligen nåt för den som vill hålla kvar sommaren: solstolar på burk.


Solstolar på burk.

Read Full Post »