Det här var inte alls roligt

Ytterligare ett urpet inlägg.

 

Jag har ont i ryggbiffarna, framför allt den vänstra.

Min rygg. Den är ett kapitel för sig. Den är fortfarande inte OK från ryggskottet som jag fick för två veckor sen. Jag krälar på köksgolvet varje morgon och gör övningar. Idag försökte jag skippa övningarna, men se det gick inte! Jag kunde inte ligga, inte sitta och knappt gå. Morgnarna är värst. Då känns det som om jag bara vill amputera rygghelvetet. Härom eftermiddagen, på väg till bilen från jobbet, lyckades jag sträcka mig högre upp på ryggen också . Den sträckningen är tack och lov mycket bättre, fast inte helt 100 OK den heller.

Som grädde på moset gjorde förkylning och halsont entré igår kring lunch. Ett tag trodde jag att jag skulle klara mig från att få Fästmöns virus, men tyvärr. Anna är fortfarande inte frisk. Jag hade lite kontakt med henne igår kväll och nej, det är ett segt virus som gör henne matt. Naturligtvis påverkar viruset hennes diabetes också. Själv har jag inte diabetes, men mår som en apa. Näsan rinner till och med när jag ligger ner, i halsen sitter ett sandpapper av grövsta sort och så mår jag fruktansvärt illa. Tror jag har feber också.

Helst av allt vill jag ligga i sängen, under täcket. Täcket, som åker av och på efter febern. Men dels skriker grannarna så jag blir lomhörd, dels får jag ont i ryggen av att ligga. Snacka om lose – lose-situation…

Typ så här mår jag.

Min ryggsäck är packad för avfärd till Himlen. Men jag vet inte i skrivande stund hur jag ska ens palla att gå ut till bilen. Hur som helst måste jag åka ut, för jag har två väskor och en kasse som är Annas som hon behöver ha. Mitt mål är att försöka åtminstone skjutsa ut dessa och kanske skjutsa Anna till och från affären. Sen blir det nog hem till sängen eller köksgolvet igen. Illamåendet är värst, för det kan jag inte göra nåt åt. Näsan kan jag snyta och spraya, halsen kan jag lindra med halstablett, ryggen med övningar. Illamåendet… nä, jag är rädd att jag inte ska klara av att… ja, du fattar…

Igår kväll fick jag information som jag varken bett om eller ville ha. Men det är så klart inte lätt för givaren att förstå när jag inte klart har uttalat att jag inte vill får vissa rapporter. Det bara sköljde över mig. Ett stort obehag och framför allt en ledsenhet att det blev som det blev och att det som fanns då togs ifrån mig. Den sorgen går nog aldrig över, alla bearbetningar till trots. Jag kan inte glädjas åt ”situationer” eller ”händelser”. Jag kan bara önska att de inblandade, som samtliga högg mig i ryggen, en enda dag fick känna den oro, skam och ledsenhet jag har känt varje dag, mer eller mindre, i över fem år. Sorgen ligger i själva förlusten och att inte kunna förstå. Att aldrig få veta. Att tvingas gissa och spekulera inför andra, men framför allt inför mig själv.

Nej, varken ryggskott eller förkylning, oönskad information eller förluster är roliga. De är… inte alls roliga. Inte på nåt vis.

Livet är kort.

Read Full Post »

Ja, jag är blond. Och brunhårig. Och gråhårig

Ett inlägg som visar hur blond jag är. Bland annat.

 

Jag är så blond ibland. Och brunhårig. Och gråhårig.

Tidigare idag skrev jag ett überlångt inlägg här. Typ över 800 ord. Jag trodde inte nån skulle orka läsa det, än mindre kommentera. Men det gjorde nån! Och jag fick känna på, över 800 ord till trots, hur korkad jag är som inte har en sökmotor som hittar rätt webbplats. Jag ska bättra mig!  (Jag har ätit fisk sen jag skrev inlägget, till exempel.) Jag skyller på att jag har jävligt ont och studsar upp och ner vid datorn (nåja… jag ändrar ställning sitta-stå-sitta-stå hela tiden och ibland måste jag avbryta skrivandet för att gå omkring). Dessutom skyller jag på en trött dator som skulle ha bytts ut under den här semesterveckan, men inte heller det gick så bra på grund av hur jag mår. Nu dröjer det innan jag klagar på att proffs inte kan skriva korrekt svenska på sina skyltar – för jag kan ju inte googla!

Beige mat. Men förhoppningsvis C-vitamin i citronsåsen. Dessutom sägs det att man blir smart av fisk… Notera också att det är mjölk i glaset idag.

Jag har i alla fall lyckats laga mat – OCH HÄR KAN DEN SOM VILL GÖRA ETT FETT X I TAKET! – men jag måste säga att den blev lite… beige. Det sägs att man blir smart av fisk och jag undrar om det även gäller blondiner? Nån som vet? Förhoppningsvis innehöll citronsåsen i alla fall mycket C-vitamin, för Fästmön har antydningar till halsont och förkylning. Detta till trots fick jag skjutsa henne till arbetet i eftermiddags. Men hur det blir med morgondagens mingel får vi verkligen se – om ingen av oss mår bra känns det liksom inte roligt att mingla. Tyvärr.

Fem hemligheter är inslagna.

Ett besök på Tokerian har jag hunnit med liksom ett samtal till mamma. Det luktar skumt i min lägenhet, men jag är oskyldig. Det är grannarna under som grillar och röker vattenpipa. Tack och lov använder de ingen tändvätska eller tillagar gris, så jag kan andas utan att det gör ont och jag mår inte illa av nån stank! De verkar ha trevligt och de bryr sig om barnet som är med, till skillnad från andra som har grillat ett och annat. Eller ytterligare andra som bara skriker åt sina barn. Eller somliga, som ignorerar sina barn. Ett gemytligt småprat har jag lyssnat till medan jag fortsatte göra lite nytta och ägna mig åt hemligheter, såsom att slå in födelsedagspresenter. Men det där med att krulla snöre är jag usel på. Jag måste nog googla på det och försöka hitta en kurs! Kanske klarar att googla nu när jag har ätit fisk..?

Livet är kort. Jag har ont, är trött och irriterad, men kan glädjas med andra har roligt. Faktiskt.

 

Read Full Post »

Fisherman’s friend och pepparkakor

Ett rätt torftigt och gnälligt inlägg.

Nä, jag blir mer och mer övertygad om att jag har en infektion i kroppen. Det gör ondare än vanligt när jag andas och näsan ska vi inte tala om. Den är ful och gigantisk i vanliga fall. Nu känns den dessutom ömsom lite täppt, ömsom lite rinnig. Jag är väldigt bra på att ge andra goda råd när det gäller infektioner, men för egen del är jag sämre på att ta till mig dem.

Kanske blir det lite te med honung i senare. Note to self: Vattnet ska inte koka upp, annars fäller honungen inte ut propolisen. Till dess har jag tagit en Fisherman’s Friend och en bunt pepparkakor. I originalreceptet till pepparkakor ska det nämligen vara ingefära. Ingefära är bra mot mycket.

Ju äckligare desto effektivare…

Jag är av den åsikten att ju äckligare nånting smakar desto effektivare och nyttigare är det. Fisherman’s Friend är inte gott. Det är äckligt. Pepparkakor är visserligen goda, men inte i kombo med Fisherman’s Friend. Så nu avvaktar jag med spänning mitt snabba tillfrisknande.

Nu är jag solokvist ett par timmar medan Fästmön jobbar. Jag ska komplettera kostcirkeln med ett par rostade mackor med ost på. Ost är säkert inte nyttigt, för det är ju gott.

Har du nåt bra recept mot infektioner som förkylning, halsont och hosta??? Dela gärna med dig – helst innan jag avlider i denna svåra åkomma.

Livet är kort.

Read Full Post »

Saker folk har i sina bilar: En orange Bläckis

Ett inlägg i serien Saker folk har i sina bilar.

För ett tag sen hittade jag en blå groda i en bil. Idag har jag satt upp det senaste tillskottet på backspegeln i min egen bil: den fina Bläckisen i min favoritfärg orange.

Bläckis hänger uppe till stor glädje!

Nu hänger Bläckis ner från backspegeln tillsammans med Kiss & Bajs, en döskalle, en lila fisk, en gul mini-conversesko samt ett otal numera Wunderbaumgranar och Regnbågsluftfräschare som för länge sen tappat dofterna.

Man kan ju inte annat än bli glad när man ser Bläckis, eller hur? Jag glömde muskelvärk, nysningar, klåda, halsont, mamma och kraven att hitta ett nytt jobb typ NU – för en stund, i alla fall! Tack igen Iréne!

Livet är kort.

Read Full Post »

Urk och perspektiv

Urk. Jag mår inte riktigt 100. Misstänker starkt att det är en förkylning med halsont på väg. Eller också har jag bara jobbat för mycket och ätit för dåligt med nyttigheter. Från Himlen har jag fått rapport om en hostig gosse som nu också fått hög feber. Inte bra.

Idag jobbade jag bara över trekvart på jobbet. Efter jobbet har jag bara jobbat typ en halvtimma. Sen har jag betat av min strykhög och sökt ett jobb. Jag tror det är dags att kolla om det finns nåt ätbart hemma. Typ knäckisar och mjölk. Vill ha nåt som river i halsen.

Nåt som river i halsen.

Resten av kvällen blir det lugna puckar. Eller kanske gråta en skvätt – det är ju När livet vänder klockan 20.30 i SvT2. Missa inte det! Det tänker inte jag göra även om jag tycker att det är lite väl många barn som dör i den här serien. Men Anja Kontor och När livet vänder är viktiga saker som ger en perspektiv på ens eget gnällande om sånt som en förkylning på gång, typ…

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 43: Öl och Häl

Torsdag och dags för veckans höjdpunkter (öl) respektive källarvandringar (häl). Det är inte svårare än så här – enligt mig, vill säga:

Öl

• Torka aldrig tårar utan handskar (det bästa jag har sett på TV på länge!)
• Stödstrumporna Starlet (de är faktiskt helt OK!)
• Ingefärskarameller håller förkylning och halsont borta från mig!
• Från bloggvän till vän
• Tre böcker om tre olika kriser (fast varför fick en av dem betala utgivningen själv?)

Häl

• Min onda häl (snart amputerar jag själv!)
• Utställning med könshår (vem vill se???)
• Två lönesamtal och inte en spänn extra i lönekuvertet (bra jobbat…)
• Att inte kunna planera nånting framåt (på grund av jobbsituation och hälsan)
• Arbetsförmedling på distans (Arbetsförmedlingen förnekar sig inte: de som jobbar där är fortfarande rädda för personliga möten)

Read Full Post »

Förkylningslindring?

Förkylning är egentligen ingen sjukdom utan snarare symtom på att du har drabbats av virus. Det finns massor av olika virus och de kan inte botas med antibiotika som penicillin. (Säg ordet penic-illin långsamt som det stavas får du höra nåt snuskkul!)

Men de flesta av oss drabbas nån gång då och då av förkylning. Vi försöker då lindra symtomen på olika sätt. Symtomen kan vara rinnsnuva, nästäppa, halsont, hosta, feber med mera. Andra försöker motverka förebyggande genom olika huskurer.

När jag börjar få ont i halsen eller känner mig snuvig tuggar jag i mig ett gäng ingefärskarameller från Thaistället. Två av tre gånger har detta helt motat bort förkylningen, den tredje gången lindrade karamellerna symtomen. Hävdar jag.

 

Motverkar och lindrar mina förkylningssymtom.

Nu har emellertid amerikanska forskare gjort en studie som visar att vitlök faktiskt funkar. Vitlöken lindrade symtom och gav färre sjukdagar, men den påverkade inte risken att bli sjuk.

Här i Sverige säger man från vårdens håll att handhygien är det viktigaste och att man ska tänka på att man är en smitthärd när man är sjuk och inte utsätta andra för sig själv.

Jag tycker att vitlök låter roligare än handhygien, men kör nog vidare på mina ingefärskarameller. Har DU nån huskur eller nåt knep mot förkylning och mot dess symtom???

Livet är kort.

Read Full Post »

På benen, men knappt på banan idag…

Ja jag lever! Morgonens första inlägg var tidsinställt, så kan man luras i cyberspace. Jag är upp på benen tack vare Ipren. Fy 17, det här var inte bra! Idag har jag två saker att passa – det ena är en hårklippning klockan 13, det andra bilbesiktningen klockan 16.20. Det kan jag liksom inte be nån annan att göra. Bilen måste besiktigas innan månadens slut, annars får jag inte köra den. Klippningen vill jag inte heller ställa in eftersom jag har fått en KALUFS igen och i morgon ska jag på en intervju. Igen. Man kan säga att jag är på benen, men bara knappt på banan idag. Jag lär pendla mellan sängen och livet där ute, så att säga.

På benen, men knappast på banan idag.

                                                                                                                                                                         Igår kväll kan man säga att skiten bröt ut. Varje gång jag snöt mig gick det åt en hel pappersnäsduk. Mängden snor, kan man alltså säga, är ett mått på sjukdomen! Fast jag har ju en ovanligt stor kran, typ elefantsnabel, så däri ryms väl en hel del… Det halsonda har nu flyttat ner sig till luftvägarna i bröstet, vilket gör det mycket oskönt att andas. För att inte tala om det läskiga som jag hostar upp… Det är… NOT NICE, minst sagt. Jag tror att jag har feber också, så jag går på Ipren, som sagt. Måste ju orka ett par dar till!

Tur att jag inte har otit också, för jag och Dumbo har inte bara lika stora snablar utan också lika stora öron. Dumbo är för övrigt rätt mycket sötare än jag.

                                                                                                                                                              Två trevliga vänner ringde igår! Den första är en av mina allra bästa, som lyssnar och förstår och som jag känner att jag kan prata med allt om. Jag tror att h*n känner likadant! Den andra är en jättetrevlig tjej som jag har lärt känna via vårt bloggande, men vi har också träffats, om än som hastigast, i somras. Glädjande nog har denna sistnämnda (den första vännen lyckades jag konvertera tidigare!) bestämt sig för att överge sin B-blogg till förmån för WordPress! Kul, tycker jag och försöker supporta så mycket jag kan! I skrivande stund är det för övrigt ytterligare två bloggvänner som byter från B till WP och jag lovar att supporta alla jag kan om ni bara hör av er!

Annars blev det mest lite läsning och lite TV igår kväll. Pratade med Fästmön ganska sent eftersom hon inte slutade förrän klockan 21 och inte var hemma förrän runt klockan 22. Hon känner sig trött och seg och skulle ta sovmorgon idag. Jag hoppas verkligen inte att jag har smittat henne, men hon har också en risig åttaåring hemma, så riskerna är väl ganska stora att hon åker på nåt. En av tjejerna åkte hem till pappa redan igår. Jag hoppas att det går bra, efter vad jag har förstått har även pappa varit däckad.

Nästa vecka är det student och det mest akuta att bestämma nu är maten som ska serveras. Det har varit lite olika bud, men nu måste det bli klart så vi kan fixa inköpen efter helgen.

Nu ska jag försöka spola av mig så jag piggnar till. Sen blir det frukost och en stund ovanpå bingen innan jag masar mig iväg och lägger huvudet i M:s kompetenta händer.

Read Full Post »

Vecka 13: Vanlig fana och snorfana

Dags för veckans höjning, Vanlig fana, respektive sänkning, Snorfana. Så här blir det då?

Vanlig fana

• Fru Hatt (mesta prinsessan och omtänksammaste vännen!)
• Trion B-I-E (jag saknar er massor!!!)
• Fästmön (som jag inte förstår hur hon lyckas trolla fram mat på bordet till sex personer den här veckan)
• Bonusbarnen (som visar, på olika sätt och efter vars och ens förmåga, att de kan ta ansvar)
• Alla som är så gulliga och håller tummar och tår (fast jag tror att det är kört nu… 😥 )

                                                                                                                                                Snorfana

• Röda Kors-chefen (som försnillat miljoner och som överklagar en dom som är alltför mild)
• Mobbare (ALDRIG OK!)
• Förkylning (snorigt, halsont, febrigt, ynkligt)
• Väntan, väntan, väntan på besked
• B-bloggen (som inte tror på att jag är jag)

Read Full Post »

Sista måndagsmorgonen i mars 2011

Det är måndag morgon. Vem älskar måndagsmorgnar? Jag vaknade dessutom med halsont och nästäppa. Sånt förgyller ju inte precis tillvaron… Elias var så trött i morse att han inte orkade se på barn-TV. När han hade klätt på sig gick han och la sig medan vi andra gjorde oss i ordning. Tre minusgrader var det i morse, men bara bakrutan behövde skrapas. Taxi Tofflans rutt blev sen fritids/skolan med Elias, Fästmöns jobb, Linns skola och Tofflans hem. Det tog ungefär en timma… Men solen skiner starkt. Kolla här!

Solen skiner starkt! Den här bilden tog jag i morse, ungefär klockan 7.45.

                                                                                                                                    Gårdagskvällen blev lugn, som vanligt. Det blev en del TV-tittande och prat med barnen. Linn och mamma Anna och pappa per telefon diskuterade studentsaker.

Jag ägnade mig mest åt att svära över teknikens under. Igår började nämligen MIN mobil att krångla. Också den en Nokia, men den har ett antal år på nacken. Det började redan på Tokerian, faktiskt, när blåtanden och mobilen hela tiden tappade kontakten. Sen skulle jag ladda mobilen. Det tyckte den inte alls var roligt. Det tog evigheter och det enda som hände, nästan, var att mobilen blev het. Men all’s well that ends well! Jag gjorde som med en krånglande dator – omstart. Sen gick det hur bra som helst att ladda mobilen. Hmmm… Men jag inser att jag nog snart behöver en ny mobil. Och det har jag inte precis råd med.

När det gäller Annas mobil är planerna att vi åker till OnOff  i Uppsala  i morgon, för då är Anna ledig. Jag vet inte vad hon har beslutat sig för. Men man kan väl säga som så att ingen av oss är särskilt sugen på att handla där.

Idag känner jag mig inte särskilt hänsynsfull, för jag startade en maskin tvätt nästan omgående när jag kom innanför dörren i morse. Men jag noterade att i princip hela huset var vaket, för jag gick och ringde på varenda dörr och frågade. Nej då, detta var ETT SKÄMT! Skulle väl aldrig falla mig in att ringa på vissa dörrar. USCH! Däremot plingade jag på hos en trevlig granne (ja, jag har såna också!) igår som hade glömt sin nyckel i dörren till förrådet.

Nu ska jag försöka kraxa mig igenom dan med min jobbiga hals. Det känns som om jag har svalt taggtråd och jag låter som en man när jag pratar. Jag har varken käkat taggtråd eller bytt kön. Men i morse såg jag ett nybygge som jag funderar på att kolla upp ifall det är ledigt. Även vi skator måste ju bo nånstans…

Ett nybygge för mig? Notera dessutom hur mycket snön har smält!!! Bilden är också från tidigare i morse.

Read Full Post »