Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘hallongrotta’

Ett fullständigt inlägg.


 

Citrus nära

Kattflickan Citrus.

Denna lördag har vi haft

fullt program,

som pappas båda mostrar Kärleken (Ljuba) och Tron (Vera) skulle ha sagt. (Min farmor, deras syster, var Hoppet, Nadjersta.) Vi försökte ändå sprida ut saker, ta bort saker och ta det lite lugnt däremellan. Det vi till exempel tog bort var en försenad Alla Hjärtans-middag på stan i kväll. Jag känner mig trött och risig och är kanske på väg att bli förkyld (nyser, ont i musklerna etc) och Fästmön är jättetrött och frusen. Att fatta det beslutet kändes helt rätt när det började komma snöblandat regn på seneftermiddagen.

Dagens viktigaste ärende gjorde vi först, när vi var piggast. Därefter blev det en tur till Himlen, där tre kattstollar mötte oss. Mamma Mini är riktigt gosig mot mig, lilla kickan Citrus är en tekniknörd (hon älskar datorer och mobiler) och Lucifer… Han ska snart bli Lucy. Annars lär trion nog utökas.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Anna hade babblat om en retroaffär i Eriksberg här i Uppsala, 
så vi styrde kosan dit. Det fanns verkligen fina prylar på Retrolyckan. Bland annat noterade jag många gamla skolplanscher, små gafflar och skedar (som inte är ett dugg löjliga som Anna tycker), karaffer med mera. Mest av allt gillade jag att affärsinnehavaren hade grupperat sina saker i olika färger. Det gjorde det hela väldigt överskådligt. Hit åker vi definitivt igen!

Här är några saker från Retrolyckan:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Vi körde förbi min läkarmottagning och mitt jobb 
innan vi landade hos Helping Hand i Boländerna. Där hittade vi några roliga saker. Jag såg bland annat min gamla favoritbok om Tant Mittiprick och lite annat. Mindre roligt för köparna, men roligt för oss, var den fina dubbelsängen som var betald och skulle hemlevereras. När en lyfte på madrassen fann en inte nån peng, utan… ett kex. Ett Digestivekex. Vi var dock oskyldiga denna gång.

Här är några bilder från Helping Hand:

Detta bildspel kräver JavaScript.


På väg mot en toalett Erikshjälpen 
stannade vi till vid Myrorna i Boländerna. Jag har inte varit där på bra länge eftersom min äldste bonusson inte jobbar där längre. Men idag blev det en titt in. Medan Anna telefonerade konverserade jag en amerikansk kvinna som hade hittat ett föremål hon försökte lista ut funktionen med. Föremålet följde inte med nån av oss hem, men det gjorde Gustavs grabb, inbunden och i fint skick för 15 kronor. Affären hade nämligen halva priset på alla inbundna böcker. Pocketböckerna såldes för endast en guldpeng.

Här är några bilder från Myrorna:

Detta bildspel kräver JavaScript.


På Erikshjälpen var det mest folktätt. Medan somliga uträttade vissa ärenden glodde andra på… böcker och annat skumt. Sen behövde vi sitta ner en stund och på Erikshjälpen gör en det bäst med en kopp kaffe och nåt till. Idag blev det en Hallongrotta. Det tyckte jag att jag kunde unna mig eftersom jag har gått ner ytterligare i vikt (nu totalt nästan nio kilo).

Här är lite konstigt och lite gott från Erikshjälpen:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Innan vi anlände hem stannade vi till vid min nya favvoaffär Årstahallen. Vi storhandlade vid delikatessdisken och godiset. Mätta i magarna tar vi nu resten av kvällen med ro – och kanske ytterligare ett glas vin av A wanted Zin… Kanske, kanske lyssnar vi på aftonens musiktävling på TV om det går att sila bort det andra tjafset runt omkring. Det är lördag, det är gott att leva idag och jag är varm av vinet och inte ett dugg ensam. Tack!

Lördagsmiddag

Kycklingspett, potatisgratäng med västerbottenost, ett glas zinfandel, grekisk sallad och tzatziki – lördagsmiddag.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hyfsat effektivt inlägg.


 

självmordsupplysningenSom vanligt vaknade jag klockan sju. Trött och eländig, men klev upp ändå. Det är så man gör i Sverige. Det är så jag gör. I mitt Twitterflöde nåddes jag av den upplyftande nyheten att arbetslöshet ligger bakom många självmord. Det är forskare i Zürich som har kollat statistik i 63 länder under åren 2000 till 2011. Under dessa år var risken för självmord 20 – 30 procent bland folk som hade blivit av med sina jobb. Dessutom visade resultaten att självmordsrisken är högre i länder där det är ovanligt att vara utan arbete. Det gör ont att läsa såna saker. Det är därför vi måste bry oss om varandra och faktiskt våga fråga hur det är. Vi kan ”offra” en halvtimme av våra liv genom att lyssna. Kan vi inte hjälpa kanske vi alltid kan hänvisa vidare till hjälp.

Flugfälla

Effektiv fälla.

Några som tar livet av sig hemma hos mig är småflugorna. Men de har inte här att göra och jag har gillrat en fälla som uppenbarligen är effektiv. Ett och annat flygfä surrar emellertid fortfarande, särskilt när jag vattnar mina krukväxter. Det är inte bananflugor, utan en uppmärksam läsare berättade för mig att det är flugor som trivs i fuktig jord. Och mina stackars krukväxter måste ju få vatten ibland… Den effektiva fällan jag har gillrat består av…

  • rödvinsvinäger
  • vatten
  • strösocker
  • diskmedel (ett par droppar, bara)

Det som händer är att flugorna dras till det söta och blanka och sen drunknar de. Elakt av mig, men det är ju inte vänliga veckan jämt…

Morgonens första timmar har jag annars ägnat åt sedvanlig administration. Detta omfattade ett visst mått av operativt arbete (byte av toner i skrivaren). Som belöning – för denna arbetsinsats kräver frökenfingrar och inte toffliga prinskorvsdito vilket framkallar blodvite, svordomar och irritation – har jag skickat in en beställning till Bokus på böcker från bokrean. Det blev tre till mig och en till Fästmön. Hon har nämligen inte riktigt uppdaterat sin önskelista, därför blev det 3 – 1. Böckerna levereras först vecka 9, men då är förhoppningsvis Anna hos mig, så det blir perfekt.

Gardinstrykning

Strykdags igen. Här går det undan!

Det är dags att fortsätta den här dagen med frukost och hushållsarbete. Två maskiner ren tvätt hänger eller ligger i gästrummet och väntar på strykbrädan och järnet. Eftersom det bara är jag här är det också bara upp till mig att försöka vara effektiv. Högarna försvinner ju liksom inte annars…

I övrigt ska jag försvinna en stund eftersom jag ska delta i ett födelsedagsfirande i familjen. Jag bespetsar mig på en hembakad hallongrotta eller två.

Så särskilt vänlig har jag inte hunnit vara än idag – om man inte räknar den där boken som jag beställde åt Anna. Jag får väl passa på att vara dum och elak nu så länge jag är ensam, så kanske jag kan bli översvallande vänlig senare idag när jag beblandar mig med Andra Människor. Eller också är jag bara mig själv. Det brukar vara bäst.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lördagsinlägg.


 

Idag har bredbandet krånglat hela jäkla dan. Den fasta linan, alltså. Först stod det på Bredbandsbolagets driftstörningssida att det skulle komma igång igen klockan tolv. Inte mitt. Sen sket jag i det och gjorde andra saker. Fram på kvällen kollade jag igen. Då står det att det är nåt vajsing just där jag bor och i några områden till och att det blir fixat – på måndag. Men som tur är har vi gjort andra saker idag. Och dessutom är jag ju van vid att ha både hängslen och livrem och kan därför köra trådlöst. Ja, det är skitdyrt att ha både och, men ett bredband som står stilla i två, tre dar är inte acceptabelt när man är jobbsökande. Nu hoppas jag på nån form av kompensation från Bredbandsbolaget, annars jä#¤@$!!!

Det var en perfekt dag för en kyrkogårdsvandring i alla fall. Klockan 14 samlades sju intresserade, inklusive Fästmön och jag, och guiden Lena Ahlström vid Gamla kapellet. Vi gick en lagom promenad runt delar av Gamla kyrkogården i centrala Uppsala. Just den här promenaden gick bland författare främst. Totalt har kyrkogården 14 000 gravar, så man kan ju faktiskt inte palla att se alla på en eftermiddag… Ursprungligen var detta en fattigkyrkogård. Jag lärde mig att nationsgravarna hyser studenter och andra som dött i stan och som de anhöriga inte haft råd att hämta hem. Och att det var Erik Gustaf Geijer, han som står staty nedanför universitetet, som införde ordet ”Hej!”.

Extra spännande var det att se Gustaf Frödings och hans två systrar Cecilias och Heddas gravar eftersom jag dels skrev min C-uppsats om honom, dels har pluggat ihop med hans släkting, författaren Anna Fröding, en gång i tiden. Och Dag Hammarskjölds ganska anspråkslösa gravsten i den stora, båtlika familjegraven! Dessutom blev jag väldigt glad när jag senare på eftermiddagen hittade Dag Hammarskjölds bok Vägmärken i en av boklådorna vid Fyrisån! Den och Bob Dylans memoarer del ett (jag har del två sen en bokrea en gång) fick följa med hem. Men innan vi for hem firade vi förstås Kanelbullens dag genom att inta sådana OCH var sin hallongrotta på Ofvandahls konditori. Sen gjorde vi lite annat också, men det tänker jag inte berätta om för nu ska jag borsta tänderna och gå och lägga mig – med min gigantiska finne på näsan, helt i klass med Niclas Wahlgrens dito!

Här är några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Dagen började med en rejäl sovmorgon – för somliga. Andra vaknade nio minuter över åtta och låg och snurrade ett tag i sängen. Skämt åsido, så farligt var det inte, vi satt ju trots allt uppe till klockan två i natt och glodde på film. Jag har haft ont i magen idag och jag tror att det är bråcket på magmunnen som är uppkäftigt. Annars mår jag toppen! Idag har jag nämligen haft jeans på mig för första gången sen den 12 december. Känner mig nästan normal. Fast jag ser i spegeln att jag är rätt blek och jag rör mig sävligt som en hundraåring. Men ändå. Det går framåt!

Idag var ursprungliga tanken att vi skulle ta en liten promenad till Tokerian. Fast jag hade lovat Anna en tack-för-hjälpen-klapp, så vi tog bilen och fixade en sån. På väg ut ur huset träffade vi Lucilles man och när vi senare kom till Tokerian träffade vi Lucille själv. Uppenbarligen tar de inte bilen dit som vi, utan kånkar och bär var sina lass! Rolig familj, det där! (Det tar fem minuter att gå till Tokerian.)

Guldtomte

Tomten höll utkik.


Jag ringde till mammakusinen B:s man
idag på förmiddagen för att önska gott slut på det gamla året och gott nytt år. Hade precis lagt på så ringde Annas snälla mamma. Innan vi for ringde jag min egen mamma. Som nån så gärna deklarerar kommer familjen i första hand. Utan den hade jag inte klarat mig igenom det jag har gjort nu. Förutom ett fåtal vänner har de flesta, som vanligt, lyst med sin frånvaro. Och faktum är att det inte gör ont längre, det var ju bara att vänta. Alla har sitt och jag har mitt.

Amaryllisen jag fick av Anna har ännu inte slagit ut. Men titta så den är på gång! Det blir minst fem klockor – till att börja med, tror jag!

Amaryllisen 31 dec 2012

Sprängfärdig!


Efter vår lilla shoppingtur
– tack och lov var det inte mycket folk varken där klappen skulle inköpas, på Tokerian eller apoteket – fixade vi fika. Vi hade ju kanelbullar och hallongrottor kvar från igår. Och så hade vi var sin trisslott som mamma hade skickat i julkortet till oss.

Trisslotter

Var sin trisslott.


Vi skrapade och drömde och planerade
vad vi skulle göra för våra vinster. Fast det var bara en av oss som vann – Anna. Två nya lotter, tror jag det blir för vinsten.

Nu står Anna i köket och gör Västerbottenpaj. Jag har gått ut med två soppåsar alldeles på egen hand och överlevt. Mitt bidrag till nyårssupén gjorde jag ju redan igår, Alséns röra. Till förrätt har vi laxpaté. Huvudrätten består av ovan nämnda paj samt kräftor – om dessa nu tinar. Jag glömde nämligen ta fram dem ur frysen igår kväll, så nu ligger de i kallt vatten. Till dessert blir det Annapannacotta med hallon från Slottet och blåbär från Djurö. Röran äter vi nog till allt, för den består bland annat av gravad lax. Jag vet inte riktigt när middagen serveras, men det mousserande vinet är väl kylt, liksom vitvinet. Mellan varven blir det väl lite TV och framåt tolvslaget ska vi försöka oss på att få iväg en lykta upp mot himlen.

Gott Nytt År önskar jag alla läsare! Vi ses igen nästa år. Men glöm inte bort att livet är kort. I morgon kan det vara försent att höra av sig till gamla moster, vännen eller vem det vara månde som kanske är ensam.

Read Full Post »

Och när jag lagar maten blir det… som det så ofta blir: kyckling, ris och vin.

mat

Kyckling, ris och vin. Vinet heter Epico (2007) och är spanskt av druvan tempranillo.


Jaa, fågelns delar kommer
 från Stina…

Stinas kyckling

Bröst, lår och… vingar från Stina!


Fästmön var söt
(hon är ALLTID söt!) och sprang över till Tokerian på eftermiddagen. Vi var båda så otroligt sugna på kanelbullar. Det blev visst var sin hallongrotta också. Jag delade upp mitt fika för att inte vräka i mig för mycket på en och samma gång. Det var rätt gjort.

Eftermiddagsfika

Eftermiddagsfika i New Village.


Nu sköter ugnen om Stina.
Det är nog säkrast, det…

Vad ska du äta idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagen har hittills bjudit på nån minusgrad och lite sol. Trots det tog vi Clark Kent* till ICA Solen för att handla middagsmat. Vi strålade ikapp med Solen samman med Jerry och snart var hela bakluckan full av matkassar – varav tre till Jerry, en till Fästmön och en till mig. Anna och jag åker till mig i kväll när trion O har landat hos sin pappa. Sen återvänder vi på torsdag för att fira nån som fyller 20 år på fredag!

Vi skjutsade hem Jerry och hans matkassar och som tack för detta fick Anna en pälsmössa av äkta Maxi-katt.


Äkta katt i den här mösssan!

                                                                                                                                                      Hemma i Himlen slet jag upp Linn ur bingen satte jag Linn på en stol i badrummet och sen rakade jag av henne allt hår klippte jag topparna på hennes fina, tjocka hår. Hon blev nöjd och mördade mig inte efter behandlingen.

Under tiden hade Anna bakat scones och så blev det en god söndagsfika med dessa bröd, marmelad och lemon curd från The Cherry Tree som nu äntligen har gjort det möjligt att handla på nätet från Sverige!!!


Nybakat scone med lemon curd…

                                                                                                                                                           Som söt avslutning fick några av oss en hallongrotta eller två att runda av med. Hallongrottorna var signerade Snälla Mormor och vi hoppas att de inte var tänkta till födelsedagskaffet i nästa vecka… Ehum…


Mormors hallongrottor, bakade på smör och med hallon från Slottsträdgården inuti.

                                                                                                                                                            Nu ligger Lilleman i blöt och Anna och jag sitter en stund vid datorerna innan det är dags för hårtvätt av grabben och matlagning. Vart tog den här dan vägen..?

                                                                                                                                                         *Clark Kent  = my knight in shining armour, min lilla bilman!

Read Full Post »