Talmanstramset

Ett inlägg inom kategorin ”jamen va tusan ÄR det här för nåt?”

---

 

Uppdaterat inlägg: Aftonbladets Daniel Swedin har skrivit en bra ledarkrönika med synnerligen intressanta länkar, läs här! Vad är det för talmän som har valts, egentligen???

 

Idag har jag delvis följt, via internet, valet av talmän till riskdagen. Sossen Urban Ahlin, anklagad för sexuella trakasserier vid flera tillfällen, enligt Expressen, valdes till ny talman. Moderaten Tobias Billström blev förste vice talman. Tobias Billström är mannen som bland annat berättade i Dagens Nyheter om vilka människor som gömmer papperslösa flyktingar. Det handlade om hår- och ögonfärg, bland annat. Och kanske är det smarta drag att sätta personer som talman respektive förste vice talman i riksdagen. Kan de inte hålla fingrarna i styr eller hoppar det grodor ur munnen på dem så gör de det i riksdagen, inte som ministrar. Tror jag. För man kan väl inte både vara talman och minister, oder was?

Men vem skulle sen bli andre vice talman i vår riksdag? Ja, då satte det det riktiga tramset igång. Björn Söder från ett parti jag helst inte vill nämna på den här bloggen var den ende nominerade. Det slutade med flera röstningsvändor eftersom blankrösterna var flera. Första gången det röstades fick Björn Söder 53 röster, andra gången 51. Detta är skrämmande med tanke på att partiet i fråga hade 46 av sina 49 ledamöter på plats. Vilka var de andra som röstade på Björn Söder och från vilka partier kom de, tro? Det parti som Björn Söder tillhör hade nämligen bara 46 av sina 49 ledamöter på plats.

I tredje och sista omgången blir det ändå så att den ende nominerade utses.  Och tredje gången fick Björn Söder 52 röster och vann. Blankröst kan nämligen inte bli andre vice talman.

På fredag –  sägs det… –  att vår nya regering ska utses. Efter dagens talmanstrams säger jag

Fan tro’t!

Kvällspressen har förstås inside information. I Expressen pekas Carin Götblad ut som het justitieministerkandidat och Aftonbladet pekar ut Margot Wallström som ny utrikesminister.

Vi får väl se hur det blir med den saken. Jag blir glad om vi överhuvudtaget får en regering. Men skäms över att uttrycket

polsk riksdag

nu har ersatts med

svensk riksdag.

(Inget ont om polackerna, polsk riksdag härstammar från äldre tider när de polska adelsmännen hade absolut veto. Med uttrycket menas ”ett stormigt möte utan resultat”.)

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Långhårig pojke, cool dude, snäll kille

Ett inlägg om Prinskorven.

Framåt kvällningen åkte jag ut till Morgonen för att följa Elias till frisören. Zyzter Fritz följde också med, men hon hade redan klippt sig under dagen. Det var en långhårig pojke som steg in på salongen…

En långhårig pojke hos frisören.

Vi var lite tidiga, så en annan pojke satt i ”tortyrstolen”. Vi fick en bok med en massa frisyrer att titta i. En del var fina, andra… mindre fina…

Sen blev det Elias tur och jädrar vad maskinen morrade. Lockarna föll och av det långa håret fanns ett minne blott. Men se så fin han blev!

Cool dude.

Bak i nacken är det så där härligt rakat och kort. Jag tror tjejerna får svårt att hålla fingrarna i styr i morgon i skolan. Och jag tror att årets skolfoto blir jättefint!

Men Elias är inte bara en cool dude, han är en snäll kille också: han har fixat en egen tidtabell som jag fick ta hem till mamma. Och ett schema, som pappa fixat kopia på.

Min egen tidtabell till Elias mamma.

Innan jag gick fixade Zyzter Fritz middag åt grabben. Och åt bröderna Purrpurr Matvrak. Jag tror att det slank ner finfint för alla inblandade. Själv åkte jag hem och åt chili- och chipotlekryddad kalkonbrännare med bröd. Jag har inte precis nån större fantasi när det gäller mat…

Livet är kort.

Read Full Post »

Fyra dagar i april – Uppväckelsen

Ett inlägg där Tofflan beskriver hur hon och Fästmön TRODDE att de besökte ett boksläpp, men i själva verket hamnade på… ett väckelsemöte…

Jaa, jag gick över en timme tidigare från jobbet idag. Jag hade min presentation efter lunch och den blev inte alls som jag hade tänkt mig. En person blev till exempel synnerligen upprörd, medan andra personer blev… berörda och en och annan förblev oberörd. Allt detta var bra! Men nog om mitt triviala, dagens höjdpunkt, på självaste Världsbokdagen, var ju Boksläppet!

Anna och jag strålade samman i Saluhallen. Där var vi nästan ensamma – förutom de som jobbade där. Hur går de runt, affärerna, kan man undra…

I väntan på att klockan skulle bli 16.

Där väntade vi på att uret skulle bli 16 tillsammans med en söt, men snorig äldre herre. Den äldre mannen köpte kaffe och kaka. Sen packade han upp en laptop, tryckte i ett usb-minne och tog fram sin mobil.  Det trodde vi inte!

Vi hälsades välkomna på Upplandsmuseet av Magnus söta fru och därpå herr Författaren själv. Sen började det. Väckelsemötet! Jaa, det är sant!

Pastor Alkarp hälsar församlingen välkommen.

Församlingen fyllde hörsalen kapellet och pastor Alkarp kunde börja sin påskberättelse. En berättelse med helt andra aktörer än Pontius Pilatus, Judas och Jesus Kristus. Det var nassar, poliser och en och annan flicka i Magnus Alkarps Fyra dagar i april.

”Den som är utan synd, kaste första stenen…”

Just de här frejdiga flickorna, som vi för övrigt fick se både på stillbild och film, var minsann inte utan synd/skuld. Men några stenar hittade de inte, för dessa hade bortransporterats! De batongförsedda poliserna spelade en annan prominent roll i dramat.

Batongens längd?

Magnus berättade initierat och spännande om de där fyra påskdagarna i april. Några dagar som vi kanske borde studera mer lite till mans. Sen kan vi diskutera både den ena och den andra trosuppfattningen som existerar än idag.  För främlingsfientlighet finns ju fortfarande, liksom…

”Frid varde med eder…” Men polisen var allt annat än fridsam påsken 1943.

Varken författaren eller jag vill avslöja mer om bokens handling. Den som vill veta mer får köpa den, kort sagt. Själv väntar jag på ett recensionsexemplar, fräck som jag är. Dagens föredrag var dock en riktig… uppväckelse, helt värdig de påskdagar det skildrade.

Ljusets furste, Magnus Alkarp, berättar en historia som fortfarande är aktuell.

Aprilvädret mötte oss när vi kom ut med sol, för att strax gå över i regn.

Domkyrkotornen övervakade oss.

Vi passade på att kolla vattenståndet och fallet vid museet. Det var… rejält… Och på andra sidan stod nån och vinkade som en galning! (Jag skäms för att jag ser så illa…)

Vattenfallet och vinkande Ingrids ben.

Vi traskade mot bilen, nöjda med uppväckelsen. Och jag var glad att Anna äntligen fick träffa några från min lilla släkt. (Vi träffade sonen också, dottern var hemma med sjuk häst.)

Ett gallerförsett fönster vid restaurang Domtrappkällaren. Fönstret har ingenting med innehållet i inlägget att göra mer än att vi passerade det på väg till bilen.

Med magar bara lite fyllda med salta pinnar och bubbelvatten styrde vi kosan till Tokerian där vi inhandlade middag.

Dags för en sån nu???

Jag har fått ett grönt paket från vännen FEM, men jag ska göra allt för att hålla fingrarna i styr så jag inte sliter upp det förrän en av de där fyra dagarnas datum i Magnus bok infaller… Det blir svårt att låta bli. Jag tror att hon har stickat nåt. Fast samtidigt är innehållet inte direkt mjukt…

Har du blivit uppväckt idag eller vad har du hållit på med? Rita och berätta, vet jag!

Livet är kort.

Read Full Post »

Kvällsjox

En promenad med snabeldraken*  väntade när jag kom hem från jobbet. Fy te rackarns, det var sååå varmt… Massor med hår försvann in i gapet på draken – jag fäller hår värre än ett djur just nu. Har läst mig till att det tillhör Åkomman, som farfar Sven** skulle ha sagt. Trist.

Svängde in på Tokerian först och inhandlade ett födelsedagskort med innehåll till mamma. Kom till och med ihåg att posta det. Hon får försöka ge sig till tåls med öppningen och helt enkelt hålla fingrarna i styr.

Snabeldraken och Tofflan – NOT! Jag har aldrig högklackat på fötterna och aldrig nåt med volang upptill!!!

Tänkte att jag skulle laga lite mat i kväll innan korven sprang iväg till stinkypåsen. Det blev tre kycklingkorvar med bröd, grillade i ugnen, förstås. Det är bara människorna puckona som har uteplatser som får grilla på grillar med grillkol/-bricketter och tändvätska i den här bostadsrättsföreningen. Så himla smart, dårå, eftersom rök stiger!.. Men det är det visst ingen som fattar av  gräsrötterna puckona…

På tal om människor gräsrötter puckon tänkte jag nästan filma en sekvens nyss och skicka till Barnavårdsnämnden***, typ. Satt i godan ro vid köksbordet och smaskade på mina korvar och läste UppsalaTidningen när jag hörde ett bekant vrål. Jorå, det stämde in på den jag trodde att det var. Bakom gick föräldern (?) med mobilen i högsta hugg, som vanligt. Tror paret var ute en kvart och under den tiden ville Mini leka med andra barn fast det fick h*n inte. Föräldern(?), däremot, lekte hela tiden med sin mobil. Är det så man gör när man vaktar barn..? En stilla undran.

Jag har kladdat med GB-lådans sista Päronsplitt, så nu ska jag tvätta handen innan jag telefonerar med släkten. Solen beter sig idiotiskt just nu, fram och tillbaka. Mina persienner åker upp och ner – som om jag inte har annat att göra än att gläppa med persiennerna…

Har annat att göra än gläppa med persiennerna.

*snabeldraken = dammsugaren
**farfar Sven = Chuckys farfar, inte min. Min farfar hette Mansfield
***Barnavårdsnämnd = läskig myndighet som fanns på stenåldern när jag var barn. Hade som främsta uppgift att ta barn från olämpliga föräldrar.

Read Full Post »

En mugg kaffe och värme

Intervjun med fru Chef1 blev inställd idag och framflyttad till i morgon klockan 16.30. Inte nån idealisk tid för mig, eftersom min ork börjar ta slut vid 16, men sånt är läget. Bara att gilla det.

Tog mig i stället i kragen och ringde min pusselbankir. Det gick inte så bra. Jag slog antagligen fel nummer, för det hade upphört, fick jag höra. Slog i stället mobilnumret till pusselbankirens sambo K som blev jätteförvirrad och inte förstod vem jag var – förrän jag sa att det var Tofflan. Tänk, jag är mer känd som Tofflan än mitt riktiga namn! Så bröts samtalet… Ja, det var rena snurren, men efter många men och ett och annat aber dessutom plingade jag Monicas ytterdörr.

Med en grå imaginär filt över hela mig och ett utseende som Mårrans blir jag rädd att möta folk. Till och med människor som jag vet är vänliga. Jag är stolt att jag trotsade min rädsla och vågade!

Mårran = jag.

                                                                                                                                                          Monica är verkligen varm och vänlig och jag fick en het orange mugg kaffe att hålla i. Varje gång jag går där ifrån känner jag mig lugnare. Och lite hoppfullare. I februari kunde jag vänta mig nåt positivt, sa hon. Jag funderar om jag kan vänta till dess. Jag ska försöka. Jag ska verkligen försöka, även om jag är tämligen uppgiven just nu.

Det är så många som är snälla och vänliga runt omkring mig! Det är jag inte värd! Och jag har svårt att ta till mig snällheten och vänligheten. Problemet ligger hos mig, inte hos alla snälla – och tro inte att jag inte är tacksam för att du bryr dig – för det är jag!

När jag så kom hem i kväll hittade jag, inknölat i min postbox, ett paket från Tomten i Metropolen Byhålan. Månntro Tomten heter FEM och är nyss FEM(tio) fyllda..? Stort TACK, jag ska försöka hålla fingrarna i styr till den 24:e!

Read Full Post »