Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘grovsopor’

Ett inlägg om webbformulärs idioti och pärlor.


Liiite sovmorgon fick jag ta idag. Fästmön
är nämligen ledig både idag och i morgon, så vi behövde inte gå upp i ottan. Men naturligtvis vaknade hon redan klockan sex. Förhoppningsvis har hon slumrat till lite i skrivande stund. Själv skuttade (nåja…) jag upp runt halv åtta och satte mig att skriva ansökningar. Jag hade hittat tre intressanta jobb igår och sparat annonserna på nätet för dessa. Det var sen bara att sätta sig och skriva ihop tre olika ansökningar. Tyvärr, tyvärr, använder de allra flesta arbetsgivare webbformulär som inte är anpassade efter verkligheten. De är anpassade efter arbetsgivaren, för det ska vara lätt att gå igenom ansökningarna och lätt att jämföra när alla ser mer eller mindre lika ut. De är inte anpassade för jobbsökande eftersom ju alla har olika bakgrund och erfarenheter. För mig är det idiotiskt! Snacka om att det är upplagt för att missa pärlor! Det vill säga såna som mig!.. (Jag försöker stärka min självkänsla här…)

blanketter

Blanketter på nätet är ett gissel…


Tack vare vänliga Ingmari,
som jobbar gratis på övertid genom att lämna kloka och lugnande svar på mina frågor samt hjälpa mig hantera min uppgivenhet och frustration, slipper jag kontakta AF idag med frågor om Mina sidor! Ingmari är nämligen en också en pärla. Och denna pärla jobbar bland annat på Arbetsförmedlingens kundtjänst. Om alla vore som Ingmari på Arbetsförmedlingen, då skulle dess rykte snabbt förbättras och hamna på plus. Men jag är lite rädd att Ingmari bränner ut sig om hon jobbar för mycket utanför ordinarie arbetstid. Hör Läser hon detta??!

pekfinger

OBS, Ingmari!


På min agenda idag vad gäller jobb
i övrigt står att jag ska kontakta Bliwa angående inkomstförsäkringen. Har jag lite tur kan jag få en slant även därifrån. Jag lärde mig nämligen att man inte ska lita på att så kallade före detta bekanta håller det de lovar och hjälper en att ta reda på fakta. I stället för att lova hjälpa till kan man ju säga nej… Ett förslag bara att ta till sig om man vill utvecklas något som människa.

Vi åker ut till Himlen senare för att hämta grovsopor som ska kastas. Vi ska också hämta en del prylar som nu får plats i mitt lägenhetsförråd, tack vare att där nu är röjt och städat. Igår hjälpte Anna mig med det sista där, en massa papper som låg löst långt uppe på en hylla. Nu är jag helt nöjd!

Anna står just nu i mitt kök och ska koka frukostägg. Jag ska därför avsluta detta inlägg och joina henne.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna en rad och berätta i en kommentar! Det är roligt att få rapporter om livet där ute!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om oljud i tillvaron.


Tänk att det aldrig är tyst där jag bor!
Så klart att människor måste få höras och låta, men nu börjar det gå till överdrift. Att de omkringboende har partaj på sin uteplats en onsdagskväll och -natt i juli är nåt man bara tycks få acceptera. Och stänger man alla fönster och balledörren* och sätter på TV:n hyfsat högt står man ut. Fast inte riktigt. När det inte finns nåt man vill se på TV känns det lite jobbigt. Och framför allt känner man sig så jävla ensam medan andra umgås och har roligt. Fast folk som (fyll)skrattar åt sina egna skämt kan jag klara mig utan, det kan jag. Särskilt när det kommer från en person som går omkring och fånler dagarna i ända.

två tomflaskor i gräset

Ingen som fyllskrattar idag, i alla fall…


Redan när jag kom hem från min dejt
var det livat i luckan. Ska jag acceptera att ha en studsmatta precis utanför mitt arbetsrumsfönster? Vad tycker du? Jag har haft flera besökare här som menar att jag ska prata med BRF-styrelsen. Det justaste hade väl varit att prata med ägarna till eländet, men de är ju inte pratbara sen fyra (4) år tillbaka. De har i stället försökt få mig vräkt för att jag har delgett andra mina åsikter – eftersom det inte gick att kommunicera muntligt med dem. Tänk att människor inte känner till Sveriges grundlagar, där yttrandefrihet är en av de mest unika delarna!

Somnade bortåt två, halv tre i natt. Jag var trött och jag mådde inte bra efter den förskräckliga bussfärden med UL in till stan. Yrseln och illamåendet satt i länge! Ändå åt jag bra, tänkte att det kanske var mat som fattades. Det hjälpte inte.

I morse vaknade jag runt klockan åtta. Då hade nästa omkringboende fått spel. Igår vaknade jag av att nån slängde brädor omkring sig utomhus, i morse sågades det med elektrisk såg. Precis mitt emot mitt sovrum, där fönstret står öppet – det är ju sommar och varmt. Fan, när vi renoverade här sågade vi minsann varken utomhus eller på ballen**, det gjorde vi inomhus. Och varje gång det skulle borras under den första renoveringen fick vi säga till i huset eftersom där fanns småbarn. Jorå, en del av oss kan stava till hänsyn. Just nu sågas det inte utomhus. Det verkar som om det är roligast att göra det tidiga morgnar. Jag bara undrar vad de som bor i huset utanför vilket sågningen pågår tycker om det hela. Det låter säkert bra inomhus också, när man renoverar…

verktygsbälte

Handverktyg tycks vara ett minne blott…


Ibland undrar jag om människor
är renoveringsgalna, helt enkelt. Den lägenheten som nu åtgärdas inköptes för ett par år sen av ett ungt par som renoverade den från golv till tak. Det säger jag inget om, för gissningsvis behövde de riva ut allt med tanke på vem som bott där tidigare. Men nu, två år senare, undrar jag verkligen om behovet är så stort att man måste renovera igen och uppenbarligen lägga nya golv eller vad det nu är man sågar till. Kan en familj om tre personer, varav den ena var ett mycket litet barn, slita golv så hårt?

En lägenhet i mitt hus kallar jag för Skilsmässohemmet, för varenda familj som har bott där har splittrats i skilsmässa. Nu är jag ju inte en fluga på väggen så jag hör och ser allt som pågår hemma hos andra, men som närboende hör man i alla fall… att det renoveras. Typ hela tiden. Om jag bodde ihop med en som renoverade hela tiden skulle jag också tröttna och vilja skiljas…

Suck, jag klagar som 17, men sen vet jag att jag själv borde ta ett rejält tag i mitt eget hem. Pratade om det senast igår med Kitty. Jag köpte ju en tavla av henne i höstas och den sitter på ett jätteundanskymt ställe. Men grejen är att jag skulle behöva hänga om alla mina tavlor – efter att först ha tapetserat om… Det ena ger det andra, liksom…

Kitty med Just nu vill jag leva

Kitty med tavlan ”Just nu vill jag leva” som jag köpte i höstas när jag fått diagnosen c.


Nej, om nåt ska göras här
är det till att börja med städning av förrådet. Och det blir förhoppningsvis nästa vecka. På tisdag, eventuellt, ska jag och Lucille åka och köpa en enkel hylla som vi ska ha i den gemensamma delen av vårt förråd. (Se, jag kan umgås och samarbeta med närboende också, det trodde du inte, va?!..) Lucille och äldsta barnet höll på i sitt förråd igår – passade på medan pappa Samlaren arbetade. Jag blev inspirerad. Det finns ungefär en fyrkant att gå på inne i mitt förråd nu. Lucille tyckte att deras förråd innehöll fler grejor. Då sa jag:

Men hallå! Ni är fyra personer. Titta vad jag som ensam har åstadkommit!

Lucille stängde raskt sin lilla mun och nickade medhåll.

Så därför, kära omkringboende, nästa vecka blir det inte heller lugnt, för då ska jag städa mitt förråd! Lucille har för övrigt berättat hur det funkar med containern och grovsopor numera, så nu kan jag inte skylla på att jag inte vet.

plastsäck

Många såna här ska det bli när jag är färdig.


Fasen…
Jag tror bestämt att det är tyst och lugnt på båda sidor om huset just nu! Dags att rista ett stort kors i taket? Nej, bevare oss väl, ett sånt måste jag ju skrapa bort sen. Eller nu. För nu började sågningen igen. Tjolahopp, underbara sommarmorgon, din skönhet klyvs av en ilsken elektrisk såg… Vilken tur att h*n som sågar har hörselskydd… Vi andra får ta till..?


*balledörren = balkongdörren
**ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

I eftermiddags har vi påbörjat ett litet projekt kring information om källsortering på jobbet. Källsortering är verkligen nåt som kan leda till irritation. Eller som på min arbetsplats, till samarbete. Så småningom, i alla fall…

Varken elektronisk post eller snigelpost utan kompost.


Privat har jag källsorterat
i nästan tio år, tror jag. Jag tycker inte att det är särskilt svårt eller jobbigt, men jag blir förvånad när andra tycker det. Att sen irritera sig på sakfrågan, huruvida det lönar sig eller inte, eller gagnar miljön eller inte, är det ju egentligen ingen idé att ge sig in på. Min bostadsrättsförening bestämde för länge sen att vi ska källsortera. Styrelsens primära syfte var att få ner kostnaderna för sophanteringen. Jag är lite osäker på om det blev så, men jag känner mig i alla fall nöjd med att källsortera.

Hemma sorterar jag massor:

  • plastförpackningar
  • kompost
  • metall
  • pappersförpackningar
  • tidningar
  • färgat glas
  • ofärgat glas
  • batterier
  • glödlampor och lysrör
  • elektronikskrot
  • brännbart
  • grovsopor

På jobbet källsorterar vi inte lika mycket, men ändå

  • tidningar
  • papper
  • kompost
  • plastförpackningar
  • pappersförpackningar
  • brännbart

Det finns gott om plats för alla kärl eller hinkar eller vad vi nu har både hemma och på jobbet. Hemma har jag ett lock till komposthinken. Inte behöver jag gå till soprummet särskilt ofta heller, men när jag går blir det med flera påsar. På jobbet kommer det en snäll farbror och tömmer kärlen. Varken hemma eller på jobbet luktar det illa heller – om man inte har diskat ur vissa förpackningar dåligt. Så i soprummet kan det lukta rätt läbbigt.

Nej, för min del är det inget problem att källsortera. Jag är en sån som kan gå i taket som när det i morse låg ett bananskal i kärlet för plastförpackningar på jobbet. För det var väl ändå rätt klantigt ”sorterat”, eller hur? Men vi försöker samarbeta i stället för att irritera oss. Många kommer från länder där man inte alls källsorterar och då kan man ju inte bli arg om en sån person gör fel. Då får man samarbeta och informera i stället för att krevera.

Detta hör hemma i komposten och ingen annanstans!


Den information vi ska ta fram nu
ska ge massor av exempel i bild. För en del saker – dock inte bananskal – kan vara svåra att avgöra var man ska slänga när man källsorterar. Det handlar om sånt som hushållspapper, diskborstar, tuggummi, för att nämna några saker.

Källsorterar du hemma hos dig och på jobbet? Vad tycker du om det???


Livet är kort.

Read Full Post »