Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘griljera skinka’

Varning! Läskig bild i slutet – på ett sår utan stygn!!!


Nej, det blir inga
spännande, uppkäftiga, irriterande, roliga, ironiska eller elaka blogginlägg från Tofflan nu för tiden. Bara en massa tjat om operation, sjukdom och återhämtning. Men passar det inte, så läs inte för fan!

Hela dan laddade jag för det här med att ta bort stygnen. Det handlade ju nämligen inte bara om det. Det handlade om huruvida jag behövde skotta framför garaget, om bilen ville starta, om jag pallade att köra. Jag kan säga att allt gick bra! Det var emellertid en Toffla på synnerligen skakiga ben som traskade iväg till garaget med lilla snöskyffeln i höger hand.

Det var ganska halt ute, men både att gå och köra bil gick galant! Sjukstugan i Backen bjuckar inte ens på p-avgifter på söndagar, det var det enda smolket i bägaren. Snåla, jävla ställe! Tänk om direktörerna som jobbar (?) där kunde betala sina reserverade parkeringsplatser så kunde vi andra, patienter och riktig personal, få lite lägre p-avgifter i stället?

På avdelningen mötte jag kloka och lugna Barbro. Pratade lite oro med henne, men blev lugnad. Syresättningen kollades och den var OK. Sprutan stacks i magen. Men först… stygnen. Eller agrafferna. De 23 klamrarna. De nöps bort på nåt sätt av en rejäl undersköterska – dock ingen härsig typ som den som slängde värmedynan på mitt operationssår! Varje agraff innebar att det nöp till, men undersköterskan som gjorde det var en riktig fena. Det tog bara ett par minuter!

Hemkommen igen var jag helt slut. Jag fick med mig gårdagens post upp i alla fall – den bestod av ett julkort. Tänk, den som kunde göra julmumma! Men jag har faktiskt två flaskor mumma från Systemet i kylen till i morgon!

Julmumma julkort

Julkort från vännen Mia.


Jag ringde förstås mamma,
men hon hade besök och bad att få ringa upp. Pratade i stället med Fästmön en liten stund. Jag var så lättad, men också så trött. Vi hade precis lagt på när det plingade på ytterdörren.

Mer blommor?

tänkte jag, men insåg att det inte hade ringt nån från nån blomsteraffär.

Utanför stod Annas snälla mamma och undrade varför jag inte hade ringt angående skjuts till sjukhuset! Men hon var inte arg på riktigt! Utan bara snäll. Jag fick en Janssons frestelse och en julklapp. Hon sa:

Ja, jag hörde att det var lite dåligt med aptiten!

Varken blomma eller klapp hade jag till henne, men ett par skumtomtar fick jag bjuda på i alla fall!

Ner i kökssoffan igen. En gammal bekanting ville spela Wordfeud och jag nappade efter en kort chatt.

Sen ringde mamma. Och pratade. Och pratade. Och pratade. Jag försökte säga att jag var väldigt trött, men fick till svar att jag inte behövde säga nåt, jag kunde ju lyssna… Vad säger man som svar på detta? Ja, min mamma kan vara rätt makalös ibland. Det är som att hon inte inser att nån annan har behov. Ibland är det bara hon som är numera Una och numera Una allena. Till sist fick jag i alla fall stopp på henne. Då hade hon berättat om ett telefonsamtal från en gammal jobbarkompis två gånger och lite annat. Julmat included. Jag höll på att somna. Jag har inga krafter. Och hon förstår inte. Jag tror att hon blev lite stött när jag äntligen kunde avbryta flödet. Men jag orkade inte höra mer.

Jag vilade lite och sen var jag faktiskt hungrig! Idag serverade New Village Kitchen ICA:s fiskgratäng med knäckemacka med Kalles randiga på.

Fiskgratäng o knäckemacka

Knäckemacka, ICAs fiskgratäng och röd mjölk i glaset!


Jag åt och fick i mig allt
– och mådde inte illa ett dugg. Om en liten stund ska jag värma på en halv mugg kaffe som är kvar sen förmiddagen. Här slänger vi inte bort nåt ät- eller drickbart i onödan, inte! Men först ska jag lägga mig på gästsängen och sträcka ut mig ordentligt – stygnlös…

Nu kan kackelmagade sluta läsa. De som gillar att frossa i kroppsliga äckligheter kan titta:

Stygnen är borta

Inte ett stygn kvar.


Vad händer hos dig i kväll? Griljerar du skinkan? Steker du revbensspjäll? Klär du granen? Skriv gärna en rad och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Framåt seneftermiddagen åkte jag ut till Himlen där jag äntligen fick pussas lite med Fästmön. Det var ett tag sen, kan jag meddela… Vi bytte var sin julklapp också och jag fick den här fina, som inte syns så bra på fotot, men som redan hänger i min gran:


Vacker julgranskula i regnbågens färger.

                                                                                                                                                         Anna fick, fantasifullt nog, en flaska rött, italienskt och fylligt vin, kanske att inta till de goda ostarna hon fick av sin pappa. Jag fick också en söt amaryllis i glasvas. Det ska bli spännade att se den skjuta upp. Johan fick ett paket av mig till julaftons morgon, men naturligtvis blev det inte det paket jag hade tänkt – utan det paket på vars innehåll jag tror att jag har glömt kvar prislappen… 😳

Det tog en stund, men efter några vändor hade Anna och jag och Elias lyckats få in alla julklappspåsar och påsar med julmat i bilen. Vi åkte till Morgonen där Jerry hade utlovat fika

[…] så att ni rullar härifrån […]

Och det var sant! Han hade bullat upp med saffranslängd, kakor, muffins, chokladfingrar och belgiska sjöfrukter. Inte konstigt jag ser fullkomligt vidrig ut på en av bilderna han twitpicade – värst är dubbelhakorna… Men jag gissar att jag ska vara glad att han inte la ut bilden på min

brevlåda

som förstås syntes när jag knökade in alla julklappar under denna gröngöling.


Det blev fullt under Morgongranen, vilket inte riktigt syns på bilden.

                                                                                                                                                                 Vi slog oss ner i soffa och fåtölj och far och äldsta dotter gnabbades som vanligt. Det var roligt att träffa Frida, som jag tror att jag inte har sett sen födelsedagen i oktober!


Alla med på bild för en gångs skull – utom Johan, som hellre ville slappa hemma i sitt nystädade rum i Himlen.

                                                                                                                                                                  Ja det var en riktig vrålfika som bjöds. Till och med katten Maxi fick smaka lite muff(ins).


Maxi fick smaka muff(ins) – trots att han är… ”fixad”…

                                                                                                                                                               Medan Anna griljerade skinkan fixade Jerry och jag med några morgonklappar. För hur stor man än blir, är det viktigt att hålla fast vid en del traditioner. (Jag hörde just min mamma tomten ställa nåt utanför min sovrumsdörr. Och jag blir 50 nästa år…)

Så skjutsade jag hem Anna och åkte själv hem till mamma och säsongsavslutningen av Downton Abbey. Där var det mest död och elände, så jag piggade upp mig efteråt med ett glas päronkonjak och att plocka upp julklappar ur de två kassar jag hade med mig hem från Förorten. Jag blev liiite förvånad när jag hittade… Elias smörgåsburk i en kasse…


Vad gjorde Elias smörgåslåda bland julklapparna???

                                                                                                                                                             Men inuti lådan låg var sin pepparkaka med glasyr till mig och mamma!


Pepparkaka till M…

                                                                                                                                                        Båda hänger nu i vår fina gran!


Och en pepparkaka till U-Tofflan.

                                                                                                                                                            Tack Anna och tack Jerry för allt fint och gott! Mer paket blir det i morgon, har jag noterat!

Read Full Post »

När jag gick från jobbet idag var jag alldeles överbelamrad med grejor. Den underbara och enorma julkorgen vägde ett ton och jag var nyfiken så jag kunde spricka på dess innehåll! Sen fick jag en julklapp från fru Chef1 också – och den var inte så illa, den heller. Riktigt fin, skulle jag vilja säga…


Två påslakan med lika många örngott till – av finaste kvalitet! Hoppas min förra arbetsgivare ser det här och skäms över sina Clas Olson-prylar.

                                                                                                                                                            Jag åkte ju svängen om min duktiga frissa och på parkeringen dök Fästmön upp, överbelamrad även hon med julklappskassar efter en shoppingrunda på stan. Det var kärt att få en kvarts pratstund och en puss eller två innan jag hastade in till M. M, som precis som vanligt gjorde underverk med mitt huvud!

Hemma i New Village hade mamma varit flitig! Hon har stekt kycklingköttbullar till vårt julbord samt griljerat sin skinka. Micron klarade hon också av, så hon fick i sig matlådan jag hade gjort i ordning.

Jag var över till familjen Snäll med deras post och för att mata husdjur – jag är ju lite lägenhetsvakt över julen – men sen var ju mamma och jag tvungna att titta vad korgen innehåller!

Det var massor av små paket och nåt lite större, men jag öppnar inget av dessa förrän på julafton, har jag bestämt. Men kolla bara, så mycket gott…


Finaste julkolan!

                                                                                                                                                                      Och så grävde jag lite…


Silverpaket med söt tomte, starkvinsglögg, ljus…

                                                                                                                                                           Grävde lite till…


Scrack!

                                                                                                                                                                 Jag hittade två påsar av olika sortes Scrack, italienska snacks. J, som kom förbi och tittade, sa att han hade köpt sånt i helgen och att det var riktigt, riktigt gott! Så spännande!

Sen grävde jag lite mer i korgen…


Skumtomtar och tomtar på pappersservetter trängdes med pasta.

                                                                                                                                                               Här var ju massor av gott att äta!.. Titta!


Pastasnäckor som jag älskar!

                                                                                                                                                            Ytterligare djupdykning i korgen visade ännu mer gott!


Espressokaffe och karameller!

                                                                                                                                                           Alltså, jag sa redan när jag började jobba första dan att jag lär bli tjock på det här jobbet. Riktigt tjock. Det är det väl ingen som tvivlar på nu?..


Oliver, kolor och en burk torkad svamp.

                                                                                                                                                                 Jag kan inte med varken ord eller bild berätta vilken otrolig omtanke som ligger bakom denna fantastiska julkorg! Innehåll för såväl kropp som själ! Till mig. Vad har jag gjort för att förtjäna detta?


Röd pesto – perfekt till pastasnäckorna!

                                                                                                                                                           Godsaker för både kropp och själ, tror jag bestämt. Snälla, snälla människor!.. Jag är överväldigad!


En tomtepåse.

                                                                                                                                                              Paketen sparar jag som sagt till julafton. Här är ett av de större. Hårt paket = bra paket, eller hur?!


Hjärtepaket!

                                                                                                                                                               Jaa… jag är alldeles matt… Vilka hjärtegoda människor… 

Det finns en samling av just dessa hjärtegoda människor som jag en gång hoppas få bjuda till fest. En gång. När vinden vänder och jag har flyt igen. Jag ska aldrig, aldrig glömma er!

Read Full Post »

Julen är den helg vi använder mest el.  Och det klart, det är ju mörkt i det här jävla landet, så en och annan lampa är tänd. Mest hela dan, erkänner jag. Men om du trodde att det var lampor, julbak eller TV:n som slukar mest energi har du fel – det är motorvärmarna eller kupévärmarna till bilen som kostar mest.


Clark Kent* har varken motorvärmare eller kupévärmare.

                                                                                                                                                                  Här kommer några siffror:

  • Det kostar cirka 30 öre att titta på LCD-TV med digitalbox en timma.
  • Att baka kostar ungefär 3:50 i timman.
  • Att griljera skinkan i ugnen kostar inte ens en krona.
  • En stake som är tänd 16 timmar per dygn från första advent till Tjugondag Knut kostar knappt en tjuga.
  • En tänd julgran kostar ungefär en krona per dygn.
  • Fyra timmars uppvärmning av en bil kostar nästan tio spänn.

Lite att fundera över…

                                                                                                                                                               *Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Idag har det varit fruktansvärt kallt här! På förmiddagen hade vi -22 grader, nu till kvällen är det snudd på -25. Jag är så tacksam att jag fortfarande har tak över huvudet och en dörr jag kan låsa om mig till Mitt Hem! Men jag sänder många tankar till dem som INTE har det och undrar hur de klarar sig i natt. Jag hoppas att nån lägger sin varma hand på dem så att de slipper frysa.

Det har varit en dag inte bara av kyla utan också av en del heta känslor. För min del var kulmen brevet från min handläggare på stället där de inte förmedlar jobb. Jag bara undrar hur handläggaren ifråga reagerar när… Jag trodde inte man kunde vara så utan empati, men det är visst fler än DLF* som inte har förmågan att känna medkänsla.


Lika tom på empati och kall som den här pavan…

                                                                                                                                                        Det har trots alla känslor varit en dag när jag inte har suttit håglös och apatisk och gråtit, även om det var vad jag helst hade velat göra. På förmiddagen städade och tvättade jag medan mamma la in sill. Sen tog vi en promenad över till Tokerian – det var ungefär så långt vi pallade på grund av kylan.

På eftermiddagen och kvällen pratade jag med två riktigt goda vänner som ringde. Det är gott att ha vänner som bryr sig när man är ledsen och har det svårt! Tack kära ni, ni vet själva vilka ni är!

Mamma griljerade skinka på eftermiddagen och jag satt vid datorn. Försökte också råda vännen Jerry i julklappsärenden, vi får se om resultat blir lyckat! Fick veta att även jag har en julklapp att hämta och det ska jag göra i morgon när jag åker ut till Förorten med klappar till familjen i Himlen.

Pratade med Fästmön på kvällen och feberungarnas feber har äntligen gått ner lite. Frida har kunnat äta nåt med lite mer substans än nyponsoppa idag. Elias hostar, men vill inte ta hostmedicin. Än så länge mår Anna, Linn och Johan bra och vi får hoppas att det håller i sig.


Elias hostar massor, stackars lilla gubben!

                                                                                                                                                              I kväll såg vi sista avsnittet av Morden i Sandhamn och jag vidhåller att serien aldrig riktigt lyfte. Nej, läs boken i stället, I de lugnaste vatten av Viveca Sten. Det blir betydligt mer behållning, jag lovar – även om jag inte var så särskilt imponerad av boken heller nör jag läste den förra året.   

I morgon är det dags att klä granen här. Jag ska klippa upp nätet innan jag åker ut till Förorten, men redan i kväll har jag lagt ut julgransmattan och ställt upp julgransfoten på den. Vi får hoppas att granen har överlevt kylan ute på ballen**.

Ryggen har blivit bättre och bättre under dan, men jag har fortfarande problem med att gå uppför trappor och klä på mig jeans och strumpor. Det gör djävulusiskt ont att lyfta vänsterbenet, helt enkelt. Men ändå, ryggen är betydligt bättre idag! Och några andra krämpor har jag väl inte mer än att lingonen trillade in idag – rätt väntade – och så har jag klämt en otäck liten finne på högernäsvinge. F*n, jag är TANT och tanter ska varken ha lingonvecka eller finnar. Men det har den här. Suck…

                                                                                                                                                          *DLF = Den Lille Fjanten, obehaglig folkgrupp på min förra arbetsplats
**ballen = balkongen

Read Full Post »