Blekingegatan 32

Ett inlägg om en bok.

---

 

Om jag tidigare var lite nyfiken på Greta Garbo, kan jag inte påstå att den nyfikenheten har minskat. Detta efter att ha läst Lena Einhorns roman Blekingegatan 32. Här får jag som läsare träffa den mycket unga Greta fram till genombrotten i såväl Sverige som Amerika. Och så får jag läsa om kärleken till lilla Mimi. Det här var den sista boken i den gigantiska hög jag köpte för en del av födelsdagspengen från mamma. Tack!

Händelserna i romanen (nej, det är ingen biografi, men den är baserad på verkliga händelser och fakta!) utspelar sig under 1920-talet. Greta Gustafsson bor på Blekingegatan 32 på Söder i Stockholm tillsammans med sin mamma Anna och syskonen Sven och Alva. Pappan gick bort när Greta bara var 14 år. Hon får tidigt arbete som expedit på PUB. Så småningom ”upptäcks” hon där och för stå modell för hattar i PUB:s katalog. Men det är skådespelare hon vill bli. Genom tillfälligheter får hon en kontakt och medverkar i en filmkomedi. Sen kommer hon till Dramaten. Det är där hon träffar Mimi, som blir hennes älskade. Tiden på Dramaten är Gretas lyckligaste i livet. Sen träffar hon Moje, regissören Mauritz Stiller. Och inget blir sig likt.

Det här är en vidunderlig bok – på många sätt. Ett sätt därför att författaren ursprungligen tänkte göra en film om Greta Garbo. Under sju år kämpade hon för detta. Men det blev ingen film, det blev en bok. Och det är jag väldigt, väldigt glad för. Det är en välskriven bok. En del kapitel skildrar tiden efter upptäckten i Amerika, andra kapitel vägen fram till berömmelsen i Sverige. Författaren lotsar skickligt mig som läsare genom de olika tiderna. Man får ett hum om varför Greta Garbo kallas gåtfull – Lena Einhorn lyckas skildra Greta Garbo på ett mycket trovärdigt sätt.

Toffelomdömet blir förstås det högsta.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Saknad

Ett saknande inlägg.

---

 

Pappa som jag minns honom. (Foto: Henrik Gedda)

Idag är det åtta år sen min pappa gick bort. En väldigt onödig död, även om han var närmare 80 bast. Pappa var nämligen alltid den friska i familjen. Ändå var det han som lämnade oss först. Jag saknar pappa varje dag. Fortfarande tänker jag ofta att jag ska ringa pappa och berätta… Sen minns jag att det är omöjligt.

Sorgen och saknaden mildras genom åren. Det är inte så att jag gråter varje dag för att jag saknar min pappa, han fanns ju ändå länge i mitt liv. Men han var ju en av dem som fanns imitt liv ursprungligen. Efter mig kommer… ingen. Det är en märklig känsla som har smugit sig in och blandat sig med sorgen och saknaden.

Eftersom min pappa gick bort på ett dramatiskt sätt har händelsen ältats ganska mycket av min mamma som var med. Det är gott att veta att han inte var ensam när han tog, men det gör ont att fortfarande se mammas sorg över att hon inte kunde rädda hans liv. Han var min pappa, men han var också min mammas älskade. De fick 50 år ihop.

Så idag tar jag mig nån gång under dan till Gamla Uppsala kyrka för att tända ett ljus för min pappa. Jag kan inte åka till hans grav, för den finns 30 mil bort. Men jag besökte den nyligen och gladdes åt att griftegårdsförvaltningen i Motala sköter den så fint när jag och mamma inte kan.

Jag försöker göra det jag ska nu på morgonen, men idag saknas inte bara pappa utan intressanta lediga tjänster. Jag hittade en, som jag naturligtvis sökte. Och så har jag uppdaterat mina uppgifter i ytterligare en kandidatbank. Tvättmaskinen har jobbat klart, hör jag, så jag ska gå och hänga tvätt. En sån här dag, när SMHI varnar för extremt höga temperaturer, går det mesta lite trögt. Det får det göra. Jag har ytterligare en sak på agendan och det är att koppla ur min scanner och bära ut den i förrådet. Det finns tyvärr inte drivrutiner till den för det operativsystem jag använder i min nya dator. Lite trist, för det är alltid roligt att scanna in gamla foton.

Jag måste också införskaffa föda av nåt slag under dan. Gårdagens middag bestod av jordgubbar med mjölk, tunna knäckemackor med kaviar och så boken om den vidunderligt spännande Greta Gustafsson, senare Greta Garbo.

Jordgubbar, som sjunger på sista versen i söt mjölk och knäckemackor med salt kaviar på samt Greta Garbo – det blev gårdagens middag.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Vilka blir det på sedlarna?

Nu är det klart vilka ansikten och motiv vi får se på våra sedlar från 2014 eller 2015. Jag bloggade ju om det här igår och gissade på sex personer. Två rätt av fyra sex (nej, jag kan inte räkna ut vad två plus fyra blir 😉 )blev det.

Och här kommer nu facit:

• Dag Hammarskjöld, som var en av mina gissningar, syns på tusenlapparna. Naturmotivet på sedlarna kommer från Lappland.
• Birgit Nilsson hittar vi på femhundringarna. Naturmotivet kommer från Skåne, Birgit Nilssons uppväxtmiljö.
• Ingmar Bergman kan vi se på den helt nya tvåhundrakronorssedeln. Naturmotivet på dessa sedlar kommer från Gotland.
• Greta Garbo hamnar på hundralapparna och naturmotivet hämtas från Stockholm.
• Evert Taube och naturmotiv från Bohuslän kommer på de nya femtiolapparna.
• Astrid Lindgren, som fick flest röster varav en av dem var min, får vi se på ”tjugan”. Naturmotivet hämtas från Småland.

Alla sedlar behåller sina färger. Den nya tvåhundringen blir grön. Sedlarna ska tryckas på en annan typ av papper och blir därför tjockare än idag. Dessutom får sedlarna ett särskilt koppartryck, nåt som ska förenkla för synskadade. 

Några silverfärgade mynt blir det inte i framtiden utan ett kopparpläterat stål och den legering som finns i tiorna ersätter dagens mynt. På så sätt undviker man nickel, nåt som många är överkänsliga emot.

En del överraskande val, tycker jag, men också en del bra förändringar, både vad gäller motiv och utformningen i övrigt.

Read Full Post »

Morgonens felhörning

Fästmön konverserar vid frukostbordet:

Jag hittade en bok på jobbet igår om en intressant person, Anna Q Nilsson. Känner du till henne?

Tofflan skakar på huvudet och svarar:

Anna Kuningsson? Näää, henne har jag aldrig hört talas om.

Anna Q Nilsson var en svensk stumfilmsskådelspelerska som åkte till USA. Hon skulle just göra debut i talfilmen när en ridolycka satte stopp för detta och hon hamnade i sjuksängen under sju månader. Under tiden kom en annan svenska att ta hennes plats, Greta Garbo. Förhållandet mellan de båda aktriserna var livet igenom frostigt… Och det kan man ju förstå…

Read Full Post »