Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘graven’

Ett frostigt inlägg.


 

I natt blev det vinter igen. Det lär komma många vintrar till innan våren är här. Våren är inte nån favoritårstid i min kalender, jag är en höstmänniska. Men kanske var våren favorit när jag var barn och många av oss i kompisgänget fyllde år från mars till och med maj. (Undantag fanns!) Nu är det Fästmön och jag och vi fyller båda år i april.

Det är inte bara utomhus det är frostigt och isigt. Här inne är det ganska så kyligt också. Tänk att det ska göra lika ont varje gång en människa inte vågar stå upp för det som är fel utan väjer undan med blicken av rädsla för… frostiga (minst sagt…) relationer. Visserligen hedersamt att medge att man inte vågar. Men det är ingen hjälp för mig. Jag får åter bekräftelse på den utbredande värdelösheten. Nej, ingenting har ändrat sig sen 2009 eller 2006 eller 1999 eller 1977 eller 1969 heller…

Is i frysen

Frostigt och isigt.


Så passande 
att ägna förmiddagen åt att frosta av frysen. Det behövdes! Kanske tar jag och torkar ur kylskåpet i eftermiddag. Det behövs också. Jag städar och gör rent, för jag vill inte höra sen i vinden att

hon var en riktig skitoxe, den däringa!

Det ska vara ordning och reda och rent när det är dags.

Amarone 2011 Luigi Righetti

Amarone 2011 Luigi Righetti passade perfekt till Brie, gorgonzola och chèvre med fikonmarmelad.

Helgen har varit tung, men jag har samlat kraft och både producerat och tagit in. Den som tror att man klarar sig utan input lever nog i en bubbla för sig själv. Lördagsmiddagen jag lagade till fick jag spara till söndagen. Några goda ostar, fikonmarmelad och ett gott och svindyrt Amarone gick det bättre med. Det finns kvar av allt, så kanske blir det nåt gott i kväll också. Varför spara på godsakerna när man kan njuta här och nu? I graven behöver man det ju inte.

Idag har jag mobiltalat med två människor före klockan elva, varav en i Frankfurt. Tänk, den som finge resa… Igår mötte jag Lucille och hon tyckte att jag skulle unna mig en vecka utomlands.

In my dreams…

tänkte jag, men log bara vänligt och lite sorgset. Jag har inte varit utomlands sen 1996 – om man inte räknar Danmark och Finland efter det, förstås.

Himmel januarimorgon 2015

Jag såg ljus i morse genom fönsterrutan, mellan husen.

Något litet ljus har jag sett idag genom fönsterrutan, mellan husen. Jag kanske ska ge mig ut sen när alla fryslådor är avtorkade och alla frysvaror återbördade. Det skär i mig av sorg för att jag har fått säga nej till tre vänner. Men tårarna och tankarna – utöver dem jag har spillt här – håller jag för mig själv. Den falska omtanken har jag emellertid skickat vidare – och vad jag menar med det vet bara oss tre som det berör.

Det är måndag idag. Det är sex år och en vecka sen mitt gamla liv slogs i spillror. Jag accepterar det aldrig. Jag jobbar hårt med att påverka det. Men det kan vara försent…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om denna onsdag.


Nej. Dagens ord är nej.
Det blev inte mycket sömn i natt. Klockan fem satt jag vid datorn och skrev. Jag vet inte hur många gånger jag har brutit ihop idag. Det finns gränser för hur tapper man kan vara och hur länge man kan hålla tillbaka tårarna. Precis som när jag skilde hade jag emellertid lovat mig själv att aldrig mer fälla tårar över spilld sur-mjölk. Idag sprack det. Rejält. Jag är bara så ledsen och orolig och känner mig verkligen, verkligen värdelös. Tårarna kommer av och till och jag blir så förbannad på mig själv, på lätt svenska.

Fästmön flydde fältet en stund till träningslokalen. Jag sökte tre jobb och la in en massa uppgifter som ingen (?) läser om mig själv hos en rektryterings- och konsultuthyrningsfirma. Tänk om nån kunde se mig som nyponrosen i den här höstbusken…

Nyponros

En blommande nyponros bland höstlöven.


Både Anna och jag
hade ärenden till affärerna tvärs över rondellen. Jag köpte ett namnsdagskort och två trisslotter till lilla mamma, som har namnsdag nästa vecka.

Inne hos Kaj tittade vi på tröjor. Jag såg en skitsnygg, men den fanns inte i flodhäststorlek. Nä, då var det roligare att gå in i Arken Zoo-affären – trots att det verkligen stank där inne – och glo på akvariefirrar. Kolla in den svarta! Snacka om utstående ögon!

Akvariefiskar

Kolla in den svartas ögon!


Men det fanns inte bara roliga firrar i affären.
En ursöt hund mötte oss i dörren, till exempel. Och sen såg vi den här pippin som hälsade hem till Kronprinsen som är badankefetischist.

Badanka

Den hälsade hem till Johan.


Nån längre promenad
blev det inte idag. Det tar på krafterna att inte sova ordentligt och att grina så man tror att ögonen ska trilla ur. (Mycket oskönt att ha linserna i, kan jag meddela.)

Det är så märkligt – och ganska orättvist, livet. För rätt som jag satt här vid datorn, efter att vi varit och handlat, fick jag mejl om att en person fått två (2) av tjänsterna jag har sökt. Ja alltså h*n har en av dem sen typ i höstas och nu har h*n fått en till. Bortvald är mitt mellannamn, helt klart.

Sen ringde då min lilla mamma. Jag hade tänkt ringa henne efter att jag skjutsat Anna till jobbet, men mamma hann före. Hon ville bara berätta att hon hade satt in 5 000 kronor till mig. Eller till årsskötseln av graven. Bara det att den räkningen lär gå på ett par hundralappar. Men resten fick jag använda till vad jag vill! Ibland tror jag att Gud hör bön, verkligen! Det finns många hål att stoppa pengarna i just nu, så de var extra välkomna! Men visst har jag väl en snäll mamma?!

Anna såg så trött ut när hon nu skulle iväg och jobba fram till klockan 21. Jag är inget särskilt roligt sällskap, fast jag brukar kunna förställa mig och clowna till det. Sen blir jag alltid glad i Annas sällskap, för är det nån som kan få mig att skratta är det hon.

Nä, det är bara att inse att den här dagen av mest ack och ve snart är till ända. I morgon är en ny dag och då tar jag nya tag. Jag glädjer mig i alla fall åt att jag har lyckats byta tonerkassetter i min skrivare. Är visst inte helt värdelös, trots allt.


Livet är kort.

Read Full Post »

Perfekt resväder idag och alldeles lagom med trafik på vägarna. Jag körde Uppsala – Metropolen Byhålan på under tre timmar – och då höll jag hastighetsbegränsningarna nästan hela tiden. Ehum… utom en gång på motorvägen när det var 110 och jag låg en bit över. Fast efter en blick i backspegeln upptäckte jag farbror Blå i en bil strax bakom… Jag saktade ned och höll mig sen i skinnet resten av vägen. Blev lite svettig och tänkte att jag nog skulle bli stoppad, men icke. Tack!


Jag är här nu, i Solfjäderstaden!

                                                                                                                                                        Anlände till Metropolen aka Solfjäderstaden vid 15-tiden. Mamma hade laddat med räkmackor, kaffe och namnsdagspresent. Gott!

Så blev det en tur upp till kyrkogården. Mamma satt kvar i bilen medan jag kollade planteringarna på graven. Och det var INTE roligt! Några klenare tagetes hade jag aldrig sett! Det blev direktfärd till blomsterhandeln för inköp av nya plantor samt en bukett rosor. Innan vi åkte upp till graven igen tog vi några varv inne på ICA Maxi, precis som jag förutspått. Idag hittade vi nästan allt vi skulle ha utom sandaler till mamma och en lock till en vindunk till mig. Uppe på kyrkogården nöjde jag mig med att sätta rosorna i en vas. Tänkte plantera i morgon, för dels började det regna och dels hade jag ingen planteringsspade med mig.

Vi åkte hem och satt ner med var sin mugg java innan jag åkte till Nattkröken efter lite näring. Gott, men flott, kan man säga… Efter denna stabbiga måltid behövde vi röra lite på oss. Det givna promenadstråket blev då Vätterpromenaden.


Det hade blivit lummigt och grönt sen sista jag var här, i påskas.

                                                                                                                                                             Där hade hänt en del sen jag var här i påskas. Träden var lummiga och gräset grönt. Ljuset för fotografering var emellertid inte det bästa.


Inte bästa ljus för foto i kväll…

                                                                                                                                                                Mamma trodde inte att hon skulle orka gå så långt, men tack vare att det finns bänkar längs med hela promenadvägen kan man alltid sätta sig och vila en stund. Jag tyckte att hon pinnade på bra!


Mamma pinnade på bra, trots att hon trodde att hon inte skulle orka.

                                                                                                                                                                     Det var ovanligt lugnt nere vid vattnet. Där brukar annars vara fullt av skränande fiskmåsar. Nu simmade där några ändor änder och en mindre fågel med ungar som var svart på kroppen med färgglatt huvud. Nån som vet arten???

Måsar är inte så populära här. Och jag fattar varför: de låter illa och de skiter illa, gärna på bilar, folk och annat. Kanske de flytt Vättern på grund av de får så dåligt med mat???


Svälter måsarna i Metropolen Byhålan???

                                                                                                                                                                När vi satt på en bänk kom en bekanting till mamma och stannade och pratade en stund. Den duktiga människan hade gjort en ”viktoperation” och minskat 68 kilo i vikt.

Inte dåligt pinkat…

tänkte Tofflan och klappade sig generat på den TRINDA maggen. 😳

Vi blickade ut över vattnet och brobygget som påbörjades förra sommaren. En bro över vattnet, en ny genomfart, efter att detta har diskuterats ungefär lika länge som Bärbyleden i Uppsala…


Det byggs en bro…

                                                                                                                                                                 Så gick vi hemåt, tog lite mer kaffe innan jag slängde på datorn. Inget besked av nåt slag, ännu. Besked som kan innebära förändringar i höst för min del.

Däremot fick jag just sms från Fästmön. Hon och Frida har anlänt till ett regnigt Berlin och ska nu leta föda. Skönt att veta att deras resa är avklarad och att de har nått sitt mål.

Slutligen, TACK SNÄLLA ALLA som har grattat mig på namnsdagen, här på bloggen och per sms! Gullpluttar där! 😛


Växtkraft vid kajkanten.

Read Full Post »

Stoppade in mamma och rollatorn i bilen framåt kvällen för en liten tur. Först svängde vi upp till kyrkogården så mamma fick se planteringarna på graven. Hon var mycket nöjd. Därpå körde vi bort till asklunden där vi hittade faster och farbror till mamma, så nu blir det en tur till kyrkogården i morgon IGEN med påskliljor.

Därpå styrde vi kosan till Varamon (de är inte så bra på att stava på hemsidan som länken går till…) och stranden. Där var förstås otroligt fint, men tämligen öde. Från nåt hus hördes hög musik och från ett annat hus kom grilldoft. Det var allt. Här borde ha varit VÅRKALAS i varje lyxvilla och sommarstuga idag!


Kvällssolen lyste starkt. Här är jag på väg ner i vattnet nära vindsurfinguthyrarna.

                                                                                                                                                            Vi promenerade lite och träffade på tre tjejer och en skateboard, trodde jag. Fast det var två tjejer, en kille och en skateboard. De bredde naturligtvis ut sig över gångbanan när mamma och jag rollade förbi och flyttade sig inte en millimeter. Mamma klippte nästan tårna av dem, under ivrigt påhejande av mig. För jag är ju som bekant en elak och illvillig person som bara vill andra ont.

Sjövik var tillbommat och stängt för säsongen. Jag undrar när säsongen inleds… Trampbåtarna låg redo i sanden…


Trampbåtarna låg redo i sanden och jag undrar när säsongen inleds…

                                                                                                                                                          På parkeringen ringde vi och beställde pizzor som vi tog med oss hem och goffade. Kvällen har sen förflutit med lite TV, sudoku och trisslottskrapande. Vi har skrapat var sin nitlott varje kväll sen jag kom hit, men inte förrän nu blev de vinstlotter! Vi vann 50 kronor båda två, så i morgon ska vi hämta ut fyra nya lotter att skrapa.

Read Full Post »

Lämnade ett grått Uppsala som haft regn under natten vid åttatiden i morse. Det kändes trist att lämna av Fästmön vid jobbet, men i år blir det påsk på olika håll.

Ju längre söderut jag kom desto bättre blev vädret. Och i Metropolen Byhålan var det riktigt kanonväder på eftermiddagen! Mamma bjöd på kaffe och räkmacka när jag anlände. Suveränt gott, för jag hade blivit hungrig. Frukosten hemma bestod endast av en skål fil med müsli.


Här är jag nu!

                                                                                                                                                        Resan tog ungefär tre timmar idag och då höll jag för det mesta hastighetsbegränsningarna. Det var inte särskilt mycket trafik och väglaget var ju det bästa – liksom Clarks sommarsulor fram*. De slitna bromsbeläggen märkte jag inte mycket av. Jag försökte köra mjukt och motorbromsa så ofta jag kunde. Det var väldigt många djur på vägarna. De flesta låg överkörda, främst grävlingar och rävar. På ett ställe pilade en grävling över vägen och då var det tur att vi höll avstånd i bilarna!

Efter den suveräna räkmackan rollade** jag in mamma i bilen och så for vi ner på stan. Mamma hade sina ärenden, jag mina. Bland annat införskaffade jag några påsköl och en liten flaska klart*** till påsken. Blev förtjust över att träffa på detta lokala brännvin, Göta Kanal.


Göta Kanal Brännvin Kaptenens Blend blir det till påskmaten.

                                                                                                                                                              Jag hann också med en promenad längs med vattnet ner till hamnen. Ville bland annat kolla om Bok-Anna hade slagit upp portarna till sitt paradis, men tyvärr tror jag hon vilar till valborg.

Efter stadsbesöket for vi förbi stans kinakrog där vi tänkte äta i morgon. Vi ville bara kolla att det är öppet i morgon och det är det!

Nästa anhalt blev kyrkogården för att kolla läget vid graven. Mamma orkade inte rolla ner för alla slänter så jag gick ensam ner. Stora fågelblaffor på pappas gravsten, en gravlykta med ett slut ljus och en vit ljung som faktisk var fin blev det jag såg. I morgon ska jag upp och göra fint! Efter kyrkorgårdsbesöket åkte vi nämligen och köpte penséer och påskliljor både till graven och till mammas balkong. Kanske hinner jag göra fint på balkongen också under morgondagen eller så använder jag långfredagen till det.

Sista anhalten blev ICA Maxi där vi vimsade omkring och som vanligt inte hittade nånting. Tur att personalen är pratbar och informativ! Det tog evigheter att handla, för mamma skulle verkligen ha mycket…

Vännen FEM hörde av sig under vår underbara shoppingtur och vi bestämde att ses på måndag, annandagen. Jag ska då också ge mig upp till en annan gammal vän som jag råkar veta fyller väldigt jämnt den dagen…

Vi tog en kaffe och kaka på ett fik utanför ICA innan vi for hem med blommor, krukor, jord, blomlåda, fyra kassar och lite annat smått och gott… Då hade vi varit ute i ungefär fyra timmar…

Jag vilade en stund och åkte sen upp till Nattkröken för att hämta middag. Det visade sig att min kompis ägaren drabbats av sjukdom, den där trista sorten som heter cancer. En yngre generation, en systerson, hade tagit över och han var precis lika trevlig som sin morbror! Jag bad honom framföra en hälsning från

Uppsalatjejen som alltid köper kycklingburgare.

Ja jag VET. Min kost är ensidig. Men till skillnad från Uppsalaportionerna är de i Metropolen Byhålan GIGANTISKA. Om jag skulle bo här skulle jag bli riktigt fet på en vecka. (Eh, ja just det… Jag ska ju vara här ungefär en vecka…)


Portionerna i Byhålan är gigantiska.

                                                                                                                                                            Efter maten tog vi en liten promenad ner till sjön. Den var alldeles stilla och solen sjönk sakta, sakta och speglade sig i det märkliga monumentet som utgör en sorts mittpunkt. Bilden blev inte alls lika fin som det ögat såg.


En stilla sjö om aftonen den 20 april.

                                                                                                                                                       Mamma berättade om vilka hus hon lekt i – ja, några av dem finns faktiskt kvar i området där hon numera bor. Och det är kul, tycker jag, att man inte bara har rivit och byggt nytt.

Men även det nya kan vara fint. Som den här glasskulpturen utanför mammas hus.


Vackert glas utanför mammas hus.

                                                                                                                                                        Nu blir det lite TV tillsammans med mamma, men jag ska ta en surfrunda senare i kväll när TV-rummet har blivit mitt!

                                                                                                                                                      *Clarks sommarsulor fram = min lille bilmans sommardäck fram
** rolla = gå med rollator
***en liten flaska klart = en liten flaska brännvin

Read Full Post »

I morse var en sån där morgon när jag låg och grubblade. Fram och tillbaka, upp och ner, runt och runt. Jag kommer liksom ingenstans med mitt resonemang, det går verkligen i cirklar. Precis som mitt liv just nu. Cirkelliv. Och tiden drar iväg och snart närmar sig dagen när jag blir livegen. Det känns som om jag inte kan göra nåt åt det. Men NÅT borde jag väl kunna göra???

Skickar iväg ansökningar på jobb som jag borde kunna få med tanke på mina erfarenheter etc, men jag får på sin höjd en bekräftelse att mejlet kommit fram. Sen händer ingenting. Klart jag undrar vad som är fel på mig. Jag undrar till exempel om alla arbetsgivare åldersdiskriminerar? Är det min ålder som ligger mig i fatet? Men jissses, jag borde ju vara eftertraktad! Inga småbarn här, inte, bara det…

Förutom att min f d coach och min f d handläggare – jag har ju varken coach eller handläggare numera – har tittat på mitt CV och några av mina ansökningar låter jag ibland vänner och bekanta titta på. Men ingen hittar nånsin några ”fel” eller nåt att anmärka på. Så vad är problemet?

För varje dag som går sjunker jag i värde, det blev jag grymt påmind om efter sista intervjun när mitt hopp var starkt. Detta är ett konstaterande. Ingen självömkan. Jag konstaterar. Kan du inte förstå det så borde du ha slutat läsa för länge sen.

Jag vill inte ha glada tillrop om att jag ska se ljusare på tillvaron, att jag inte ska vara så negativ. Ibland behöver jag vara negativ och genom att skriva av mig det negativa hör på bloggen belastar jag inte familjen. Jag har aldrig tvingat nån att läsa.

————————

Idag ska jag åka och storhandla med mamma så hon klarar sig ett tag. När man i vanliga fall åker och handlar med färdtjänst är det inte särskilt smidigt att storhandla. Jag tror inte att jag behöver förklara det närmare. Mamma är tacksam över att hon har färdtjänst, men tjänsten i sig är inte särskilt anpassd efter de beviljade resenärernas behov…

Framåt eftermiddagen/kvällen ska vi se upp till graven med ljus och lykta. Jag åker ju hem i morgon, så det här blir det närmaste jag kommer Allhelgona. För färdtjänst till kyrkogården funkar inte heller. Då lämpas man av och sen ska mamma traska ner för flera slänter, på halt gräs eller snö, då, om det är sån säsong. Trappor finns, men det funkar ju inte om man har rollator. Sen ska hon upp igen på tillbakavägen. Och vänta i en halvtimma, typ, på färdtjänst. Hur kul är det på en kyrkogård, ensam? Nej, så nu gör vi så här att vi tänder vår Allhelgonalykta nu. Frid!..


Vi tänder vår lykta i eftermiddag/kväll.

Read Full Post »

Idag fixade jag till mammas balle så att den skulle bli riktigt fin! Farbror och Tant Blå hade gjort fint i balkonglådorna med bland annat gula tagetes och röda pelargoner.

Mamma och jag köpte en vinröd, ståtlig hortensia och så planterade jag några penséer som vi räddat från graven i en stor urna som jag köpte till mamma.


Plantering pågår! Men vad är det egentligen i påsen, vad står det i gult???

                                                                                                                                            Penséerna hade bara stått på kyrkogården i ungefär en månad och vi räddade sju av plantorna som jag satte i den nya golvurnan.


Lite fint och färgglatt på golvet också!

                                                                                                                               Balkongmöblerna torkades av och jag la på duken och nöp fast alla 16 duktyngderna… De hade INTE hunnit försvinna sen igår…


Hortensia i en större kruka och en pensé i moster Ljubas gamla bebishink. Fint! Och ALLA duktyngder är på plats!

                                                                                                                                              Det blev lite trångt på ballen, men man får flytta runt om man ska sola och fälla ner stolarna. Två sköna femstegsstolar finns där i alla fall, men vi la inte på några dynor. Just som vi skulle fixa fika kom nämligen ösregnet… Så inte heller den här gången har jag, hittills i alla fall, fått sitta på mammas balle…


Från en annan vinkel. En stol till syns.

                                                                                                                                                     Idag blev det kaffe, bulle och apelsinbakelse – jag har ju namnsdag! 🙂


Den här var farligt god! Men jag hade ju namnsdag idag och det skulle firas ordentligt, tyckte mamma.

                                                                                                                                              Clark Kent** är nog den enda som inte trivs här hos mamma. Mamma har ju flyttat närmare sjön och med sjön kommer… fiskmåsarna… Tyvärr har de bestämt sig för att använda Clark som toalett. Idag på förmiddagen fick jag ge honom en rejäl handtvagning. UFF!


Clark gillar INTE att vara måstoa. Hela bilen, sidor, tak, fönster, dörrar, vindrutetorkare etc var nerskitna. 😦

                                                                                                                                                     *balle = balkong
**Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »