Det kom ett brev…

Ett tacksamt inlägg.

---

 

Det kom ett brev idag i postboxen. Ett pappersbrev, ett sånt med frimärke. Snigelpost, kallar vi det. Men även om vi raljerar rätt mycket om den tid det tar för brev att komma fram till oss blir vi ju lite glada när vi får ”riktig” post. I alla fall blir jag det – när det inte är fönsterkuvert, vill säga. Dagens brev var inte nåt fönsterkuvert och jag kände inte igen handstilen…

Brev till mig!

Jag skulle handla lite på Tokerian och sen hämta Fästmön för att skjutsa henne till jobbet, så jag öppnade kuvertet i bilen – med en viss bävan. Det var nämligen lite tjockt och jag vet att alla inte vill mig väl… Men det här brevet var från en som ville gott. En som gjorde gott! Jag blev så glad att jag grät en skvätt.

Ett gulligt kort och ett alldeles för generöst presentkort hos Blomsterlandet från Elliot och hans morföräldrar.

Vilken liten sötnos han är, Elliot!!! Fast han har nog fått lite hjälp av mormor och morfar att skriva kortet och fixa det alldeles för generösa presentkortet hos Blomsterlandet! Tusen, tusen, TUSEN tack till er alla tre!!! 

Det ligger en ganska nyöppnad butik väldigt nära där jag bor som jag ska besöka endera dan. Men jag blev redan så uppiggad av att bara få detta brev med innehåll och den omtanke som Elliot och hans morföräldrar visar, så nu gråter jag nog en skvätt till. Och då kan jag inte visa mig bland folk.

Elliot är inte bara söt, han är omtänksam också!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kroppsutsmyckningar

När man har varit på Sjukstugan i Backen som patient behöver man inte bekymra sig om kroppsutsmyckningar. Det står i en del papper att man ska lämna sina smycken hemma. Men deppa inte ihop! Du får så fina andra kroppsutsmyckningar på Sjukstugan.

Mitt lila blåmärke på handen, där kärlet sprack – precis som jag sa att det skulle göra – har nu blivit både rött och brunt. Beckers jävla färgkarta…

Beckers färgkarta…

Och trots att fyra, fem pers frågade mig om allergier igår och jag varje gång, om än lite surmulnare för varje gång, svarade att jag bland annat har kontaktallergi mot plåsterklister – vad tror du händer? De plåstrar som fan och jag insåg det försent. Rött är visserligen sött, men inte som eksem…Märkena efter EKG-plåstren tänker jag inte visa upp, du får hålla tillgodo med underarmen där jag hade nålen till narkos och läkemedel.

Rött är sött – men inte eksemform.

Nej, nu tröstäter jag lite mer Paradischoklad och så gråter jag en skvätt i luren när min egen valda Storasyster eller Fästmön ringer – TACK för att ni finns!

Livet är kort.

Read Full Post »