Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘granskning’

Ett inlägg om en bok.


 

I fiendens närvaroJag travar vidare bland brittiska deckare eftersom det är mitt bokmål för april månad. Nu lärde jag mig för ett tag sen att Elizabeth George minsann inte är brittisk, men hon skriver om brittiskt polisarbete. Hennes huvudkaraktärer poliserna Thomas Lynley och Barbara Havers arbetar vid Scotland Yard. I fiendens närvaro är ytterligare en ganska omfångsrik bok, men jisses så spännande den är – mot slutet! Tack Agneta!

Den här boken kom ut redan 1996. Detta till trots tar den upp ett ämne som fortfarande är högaktuellt: medias bevakning av politiker. I det här fallet är bevakningen emellertid föregången av en förbindelse mellan en minister och en tidningsmakare, en förbindelse som resulterat i en dotter. Faderns namn är en hemlighet och är bara känt av de tu inblandade i själva görandet av barnet. Men när flickan Charlotte, tio år, kidnappas, kräver kidnapparen att tidningsmakaren berättar sanningen om faderskapet. Detta skulle naturligtvis krossa båda föräldrarnas karriärer. Det blir en kamp mot tiden, som vanligt. Inte minst sen ytterligare ett barn försvinner… Samtidigt kämpar Lynley med sin icke helt okomplicerade relation med Helen Clyde. (Jag tycker mest att hon är jobbig…) Och i den här boken drabbas även Havers av lite passion.

Den första halvan av boken, det vill säga lite mer än cirka 250 sidor, tycker jag bitvis är lite seg och långsam. Men sen sätter det fart! Vissa kapitel avslutas med riktiga cliffhangers och en vill inte sluta läsa. Mot slutet är det så rafflande att jag sträckläste de 100 sista sidorna.

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kyligt inlägg.


 

Värmer näsan

Ful får en va men inte dum. Här värmer jag näsan med hjälp av min tischa.

Kylan tycks hålla i sig. Vi har vackra morgnar, med stor och klar sol mot blå himmel, men kylan… Den har jag svårt för… I morse noterade jag säsongens första minusgrader på kökstermometern. I natt sov jag för första gången på länge med stängt vädringsfönster i sovrummet. Jag frös nåt förskräckligt. Det känns som om jag har en infektion som hänger och såsar. Min kropp är emellertid stark och envis och bekämpar den. Det enda kroppen inte riktigt fixar är min istapp till näsa. På jobbet får jag ibland gå in i lunchrummet och tina min kran. Hemma använder jag plädar, t-shirtar eller vad som finns att tillgå.

 

 

 

Frost i gräset

Det var frost i gräset i morse.

Det var i vart fall skönt att slippa stressa i morse. Det är underbart att ha parkeringsfrågan löst, om än tillfälligt. Jag åkte till och med efter halv åtta och var ändå framme fem minuter innan jag kommer in med passerkortet, det vill säga fem i åtta. Då kunde jag sitta kvar i värmen i bilen tills passerkortet funkade. Inte nog med att jag slipper oroa mig för att få parkeringsplats, jag slipper oroa mig för böter också. De där 800 kronorna sved nog mer än jag vill medge. De hade varit ett fint tillskott till de cirka 5 000 kronor som service och nya vinterdäck till bilen kostar den 26:e. En full lön får jag inte förrän i slutet av november. Men då jädrar lär jag känna mig rikare än på länge!

Idag på jobbet har jag kämpat på med tre beskrivningar. De ska in i en mall och mallen och jag kommer inte riktigt överens. Därför tar det lite tid. I övrigt är själva granskningarna inte så tunga, även om jag fick bakläxa och behöver granska hårdare. Jag lär mig massor. Somligt lär stanna kvar en stund, annat inte. Men det är fortfarande roligt och det är med lätt hjärta jag skuttar ur sängen om morgnarna – förutom när fötterna eller benen krampar. Då är jag tung och trött och svär som en borstbindare. I natt var det dags igen. Irriterande sömnstörning!

I eftermiddags hade jag sällskap hem med grannen. Eller det vill säga, vi kompiskörde. En dag när jag kom ut från jobbet stannade nämligen en bil nära mig och föraren ropade. Liten värld är det, för det visade sig vara en granne! Tyvärr har vi inte alltid samma arbetstider annars hade vi kunnat samåka. Idag följde jag efter grannen och upptäckte då den snabbaste vägen hem, om än den längsta. Vägarbeten, vägarbeten, vägarbeten…

Kantareller

Nån på jobbet hade uppenbarligen tagit en promenad i skogen…

Dagarna rullar på. Jag orkar inte mycket mer än att jobba för tillfället, men gissar att det snart blir bättre ju varmare i kläderna jag blir. (Hoppas näsan tinar också.) Jag skulle ha velat leta svamp före frosten. Extra påmind blev jag av att nån hade ställt fram en massa svamp som en fick köpa i fikarummet. Kvällarna ägnar jag åt att skriva och läsa privat. Jag öppnade Liv till varje pris igår kväll, den sista delen i Kristina Sandbergs Maj-trilogi. Nu när jag har kommit in i hennes sätt att skriva läser jag ganska snabbt. Ibland blir det nåt TV-program också. I kväll ska jag se Modus. Modus och Bron är de bästa TV-serierna som går just nu. Medan det är lite frostigt utanför… Och jag får tända såväl lampor som levande ljus. Jag älskar hösten.

Följer DU några TV-serier och vilka då i såna fall??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar så blir jag glad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett inlägg om näthat och journalistik.


 

Tecknat nättroll

Om vi inte pratar om näthat riskerar journalistiken att påverkas.

Jag har läst en artikel om journalisten Anna Hedenmo på Dagens Nyheter på nätet. Hon gjorde en intervju med en person från ett parti jag inte gillar i SvT:s Agenda. Och efter det satte hatet igång på sociala medier, främst på Twitter, föga förvånande. Efter sånt händer det att många journalister lägger ner, drar sig tillbaka, tar en time out. Anna Hedenmo reagerar på ett annat sätt. Hon säger:

Tidigare var det något slags sanning att man skulle hålla tyst. Men jag har börjat berätta om hatet. Jag är rädd för att journalistiken påverkas. Jag är orolig för att man inte riktigt går hela vägen i intervjuerna […]

Anna Hedenmo uttrycker sin oro för journalistiken. Det gör även jag och minns de tio minuter jag såg av Skavlans intervju med en viss partiledare. Samtidigt kan jag förstå de journalister som håller sig själva tillbaka. Vem vågar liksom gå på när man efteråt överöses av rent och skärt hat?

penna

Dags att förnya journalistutbildningen?

Åsikter och känslor är sånt som är personligt. Det kan ingen högskoleutbildning rå på. Men för att kunna jobba som journalist behöver man idag en högskoleutbildning. Vore det då inte rimligt att man, förutom en grundkurs i stavning och grammatik, också gav delkurser i hur man hanterar näthat? Inte vet jag när utbildningen förnyades senast, men med tanke på det som händer kanske det är dags nu. Våra journalister måste nämligen få göra sina jobb utan att hatas och i vissa fall även hotas. Eller i vart fall behöver de få verktyg så att de kan hantera detta och bemöta hat och hot.

Jag såg inte Anna Hedenmos intervju. Programmet handlade om stridigheter inom det aktuella partiet, nåt som tycks leda till att vissa personer utesluts ur partiet. Efter inslaget intervjuade Anna Hedenmo partiets gruppledare i riksdagen. Sen kom reaktionerna. Anna Hedenmo berättar:

Det var det vanliga, mycket hat och oförskämdheter. Det kommer en hel del mejl och kommentarer på Twitter. Det är en frustration och upprördhet över att [partiets] företrädare utsätts för journalistisk granskning […] Det var inte mer än annars. Jag vill poängtera att det inte var hot, utan hat. Men det finns ett parti som skiljer sig enormt mycket i den här frågan. Jag vet inte vilka det är, […] men när jag gör intervjuer med företrädare för partiet sätter det igång ett hat. Det har jag bestämt mig för att prata om.

Skälet till att Anna Hedenmo väljer att prata om det är just det hon säger i det första citatet: hon är orolig för att journalistiken påverkas. Hon säger:

[…] Jag känner mig trygg i mitt journalistiska arbete. Det är lättare med en stark redaktion och lång erfarenhet bakom sig. Men som frilans och som yngre journalist är det nog svårare. Jag vill stärka andra journalister att våga fortsätta – den här granskningen är viktig att våga göra. Ytterst är det en fråga om yttrandefrihet.

Vidare berättar Anna Hedenmo att flera personer tvivlar på att hon har råkat ut för näthat. Men Anna Hedenmo har mejl att visa upp. Mejl och skärmdumpar är bra att spara/ta när man utsätts för näthat i form av svordomar, oförskämd-heter, förtal och annat.

Mitt förslag är att låta såna som Anna Hedenmo föreläsa på journalistutbild-ningen. Det är i alla fall en början. Det finns flera journalister som har drabbats av näthat. Låt dem också få berätta hur de hanterade det.

För övrigt har även jag varit något kritisk mot Anna Hedenmos journalistiska insatser, men det gällde intervjun med Eva Dahlgren, en person som det säkerligen inte är så lätt att intervjua. Fast jag hatade/hatar inte Anna Hedenmo för det. Jag svor till exempel inte en enda gång i mitt blogginlägg om den intervjun och jag skrev inte heller oförskämdheter om Anna Hedenmos person. Jag känner nämligen inte Anna Hedenmo. Jag har inte ens träffat henne i verkliga livet. Men… det hon sa i gårdagens DN tyckte jag var modigt och bra!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett recenserande inlägg. Eller nja… Jag lyfter fram mig själv i en roll.


 

Igår blev jag bara så uppspelt! Jag läste på Twitter att Elisabeth Ohlson Wallin ger ut en fotobok med titeln Ack Sverige, du sköna i morgon på nationaldagen. Slängde ur mig att jag gärna skulle skriva om dem. Elisabeth svarade då att jag kunde kontakta förlaget för att få ett recensionsexemplar. Och visst är det väl så att om man inget vågar kan man heller inget vinna? Jag kontaktade förlaget – och Björn på Karneval lovade att skicka en bok! 

Skärmdump Twtterdialog Elisabeth OW

 

Jag gillar att recensera böcker. Men det här blir en ny genre för mig eftersom Elisabeth Ohlson Wallin ju är fotograf och hennes bok en fotobok. Jag har sett en del av hennes foton i olika utställningar, bland annat utställningen En garde (kvinnor med funktionshinder), Hetero & Etno Norm (om kön & ras) och delar av Ecce Homo (foton i bibliska situationer med homosexuella modeller och/eller miljöer). Elisabeth Ohlson Wallin är ju en ganska kontroversiell inte någon okontroversiell fotograf, utan hon lyckas verkligen få sina konstverk att… engagera åskådare. Det här ska bli riktigt spännande!

Inte vet jag om du hänger på Flashback? Det gör inte jag, för där är det lite för häftigt för min del. Men kul var det ändå att notera att jag är nämnd där som kylig recensent av den nya Maria Lang-biografin. Skälet till att jag upptäckte detta var genom mina sedvanliga granskningar av trafiken till den här bloggen.

Skärmklipp Flashback om min recension av biografin över ML


Och vem vet…
Kanske ytterligare en recension väntar runt hörnet… Jag anmälde nämligen för ett tag sen mitt intresse som testförare av en viss typ av bil. Det uppdraget omfattar dels att provköra bilen ifråga, men också att skriva om provkörningarna. Alldeles nyss kom ett mejl om att jag hade gått vidare i uttagningen. Jag fick svara på några mer frågor om mig själv och mina körvanor med mera i ett fruktansvärt gräsligt webbformulär (hoppas det kom fram som det skulle!..).  Om jag går vidare får jag svar senast den 16 juni.

Kinderäggbil

 

To be continued…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett omvärldsspanande inlägg.


Jamen saker händer ju
– även utanför min sfär! Det är vad jag inser när jag läser på nätet. Häng med på en tur du också! Om du vill, förstås. Annars står du kvar.

 

Hållplats Sverige - jag, Al

En läsvärd bok för unga som släpps snart!

Hållplats Sverige. Nu har du väl inte missat att läsa om boken jag skrev om som ännu inte har kommit ut? Eller? Klicka på länken i det här styckets första rader så kommer du direkt till artikeln!


Vattenfynd guld värt för Kenya.
Guld är ju inte så användbart när man behöver vatten för att överleva. Nu har forskare hittat vatten 300 meter under jorden i norra Kenya. Det handlar om fem underjordiska sjöar med sötvatten. Kenya ovan jord har däremot inget vatten… Skulle göra en hel del för överlevnaden, med andra ord!

 

Tofflan i tidningen

En syn vi inte får se, troligen.

”Urholkad lokaljournalistik är ett hot mot demokratin”. Det skriver Sveriges Radios VD Cilla Benkö på DN Debatt. Och detta är ett ämne väl värt att diskutera! Det är själva granskningen som saknas, menar Cilla Benkö. Och vad händer med presstödet? Förändras villkoren för SvT, Sveriges Radio och UR? Mycket intressant att följa med tanke på Stormogulers uppköp av lokalblaskor både där jag bor just nu och där jag en gång har bott…


Astrid Lindgren-dokumentär nedlagd.
Eh ja… Det var det här med demokrati och granskning, ja. Två dokumentärfilmer om Astrid Lindgren skulle smältas samman till en. Nu läggs ett av projekten ner helt och hållet. Har SvT använt sin position och till exempel blockerat arkivmaterial? Man kan fundera på det. Till julen 2015 planerar SvT att visa dokumentären om Astrid Lindgren som TV-serie.

 

Spindelmannen

Inte bara Spindelmannen som är lite gay i serietidningarna…

Batwoman får inte gifta sig med sin flickvän. Skaparna av Batwoman bryter med sitt bolag sen bolaget vägrar superkvinnan ett lesbiskt bröllop. Helt rätt! Trots att nu Batman lever med sin Wonder Boy Robin i synd…


Postkodlotteriets offensiva metoder.
Den som har läst min blogg vet att jag inte gillar Postkodlotteriet. Jag har varit terroriserad av oönskad direktreklam från dem i flera år, men förra året upphörde det, tack och lov. Jag är inte ensam om att uppfatta deras metoder som aggressiva. Lotteriet sägs sätta press på såväl bolag som föreningar att inte tala negativt om det. Men nu kanske lotteriet har mött nån som rår på det: Konkurrensverket…


Åtal för penis i brevinkastet.
En man stoppade in sitt könsorgan genom en kvinnas brevinkast i juli i somras. Nu åtalas han för sexuellt ofredande – med all rätt, tycker jag. Och är väldigt, väldigt glad att jag inte har nåt brevinkast i dörren!..

 

rulltrappa regnbåge

En annan målad trappa.

Regnbågskupp mot domkyrkan i Härnösand. Det var snyggt gjort med den målade trappan, men tyvärr får kyrkan inte ha några målningar på byggnader eller fastigheter.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett av mina favoritmuseer i Stockholm är Fotografiska. Fästmön gillar också foton, så detta museum besöker vi alltid när vi är i stan om vi har möjlighet. Därför blev jag rätt bestört när jag tittade på Kulturnyheterna på SvT, ett program som jag vet att mamma brukar se och gilla och som är riktigt bra, om såg en granskning som man hade gjort. Enligt granskningen hade Fotografiska brutit flera avtal med fotografer om utställningar, både svenska fotografer och utländska.

Utanför Fotografiska

Ett äpple, eller nåt, utanför Fotografiska. Titta så skarp bilden är, fotad med min Nokia N95.


Det var fotograferna Ewa Stackelberg och Micke Berg
som kände sig lurade. Ewa Stackelbergs planerade utställning blev plötsligt stoppad via mejl av museets nya utställningsansvariga. Micke Berg hade också fått löfte om utställning. Han fick till och med restriktioner och ombads att inte ställa ut nån annanstans fram till utställningen på Fotografiska. Men plötsligt fanns det inte plats för Micke Bergs bilder varken 2013, 2014 eller 2015.

Amerikanska Mary Ellen Mark var nästa fotograf som blev lovad en utställning och som sen dissades.

Museet skyller i samtliga fall ifrån sig och säger att det inte finns några avtal. Men även muntliga avtal är bindande, nåt som utställningsansvarig uppenbarligen inte fattade, noterade jag i den intervju jag såg med henne. Hon kan inte se att det funnits överenskommelser, bara att där förekommit diskussioner. Fotografiskas vd håller fast vid att man inte brutit några avtal. Fast sen inser han att det inte stämmer och erkänner att museet har gjort fel.

11 Ulrika Knape på Fotografiska

Här hoppar Ulrika Knape på Fotografiska.


Flera anställda vid museet
har berätta om konstiga anställningsvillkor. Bland annat ska det saknas kollektivavtal och att sånt som OB-ersättning inte existerar. Några anställda har till och med uttryckt att museet inte är seriöst.

Jag hoppas verkligen att man går till botten med det här. Jag har sett så många fina utställningar på Fotografiska, men om man fortsätter att behandla fotografer – och personal vid museet – på det här dåliga sättet vill jag inte gå dit igen alls.

To be continued, alltså…


Livet är kort.

Read Full Post »

Jepp! Det är dags igen! För en spaning i den omvärld som är min – och kanske din. Men ingen, inte ens Tuttan Kamon i Träsket, är tvungen att läsa om man bara retar upp sig på mitt urval och inte har konstruktiv kritik.

  • Så gick det för de ensamkommande flyktingbarnen. Ja, man blir ju inte särskilt förvånad när man läser att det inte gick så bra. Av 316 ensamkommande flyktingbarn som fick asyl i vårt land 2006 har bara 30 av dessa gått nån eftergymnasial utbildning, 112 av dem deklarerade en inkomst 2010 och av de 275 som blivit 18 år eller äldre har 100 körkort. Av de 294 personer som uppnått straffålder är 37 dömda för brott. Inte så bra, alltså, men inte heller så brottsligt som somliga vill göra gällande. För övrigt är det Dagens Nyheter som har gjort granskningen.
  • BH-storlek på namnskylt blir fall för AD. Minns du för ganska länge sen att det blev rabalder om en viss underklädeskedja som tyckte att de anställda kvinnliga medarbetarna skulle ha sin BH-storlek på namnskylten? Jag delade ut en svart bak (i januari 2011)  och facket skulle driva ärendet till domstol (november 2011). Facket och arbetsgivaren misslyckats med en förlikning. Arbetsdomstolen, AD, ska ha en huvudförhandling i ärendet – i februari nästa år. Ja, inte går det undan, precis…
  • Miljarder mot långtidsarbetslöshet. Regeringen vill satsa 2,1 miljarder på insatser för att motverka långtidsarbetslöshet. Ungefär hälften av pengarna ska gå till fler praktikplatser. Och så ska Arbetsförmedlingen bli bättre på att hitta arbetsgivare med praktikplatser. Månntro Arbetsförmedlingen klarar det eller ska man engagera ett bemanningsföretag..? Man har ju uppenbarligen inte lyckats särskilt bra med att berätta för arbetsgivarna om det särskilda anställningsstödet för långtidsarbetslösa som man kan få. Just detta stöd handlar om att staten subventionerar 80 – 85 procent av lönen för en person som har varit arbetslös i minst ett och ett halvt år. Till exempel…
  • Ögonkontakt minskar näthat. Forskare i Israel har kommit fram till att ögonkontakt minskar näthat. På nätet vågar vi vara mer elaka eftersom vi är anonyma, menar forskarna. Fast det är väl snarare så att vi tror att vi är anonyma, eller? Hur som helst, forskarna har studerat personer som chattar, en del kunde se den de pratade med IRL eller via kamera. Resultaten visade att de som var elakast var de som inte såg sin samtalspartner. Om jag går till mig själv är jag fullt medveten om att jag är kaxigare när jag har intagit rollen som Tofflan än när jag är mitt vanliga jag. Men samtidigt är ju inte Tofflan särskilt anonym. Dessutom har den här bloggen en kommentarsfunktion som gör att den som klarar av att bete sig hyfsat kan kommentera mina inlägg. Den som inte klarar av av hyfs, till exempel den som skriver att jag är en idiot bara för att jag inte tycker likadant som h*n eller som uttrycker sig homofobiskt, blir blockerad och kommentaren tas bort. Sånt kan man ägna sig åt på sin egen lilla blogg (om man nu vågar ha nån), men inte här. Det är inte svårare än så.
  • Facebooktvillingar satsar på ny social sajt. Tvillingarna Winklevoss blev kända när de bråkade med grundare om hur det egentligen gick till när Fejan skapades. Nu satsar de på en ny social sajt. Den är speciellt inriktad mot alla som gör investeringar på finansmarknaden. Sumzero är en sajt där investerare kan berätta om sina investeringar samt mingla med andra investerare. Inget för oss vanliga dödliga, alltså.
  • SvT:s storsatsning blev en flopp. Det handlar om The Spiral. Jag såg första avsnittet och tyckte det var mest blaj. För en gångs skull tycks jag vara överens med andra tittare!
  • Melodifestivalen 2013. Jajamens! Redan nu… Expressen har koll på vilka artister som är aktuella. Vad sägs om Ola Lindholm i kombination med Sean Banan? Sen är det mest gamla Idol-föredettingar, nåt dansband och såna som redan har varit med nån gång i Mello. Inte mycket nytt under solen, alltså.


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Sedan ett tag tillbaka har regeringen diskuterat en ny fotolag. Det förslag som har legat gäller olovlig fotografering. Men i ett senare förslag har man ändrat olovlig till kränkande. Brottet kan ge upp till två års fängelse.

Frågan är bara vad som menas med kränkande. Det handlar om bilder tagna i smyg av till exempel avklädda kvinnor eller övergrepp som sen har lagts ut på internet. Det ska vara

[…] en illasinnad handling mot en individ som befinner sig i en utsatt situation. […] 

Men det är varken fotograf eller individ som avgör vad som är kränkande. Det ska domstolen göra!

Även platsen för fotograferingen har ändrats. I det tidigare förslaget handlade det om bostaden, omklädningsrum, toaletter och liknande. Nu kan kränkningen göras var som helst.

Det som har gjort att den nya lagen har dröjt är att man inte vill begränsa fotografers och journalisters arbete.

Inskränkningar vad gäller fotografering – skydd eller hot mot yttrandefriheten?


Nu har jag inte läst förslaget
och det ska till lagrådet för granskning innan riksdagen fattar beslut. Men jag hoppas att lagen är tydlig. Och att den inte inskränker yttrandefriheten. Självklart vill jag inte se övergrepp på film eller foto på nätet. Det jag menar är att det ibland kan vara svårt att avgöra vad som är kränkande fotografering och utsatt situation. Det kan ju vara så att jag fotar Fästmön när hon tappar byxorna hemma. Men jag vet inte om min handling är illasinnad. Fast det klart… hon skulle ju befinna sig i en utsatt situation… Och jag skulle kunna känna mig kränkt och utsatt om Anna fotar mig och alla mina dubbelhakor syns. Men grejen är, om jag tolkar det hela rätt, att det varken är upp till Anna eller mig att avgöra det hela – utan domstolen… Det känns liiite… långsökt… Jag är också rädd att den här lagen är ett steg i riktningen att begränsa yttrandefriheten… Vad tycker du???

Read Full Post »

En dag med möten blir det idag. Såna är vissa dar. Morgonmöte, som vanligt, eftermiddagsmöte då och då. Folk frågar mig om framtiden. Jag svarar att vi har diskuterat den, att det finns önskemål. Men än har jag inte sett några papper eller kontrakt.

För övrigt väntar jag på några forskartexter som ännu ej är klara. Det fattas tre. Fru Chef har 33 fortfarande hos sig för granskning sen onsdag i förra veckan. Jag har inte fått nån som helst signal om läget där, så jag väntar med spänning.

Förslag till utformning av åtta utbildningssidor blev klart i fredags. Tror uppdragsgivaren var förvånad över att det gick så fort. Vi ska stråla samman endera dan och göra dem klara samt köpa bilder. Kanske nån gång under denna dag, till och med.

Det är fortfarande roligt och stimulerande att vara här, men nu kände jag för första gången på nästan två månader att helgen var lite för kort. En dag till hade jag gärna haft. En dag till att göra allt och inget. I lördags gick jag ett snabbvarv med lilla dammsugaren, till exempel. Men det var ett hafsjobb. Det knastrar under Tofflans tofflor och det är ett ljud som ger mig rysningar liknande dem när bestick skrapar mot porslin eller kritor gnisslar mot en griffeltavla. Finns det för resten fortfarande nån svarta tavla i skolan?


Finns fortfarande svarta tavlan i våra skolor?

                                                                                                                                                                              Grå och kall dag, runt noll i temperatur. Jag längtar tills Clark Kent* får vintertofflorna på så jag kan känna mig lite säkrare på vägarna. Funderar på att ge honom en dusch och en invändig storstädning i helgen som kommer när Fästmön jobbar tråkpass klockan 12 till 21 båda dagarna. Anna jobbar för övrigt tråkpass nästa hela veckan hon är hos mig, det vill säga kvällar. Hon jobbar när jag är ledig och tvärt om. Vi får försöka hitta på nåt måndag eller tisdag kväll. Vi ses för lite!

                                                                                                                                                                                   *Clark Kent = min smutsige lille bilman

Read Full Post »

Older Posts »