Hjälpsamme Herrn med flera

Jamen det var väl en jädrans häl till att krångla! Idag har den gjort ont typ hela eftermiddagen. Värkt. Jag har knappt kunnat gå ens på kryckor för det har känts som om nån sticker en kniv rakt upp i foten. Men no worries… Jag VET att hälsporre går över, förr eller senare. Vanligen. Bara det att jag är en synnerligen otålig patient. Och jag gillar inte när jag hindras i min framfart i livet. Det funkar liksom inte att gå med två kryckor när man ska göra andra saker samtidigt med sina händer och armar. Idiotiskt att vi människor bara föddes med två var.

Eftermiddagen segade sig fram eftersom jag hade ont. Men den slutade med en kul och intressant intervju med en professor på institution 1 och ett par samtal som kan leda till nåt att göra framöver för en person i familjen som är SÅ värd det.

Jag åkte till ICA Heidan och kryckade mig in med en krycka för att hämta ett bokpaket. Tre härliga böcker blev mina idag! Jag beställer alltid från Bokus och det funkar bra, med gratis frakt och allt. Visserligen tar den kostnadsfria frakten lite längre tid, fast det gör inte så mycket. Den som väntar på nåt gott Men en sak är faktiskt jobbigt med Bokus! Det är, att varje gång man handlar därifrån, får man reklam från dem i inboxen minst en gång om dan, ibland två. Reklamförsändelserna liksom ökar. Och jag är inte ett dugg sugen på att handla där på ett tag, nu har jag så jag klarar mig.

Dessa tre blev mina idag!

Sen stapplade jag in på apoteket för att hämta ut den antiinflammatoriska medicinen för hälen. Kom ut med en hel jävla kasse därifrån och svor över hur dyrt det är med mediciner. Tills jag faktiskt insåg att de tre böckerna ovan var typ 50 spänn dyrare…

Hemma i New Village stökade nån i mitt kök. Jag tror bestämt att det var Hjälpsamme Herrn! Fästmön bjöd på härlig thaisoppa med nyskalade räkor, sockerärtor och purjolök. Till detta vitlöksbaguette. Mums!

Sen var verkligen Hjälpsamme Herrn framme och gick ut med ett helt gäng soppåsar medan Halta Lotta betalade en räkning och ringde sin mamma.

Hjälpsamme Herrn i grå mjukisbrax istoppade i ullstrumporna. Till detta luftiga gympadojor. Kryckorna till höger i bild är mina. Eller en är det, den andra har jag lånat av Mie.

Vi skulle glo på andra delen av Arne Dahl – jag har skrivit här om första delen. Men återigen fick Hjälpsamme Herrn slita fram eftersom Dum-Tofflan inte kunde få sitt headset till Ajfånen att fungera.

Hjälpsamme Herrn undrade:

Har du satt i sladden ordentligt?

Jag svarade, förnärmat:

Så klart jag har. Jag har tryckt och tryckt. Men kan inte du testa på din Ajfån, så får vi se om det är fel på headsetet eller mobilen?

Anna provade i sin mobil och det funkade förstås hur bra som helst. Sen skulle jag prova på min igen – och det funkade inte.

Men du har ju inte satt i sladden ordentligt, det var ju det jag sa!

utbrast Hjälpsamme Herrn.

Så jag tryckte till lite – och ur öronpropparna dånade Bandit Rock från gratisappen jag laddade ner idag inför att kanalen från och med den 1 december inte ska sändas här i Uppsala.

Vilken tur att jag är tillsammans med bland andra Hjälpsamme Herrn, som verkar vara inte bara kock och sopgubbe utan också tekniskt geni!

Nåt geni är jag nämligen inte, det är bara att konstatera! Idag åkte jag på däng igen i Wordfeud… Detta till trots fick jag ett mejl på kvällskvisten där jag i stället för att vara elev på torsdag eftermiddag ska vara behjälplig… som lärare i undervisningen på kursen! Det gör jag så gärna så! Jag kan ganska mycket om verktyget och dessutom har väl även jag lite Hjälpsamme Herrn i mig.

Livet är kort.

Read Full Post »

En soft dag

Varning för Kiss och Bajs!!!

Idag har jag en riktig hemmadag! Jag gillar verkligen att gå och skrota hemma – om jag inte är tvungen till det utan det är självvalt. Utanför regnar det fortfarande och jag njuter i fulla drag av att bara göra… ingenting.

Riktigt sant är det ju inte att jag inte gör nånting, för jag har ju tvättat en maskin och bäddat rent med mina nya satinlakan.

Titta så fint det blev! 

Överkastat är nytvättat och hänger på tork, så bara för bildarrangemangets skull la jag dit Kiss och Bajs. De tronar annars, tillsammans med ett antal kuddar, ovanpå överkastet.

Nu ska man emellertid inte blanda ihop Kiss och Bajs i gosedjursversion med den fina akvarell jag fick till 50-årsdagen av Arga Klara. Den tronar än så länge i min bokhylla i sovrummet, i väntan på att jag ska hitta en passande ram. Den slutliga placeringen är ännu inte bestämd, men det kan bli på toadörren i hallen. Jag menar, då slipper ju folk gå in i städskåpet eller nån garderob av misstag när de vill kissa eller bajsa.

Kiss och Bajs i akvarellform. När vi ses ska jag be konstnären Klara att signera verket!

Jag känner mig döäcklig, men ingen mer än jag själv drabbas. Jag har bara borstat tänderna och inte tvättat mig ännu och jag går omkring i rena underkläder, men skitful, oformlig grågrön t-shirt och slitna, tjockissvarta Nike-brallor. Igår slog det mig att ALLA som har gråa mjukisbrax tycks vara tjocka. Varför köper de inte tjockis-svarta mjukisbrax i stället? Då kan man åtminstone lura sig själv att fetman inte syns så mycket. Nä, gråa mjukisbrax gillar jag INTE.

Vad ska jag hitta på nu då? Tja, jag ska ta en surfrunda och sen blir det väl att slå en signal till mamma. Hon är så väldigt tyst den här veckan och skälet är ju hockey, vad nu det är för dumt påhitt!

Klockan 16 slutar Fästmön jobba och då ska jag åka och hämta henne. Vi måste sen stanna nånstans och kompletteringshandla till kvällens middag, som blir Tofflan’s cookalong no. 5.

Å vad jag njuter av tystnaden! Det enda som hörs är knattret av tangenterna och tyvärr en unge som gallskriker då och då. Men det senare får man borthöra ifrån. Jag är så glad att jag slipper höra sjutton olika musikstilar och färdigskrattade TV-program* samtidigt. Det enda som hörs i just denna stund är regnet… ungen som gallskriker…

Vad gör du idag då???

*färdigskrattade TV-program = TV-program där en (inspelad) publik hör skratta på de rätta ställena. Det bevisar en gång för alla att komedi inte är roligt. Jag menar, varför måste man tala om för folk när det är plats för skratt?

Read Full Post »