Maria Wern: Pojke försvunnen Del ett

Ett inlägg om första delen av en Maria Wern-film.

Tisdag och första delen av två av en ny Maria Wern-film visades på TV4. Maria Wern: Pojke försvunnen är baserad på Anna Janssons bok med samma namn.

Maria Wern. Eller Ewa Rööse, dårå, som spelar Maria Wern i TV-filmerna.

Titeln är lite missvisande. Det är nämligen två pojkar som försvinner, inte en. Dels försvinner en underlig tioåring som älskar krig en kväll när hans mamma är på fest hos grannarna. (Ja, man ska ju, som bekant, inte frottera sig alltför mycket med sina grannar, säger Vis Av Erfarenheten.) Dels rymmer en ung kvinna med en pojke från vad som tros vara ett flyktingförläggning. Eller?

Spännande och engagerande teman, men det spretar lite i kväll, tycker jag. Dessutom irriterar jag mig riktigt mycket på att ingen pratar gotländska – varenda jäkla avsnitt utspelar sig ju här! Och utöver detta noterade jag barnkörens bristande textkunskaper i Den blomstertid nu kommer, för övrigt sjungen på stockholmska. Men hallå, liksom…

Nä, stockholmskan och spretigheten drar ner det hela till medelbetyg.

Livet är kort.

Read Full Post »

Maria Wern: Må döden sova. Del två.

I kväll visades den andra och avslutande delen av Maria Wern: Må döden sova, baserad på Anna Janssons bok med samma titel.

Maria Wern letar samband. 

Maria Wern och kollegorna gräver vidare i fallen med de märkliga självmorden. Om det nu är självmord. Dessutom försvinner ett lik från bårhuset – för att ersättas av ett annat. Poliserna inser att det torde föreligga nån sorts samband eftersom åtminstone ett par av kvinnorna var gravida. När en av kvinnornas make hittas hängd – och det är inte självmord – får polisen upp spår som leder till en klinik som sysslar med provrörsbefruktning.

Den här avslutande delen känns lite ihoprafsad. Det är mycket som ska hinna hända på en timma minus en kvart i reklam. Och det blir inte riktigt bra. Det blir inte särskilt spännande heller. Historien med barnens katt tillför till exempel inte heller nånting till handlingen.

Dessutom pratade ingen gotländska alls i det här avsnittet som utspelar sig i Visby mitt i vintern. (Inte så många fastlänningar…)

Nej, det blir högst medelbetyg.

Read Full Post »

Maria Wern: Må döden sova

Dags för den näst sista Maria Wern på TV4  för denna gång. Kvällens avsnitt var första delen av två med titeln Må döden sova, baserad på en bok med samma namn av Anna Jansson.

Maria Wern utreder dödsfall och försvinnanden som visar sig hänga ihop.

Den här gången handlar det om kvinnor som känner sig förföljda. Den ena kvinnan begår självmord, medan den andra försvinner. När en manlig kollega till en av kvinnorna OCKSÅ försvinner börjar polisen utreda mer på djupet. Så hittas ett lik, en mördad kvinna. Men det är inte den försvunna… Och är det inte ett märkligt sammanträffande att två av kvinnorna, kanske alla tre, var gravida..?

Äntligen. ÄNTLIGEN pratar nån gotländska! En gubbe! Och det är härligt! Annars är det inte mycket som är härligt med Må döden sova. Det är en ruggig historia och man anar att det ligger mer bakom de ord som sägs. Alla tycks ha hemligheter, även en av poliserna.

Det här avsnittet var riktigt spännande! Högsta betyg!

Read Full Post »

Uppe med tuppen?

Jaha… var det nån som skuttade upp med tuppen i morse, eller? Själv hade jag svårt att sova och vaknade en gång i timman. Av nån anledning blir det nästan alltid så nätter innan jag ska upp och jobba. Kanske är jag rädd att försova mig..? Larvigt, för – ta i trä! – det var länge sen jag försov mig. Och här har vi flexibel arbetstid, så det är faktiskt ganska svårt att försova sig. Jag noterade dock att webbtrollet, som älskar att besöka min blogg trots att h*n vet att h*n inte är välkommen, inte tittade in här förrän 6.21. Det är en hel timme senare mot till exempel i lördags morse. Även webbtroll verkar trötta idag, alltså. Rädd verkar trollet inte vara, men det borde det vara med tanke på att jag har kontakt med gärningsmannaprofilerare och andra som spanar. Jajamens! Nobody messes with me! Inte ostraffat i alla fall…

Lite mulet idag. Fast inte riktigt så här mulet, bilden är rätt gammal…

Dagen idag är lite mulen och kulen, det var faktiskt en knapp minusgrad såg jag på termometern i köket. Klockan var då kvart över sex – eller kvart över fem, vintertid. Den här arbetsveckan har jag mest en massa intervjuer. Tänkte försöka få så många som möjligt avklarade nu innan jag ska avsluta och redovisa min plan den 12 april. I samma veva ska jag också börja jobba på en annan institution delvis. I skrivande stund är det inte klart hur många procent, men allt som allt är det ju heltid, tack och lov.

I veckan för övrigt blir inget utöver det vanliga. Jag ska försöka handla något mer till Fästmön som ju fyller år två veckor före mig. Jag hade fullt sjå att slå in ett paket i lördags till henne. Det har stått oinslaget hemma och jag var så nervös att Anna skulle rota runt i förra veckan när hon var hos mig. Men uppenbarligen var hon för sjuk för att orka rota runt, för presenten var orörd! Jag försöker alltid hitta saker som jag vet att Anna både behöver och vill ha när hon fyller år eller till jul. Jag vill ju att det ska vara nåt personligt. Men samtidigt nåt som hon kan ha nytta av. Jag hoppas att just den här, redan inköpta grejen, blir till belåtenhet!

När det är min egen födelsedag ska vi ju som sagt åka bort torsdag till söndag. Mamma och jag ska väl kanske fira lite i påsk när jag åker ner. Resten av familjen har jag bjudit in – eller ut, snarare – på middag lördagen den 5 maj. Jag vet inte riktigt vilket ställe vi ska ta oss till, det beror lite på väder och sånt. Man vill ju till exempel inte sitta och trycka inomhus på en mörk restaurang om det är strålande majsol och varmt utanför.

Nu har huvudvärken släppt, äntligen! Jag har haft huvudvärk av och till i några dar, utom igår, tror jag. Misstänker att jag sover lite för lite. Eller också borde jag gå och kolla synen igen. Jag har märkt att linserna inte funkar riktigt bra… Åldersförändringar, gissningsvis…

I kväll blir det Maria Wern: Må döden sova klockan 21 i TV4, första delen av två. Det ska bli spännande att lyssna om jag hör nån gotländska den här gången – det har varit lite dåligt med det trots att handlingen utspelar sig på Gotland. Vad gäller TV-veckan i övrigt vill jag förstås puffa för SvT:s Så levde de lyckliga, där den tredje delen visas i morgon klockan 20. Tisdagen avrundas för min del med Desperate Housewives på Kanal 5, en serie som nu är inne på sin allra sista säsong.

Och nu måste jag ju bara fråga… Vad ser DU på när du glor på TV???

Read Full Post »

Maria Wern: Drömmar ur snö. Del två

Andra och avslutande delen av Maria Wern: Drömmar ur snö gick på TV4 i kväll. Jakten på den som mördade två gymnasietjejer avslutades. Fästmön och jag höll oss vakna för att se slutet.

Maria Wern och psykologen Patrik löser fallet.

Mordjakten på Gotland fortsätter. Men det som slår mig just i kväll är att ingen enda av dem i rutan pratar gotländska! Prästen misstänker sin fru, nån misstänker vaktmästaren. Till sist går den tredje och fortfarande levande tjejen i trion med på att träffa mördaren. Det håller på att sluta illa.

Nja, i kväll måste jag tillstå att Anna Janssons böcker är bättre än de TV-filmer som gjorts baserade på hennes böcker. Det blir medelbetyg! MEN… jag tänker fortfarande se de två återstående delarna som är baserade på boken Må döden sova.

Read Full Post »

Stum sitter guden

Först en man med ett spjut genom halsen, en man som hänger död, tömd på blod, i ett träd, tillsammans med några djur. Sen en man utan huvud i en bil. Detta är upptakten till senaste Maria Wern-serien på TV4, Stum sitter guden, en TV-film baserad på en bok av Anna Jansson med samma namn.

Eva Röse spelar polisen Maria Wern.

                                                                                                                                                       Morden för tankarna till ritualmord eller offerritual enligt den fornnordiska asatron. När Maria Wern och hennes kollegor vid Visby-polisen undersöker fallen upptäcker de att det första mordet är närmast identiskt med ett som utfördes nio år tidigare. Är det en copycat? Samtidigt konfronteras Maria Wern med en person från sitt förflutna, en profilerare som hon hade ett förhållande med. Frågan är om de kan jobba ihop nu, 15 år senare.

Anna Jansson är en av mina klara deckarförfattare. Jag har läst alla hennes böcker och hoppas att tomten är snäll mot mig i år, för jag har önskat den senaste av mamma i julklapp.

Men när man gör film av bra böcker blir det inte alltid lyckat. Det slår mig till exempel att trots att händelserna utspelar sig på Gotland, pratar de allra flesta stockholmska. I första avsnittet, som jag just har sett, var det EN som pratade gotländska – och då hoppade jag högt. Detta första avsnitt var emellertid blodigt och spännande och givetvis ska jag se den avslutande delen som visas nu på onsdag. Därefter blir det ytterligare två avsnitt som baseras på boken Alla de stillsamma döda.

Medelbetyg, än så länge.

Read Full Post »