Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘godispapper’

Ett inlägg i vilket Tofflan pratar mat, men även jagar vårtecken.


 

Med Fästmön ivägskjutsad till jobbet fann jag mig plötsligt ensam igen. Eller plötsligt och plötsligt… Jag visste ju att Anna skulle jobba. Världens vackraste vårdag är det, så jag funderade i alla fall på att ta en liten promme. Men först ringde jag lilla mamma för att kolla läget. Mamma ska iväg på 98-årskalas nu i eftermiddag och laddade för det. Jisses! Tänk att fylla 98 bast och ha kalas! Det är mammas faster E i ett nötskal, det!

Raclette med potatis och tillbehör

Raclette med potatis och tillbehör blev gårdagens middag.

Min mamma är ute oftare än jag. Hon är duktig och går ut minst en gång om dan. Mamma blir 80 i sommar. Jag fyller 53 nästa månad. Men för att jag ska gå ut vill jag gärna ha ett mål. Nån mat behövde jag inte handla. Igår åt vi rester från frysen – racletteost som hade blivit över sen i höstas. Osten går alldeles utmärkt att frysa i grilltjocka skivor. Till den serverade jag mig själv kokt potatis. Anna fick broccoli, blomkål och vad det nu var mer för nåt i blandningen. Lite inlagda grönsaker som cornichons, pfeferoni, syltlök och oliver är gott till samt pepparmix på osten.

Chardonnay Pays doc

Chardonnay Pays d’Oc var inget höjdarvin.

I glasen hällde jag vad jag trodde var ett säkert kort – ett torrt chardonnayvin. Men det föll mig inte alls på läppen, så det enda serverade glaset blev det för min del.

Min middag idag blir lite kallskuret köpt till extrapris samt mimosasallad. Till Melodifestivalsfinalen dukar jag fram ostar (ett samlat hopplock från våra kylskåp), kex (till mig), finncrisp (till Anna) och var sitt glas rött av nån sort från vinskåpet.

Damm med is och speglande sol

Dammen var frusen och solen speglade sig i isen.

Men… jag skulle ju UT idag… Jag beslöt mig trots allt för att gå en sväng till MM-affären och Tokerian. Jag behövde lite städgrejor och så nåt litet lördagsgodis. Jag tog Skogsvägen dit och passade på att fota näckrosdammen som fortfarande var frusen. Solen speglade sig vackert i den – som synes här intill (bilden är inte Photoshoppad alls, mer än storleksförminskad).

Fast jag ville ju jaga vårtecken! Jag såg solen och hörde fåglarna, men fanns det inga blomknoppar nånstans? Ärligt talat, det vanligast förekommande vårtecknet under min lilla promenad till Tokerian var… inte hundbajs, men skräp. Överallt i gräs, buskar och träd såg jag plastpåsar, chipspåsar, godispapper, kakförpackningar, McDonaldsförpackningar och annat smått och äckligt. Jag irriterade mig enormt, för i det här lilla skogspartiet finns en stor soptunna centralt placerad. Hur svårt kan det vara att slänga sitt skräp där?!

Trädgren krokig

En krokig trädgren – och en massa plastpåsar i bakgrunden, tyvärr.


Vårtecken i form av små näpna blomknoppar 
var det dåligt med. Jag såg mest skräp, som sagt. På hemvägen tog jag Den långa vägen. Där var det soligare än inne i skogen och då… äntligen såg jag… tussilago! Årets första för min del! Jag ställde ifrån mig kassen och krälade nere i förnan för att ta en bild. En kvinna glodde på mig så att hon höll på att ramla av cykeln hon trampade på.

Tussilago

Årets första tussilago för min del.


Och nu vill jag förstås veta om DU har sett några vårtecken och i såna fall vad! Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

En upplevelse som nästan inte kan återberättas! Så vill jag beskriva Steven Spielbergs Tintin som Fästmön och jag var och såg i kväll i 3D och med engelskt tal. (Vi trodde nämligen att det engelska talet skulle rädda oss från ungjä… barn, men icke!)


Tintin, tecknad fast ändå otecknad, i Steven Spielbergs tappning.

                                                                                                                                                            Den här filmen är både spännande och rolig redan från början, precis som man vill att Tintin ska vara. För när man inte längre får höra Tomas Bolme som Tintins röst, kan man lika gärna höra Jamie Bell. I den här filmen träffas Tintin och kapten Haddock för första gången. Det handlar om Rackham den Rödes skatt, en skatt som egentligen tillhörde kapten Haddocks förfader Haddoque.


Kapten Haddoque? Nej, Anna i 3D-brillor.

                                                                                                                                                                 Det var en riktigt häftig upplevelse att se filmen i 3D! Fast brillorna kunde ju ha varit lite snyggare – och lite mindre. De stack liksom ut långt bak på sidorna… Vidare tycker jag att det är extremt snålt av SF att ta 30 kronor betalt för att det är en 3D-film, när man som jag kommer med ett biopresentkort. Ett presentkort ska motsvara en biljett för en film – utan att man ska behöva betala nåt extra. Det står på biljetten. Dåligt!!!


Snålt av SF att ta ut 30 kronor trots att jag hade ett presentkort!

                                                                                                                                                            Jag tycker att 130 kronor är väldigt mycket för en biofilm som för övrigt redan finns att köpa på DVD. Men jag tycker filmen i sig är mycket sevärd och ångrar inte kvällens biobesök, även om det har sina fördelar, ibland, att titta hemma i TV-soffan. Till höger om Anna placerade sig nämligen en (helg?)pappa med sitt högst treåriga barn. VA?! Det var elvaårsgräns för filmen! Ungen satt och sparkade hela tiden så sätena gungade och efter en kvart ville han gå. Tacka 17 för det, en svensk unge på tre år fattar väl inte ett ord engelska?! Filmen var alldeles för läskig, dessutom, så jag förstår mycket väl att pojken ville gå. Har inte biopersonalen nån funktion att förhindra sånt här???

Förutom barnet var det otroligt störande med allt prasslande av godispapper och popcorndoften låg flottig över våra huvuden. Men samtidigt… Det är mysigt att gå på bio och sitta och hålla handen. Och betydligt häftigare ljud och bild än där hemma!..

För publiken, biljettpriset och snåla SF: IG, för filmen: MVG!

Read Full Post »