Mat och prat och god vänskap

Ett inlägg om livets goda.

---

 

Åska på väderappen. Blixten var till och med rörlig på skärmen.

Det var en rätt trist torsdag. Jag sov lite för lite i natt, fast det var av trevliga anledningar mest. Men den här dan var bara så grå när jag vaknade… Väderappen talade om för mig att vi hade ett hejdundrande åskväder nånstans mitt på dan. Det hade vi INTE. Det mullrade lite yttepytte, så jag drog ur alla kablar och stängde ner maskineriet innan jag gick på lunch – fem steg utanför min ytterdörr.

En av de goda grannarna, Lucille, ringde på förmiddagen och bjöd över mig på borsjtj. Fy te rackarns så gott! Min mamma gjorde ljuvlig borsjtj när jag var ung, men lilla mamma lagar ju ingen mat längre. Att få sätta sig vid ett bord och äta hemlagad mat är därför nånting jag uppskattar otroligt mycket idag. Och då pratar jag inte om min egen mat, förstås. Den är ju mera som nåt nödvändigt ont. För gott är det sällan…

Lucilles borsjtj med kokt ägg och gräddfil.

Under två timmar pratade vi om ”allt”. Däremellan åt vi Lucilles underbara borsjtj och drack kaffe ur hennes mammas vackra koppar. Jag fick höra en del av historien bakom porslinet. Såna minnen ska man spara.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Goda nyheter fick jag också mig till livs – F har fått jobb hos den bästa arbetsgivaren jag nånsin har haft! Det glädjer mig enormt mitt i mitt eget jobbsökeri.

Vår lunch avslutades nånstans mitt på eftermiddagen. Vi for då till CityGross där Lucille köpte en massa ”huvuden” och firrar av olika slag och jag köpte lax och saltgurka till bra pris.

Lucille väger ett av sina ”huvuden”.

Så har den här dan gått. Den blev en av månadens bättre, en dag när rastlösheten höll sig på avstånd, när jag träffade människor, pratade och socialiserade. Det är fint att ha god vänskap på nära håll när den inte blir för påträngande. Det har aldrig Lucilles och min varit. Men vi har alltid väldigt roligt när vi ses, trots att vi pratar om allvarliga ting.

Det blir en lättare middag för min del i kväll, kycklingchorizo med bröd. Recensionsboken pockar på min uppmärksamhet och jag ska ge den ett par timmar innan jag belönar mig med Cucumber och Banana klockan 22 på SvT1. I morgon kanske jag ska städa, bädda rent, tvätta… Men just nu njuter jag av den goda maten, pratet och vänskapen jag fick ta del av idag. Tack för detta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Livet på en pinne..?

Ett inlägg om den eländiga ryggen, skrivandet och om en höjdpunkt.

 

Ajsan bajsan, vad det gör ont idag.

Nja, man kan väl inte direkt säga att jag sitter på en pinne och kvittrar. Fram till cirka klockan 16 har jag så jävla ont i ryggen att jag varken sitter på nån jäkla pinne eller kvittrar. Bästa ställningen är fortfarande skräddarställning på golvet, men det är liiite svårt att hitta på nåt att sysselsätta sig med där nere. Mer än att hitta skräp. Men jag kämpar på med mina övningar och min antiinflammatoriska gel, denna den sjätte dagen med ryggskott.

Jag försöker skriva på min bok. Idag har jag jobbat i nästan två timmar. Det blir inte bra. Jag pallar att skriva fem, tio minuter i stöten, sen måste jag röra på mig, gå omkring. Men jag håller i alla fall mitt mål i nedre kanten – fem kapitel som ram för helheten. I morgon är det dags för det femte, hoppas jag. Därefter har jag stakat ut hur jag vill ha det och det är bara att fylla på med ord – varav en del finns, andra måste läggas till. Bokskrivandet går framåt – om än långsammare än planerat! Jag hade tänkt sitta fyra timmar, åtminstone, varje dag och skriva koncentrerat. Det hade i slutänden kanske gett mig nånstans mellan tio och 15 kapitel. Men fem är OK, helt OK, med tanke på ryggen.

Igår eftermiddag strax efter 16 tråcklade jag in mig i bilen och åkte för att hämta Fästmön från jobbet. Hon behövde göra ett ärende i Himlen. Det gick hyfsat bra att köra bil – i alla fall i tio minuter. Vi fick dessutom goda nyheter när vi anlände. Önskar bara att det kunde ge lite flis för en som verkligen behöver det. Men så långt sträcker sig inte samhällets välvilja.

Fördrink igår.

Efteråt for vi till Mac Jack för att äta en allt annat än nyttig middag. Men god var den – kycklinggyros med stark sås för min del. Dessutom var stolarna anpassade för en med ryggskott – jag kunde i princip stå-sitta och äta! (Dock inte i skräddarställning på golvet!) Under fördrinken ringde chefen på min privata mobil – ja, han är betrodd och har fått det numret. Han ville att jag skulle göra en jobbinsats på kvällen, den andra jobb-insatsen sedan i fredags kväll. Men jag sa faktiskt nej med hänsyn till min rygg, inte till att jag har semester. Sen fick jag dåligt samvete och ringde upp när vi parkerat i garaget. Då hade chefen fått tag i nån annan som kunde utföra jobbet. Det kändes rätt bra. Vad jag vet finns ingen jourverksamhet i mitt avtal, men självklart hjälper jag till – i krissituationer och undantagsfall – om jag kan.

Kvällens höjdpunkt stod SvT för, När livet vänder, förstås, som jag har bloggat om. Extra roligt var det att få kontakt via Twitter med självaste redaktören och producenten före säsongsstarten. Och efteråt. En kontakt som dessutom ledde till ytterligare en kontakt med ytterligare en intressant person. (Tänk om jag finge intervjua nån av dem?!) Vem var det som kallade mig Asociala Klubbens ordförande, huh?!

Nu håller ryggen på att gå av och jag måste resa på mig och traska runt ett varv i lägenheten samt göra mina övningar ytterligare en gång före frukost och nästa antiinflammatoriska smörjning. Jag har varit uppe sen strax efter sju och säga vad man vill om övningarna, jag tänker i alla fall rätt bra när jag gör dem.

Ha en bra torsdag – trots att det inte är nåt Antikrundan i kväll!

Livet är kort.

Read Full Post »

Regn, dofter och glädje

Ett inlägg där Tofflan skriver om hur mysigt det är med regn, om skuldfrågor och om delad glädje.

Vilken kväll det blev igår! Jag städade ju tills jag mådde illa. Under tiden hopade sig molnen. Det hade ju liksom regnat under dagen, men det var en piss i havet, för att uttrycka sig på ren svenska. Först blev det så här mörkt på himlen:

Mörka och tunga regnmoln.

Det dröjde inte länge innan det blåa i molnen försvann helt och de gick mera åt svart. Och sen öppnade de sig. Fullständigt.

Svartare ju närmare de kom.

Jag tycker faktiskt att det är ganska mysigt med regn – om man är inomhus, vill säga. Det smattrar så härligt mot tak och fönster och man får liksom inte bara lust utan också rätt att kura ihop sig under en filt med en bra bok. Nu gjorde jag emellertid inte det, men jag såg sista delen av Ice Cream Girls. Det gick att lista ut lite grann vartåt det barkade hän vad gäller skuldfrågan, men den verklige/a mördarens identitet lyckades jag inte klura ut. Så ska en riktigt bra TV-deckare vara! Och så brittisk, förstås.

Sen blev det plötsligt läggdags. Jag kände hur doften från en av mina porslinsblommor, den som står i gästrummet, fyllde min lägenhet. De är inte bara vackra, dessa blommor, de doftar mycket också. Därför funderar jag om den är skyldig till klådan i näsa och ögon tidigare i veckan… Jag vet många som är allergiska mot hoya – och det är ganska förståeligt. Men vackra är de, när de blommar!

Den blommar och doftar starkt, men är den skyldig till min klåda?

Och just när jag skulle stänga av ljuset för Storebror* upptäckte jag att jag hade fått ett mejl från min Nästanbror**. Goda nyheter, som jag naturligtvis var tvungen att både blogga om och skriva en nyhet om! För när stipendier, stora stipendier, går till rätt personer blir jag väldigt, väldigt glad!

Idag är det fredag och jag ska hämta Den Mest Älskade efter jobbet klockan 20 hem till mig. Jag vet inte hur länge hon stannar, men för några dagar är hon mest min och jag mest hennes… Kan en helg bli bättre?

*Storebror = min stationära dator
** Nästanbror = Magnus, min syssling

Livet är kort.

Read Full Post »

OK:ade vävnader firades med fler trosor

Det var en rätt seg dag idag. Gråtrist. Jag kände mig rastlös – och det är ett tecken på att jag börjar bli riktigt frisk!

Messade lite med min nya jobbarkompis idag på förmiddagen och fick veta att allt har gått bra hittills – trots att jag inte var på plats. He he, närå, man kan inte vara handledare åt en familjemedlem. Men man kan vara lite

morsig.

Jag passade också på att ta lite nödvändiga kontakter angående mitt presskort. Det gick ju ut i mitten av oktober förra året, men eftersom det inte har funnits nån som har kunnat administrera produktionen av nya kort här i Uppsala har jag struntat i det. Vem i Uppsala har tid att åka till Stockholm en vardag under kontorstid när man jobbar vardagar och kontorstid? Och inte bara en gång, förresten, utan två: första gången för att lämna in foto och fylla i blankett, andra gången för att hämta ut kortet. Nej, jag är mycket nöjd! I morgon ska jag åka till Fuji på Stormarknaden och ta foton. På torsdag förmiddag ska jag åka in till stan och träffa journalisten som administrerar presskorten.

Nästa grej jag försökte fixa var att utnyttja mitt presentkort på Tastelines Matkasse, en avskedspresent jag fick av avdelningen vid mitt förra jobb. Det går nämligen ut den 24 januari.  Men jag blev rätt förbannad. Det står att kortet ska gälla mat och recept som levereras direkt hem till mig samt

[…] I kassen finns mat för 5 middagar för 4 personer. […]

Bara det att när jag hade fyllt i min presentkortskod skulle jag ÄNDÅ få betala 300 kronor själv… Vadå presentkort på fem middagar för fyra personer? Presentkort är för mig nånting som täcker hela kostnaden, inte delar av den. Jag mejlade en fråga till Tasteline om detta, men trots att det var i förmiddags har jag fortfarande inte fått svar. Och nu är klockan snart halv åtta på kvällen. Dåligt, Tasteline!!!

Nej, jag får nog åka till affären och handla mina matvaror själv.

Var och hämtade Fästmön vid 14-tiden. Vi stannade till vid ICA Heidan för att inhandla NYTTIG middagsmat. Det blev var sin bunke sallad och lite vitlöksbröd.

Hemma tog vi en fika innan vi stolpade över till Arge Kaj, som ju har 30 procent på allt (utom skinnkläder) just nu. Jag köpte trosor där i lördags och eftersom det var ett riktigt bra köp ville jag köpa flera. Dessutom inhandlade jag en sen julklapp till min mamma.

Jag tyckte att jag kunde unna mig lite nytt med tanke på det glada beskedet jag fick per brev idag från Sjukstugan i Backen: vävnadsproverna visade bara godartade saker!!! 

”…godartade…”

Det är skönt att ha blivit av med alla de där ”knutorna” och dessutom att ingen av dem var maligna! Att jag sen på kuppen blev av med ett annat organ gör mig inte ett smack. Mamma hade ringt när vi var ute. Det var roligt att kunna leverera lite goda nyheter när jag ringde upp henne!  Och på fredag ska jag börja jobba!!!

Nu blir det lite softande i vardagsrummet med min kära, troligen nån film jag har spelat in på DVD-hårddisken och kanske lite TV. CSI NY har säsongsstart i kväll klockan 21 på Kanal 5, till exempel…

Livet är kort. Jag är glad idag!

Read Full Post »

Snurrande

Jakten på stolar efter jobbet var allt annat än lyckosam. Och efter allt snurrande bland och skenande  i affärer fick hälen nog och började göra riktigt ont. Fast det är ju inte så konstigt med tanke på att den bär upp en elefanttjockis…

SOCK som en elefant…

Det är ganska många tankar som snurrar i huvudet just nu. När det gäller jobbet fick jag strax före lunch goda nyheter – muntligt. På torsdag ska jag och M jobba med ramarna kring institutionens dag, men också göra en arbetsbeskrivning. Syftet är att min tid på universitetet INTE ska avslutas med en dag om kommunikationens nytta – och sen goodbye. Känns lite bättre för den närmast kommande framtiden, som jag vet ju lär bli… annorlunda, omtumlande, tuff, spännande… – av många olika skäl.

Lunchen med ”Lisbeth” var som luncher med henne alltid är – både roliga och allvarliga. ”Lisbeth” har en ganska torr humor. Ibland tror jag inte att hon fattar hur rolig hon är! Samtidigt har hon ett djup. Och det gillar jag hos människor! Bara yta och ingenting under passar inte mig. Fru Chef1 vinkades det till och hon svischade inte förbi utan stannade för att prata en stund. Det kändes bra!

Jag fick ett mejl från ett förlag idag… Ett förlag jag gillar, ett förlag vars böcker jag ofta läser. Ett förlag jag gärna skulle skicka mitt manus till. Så kanske det blir. I framtiden. Just nu ska jag få äran att recensera en av deras nya böcker! Det är stort att få en sån förfrågan!

På tal om böcker står jag i valet och kvalet om jag ska ge mig in till stan i morgon. Klockan 18 pratar nämligen Anna Ehn på stadsbibblan om sin nya bok, den som jag skrev om här. Det är fri entré och själva pratet tar en halvtimma. Det ska jag väl orka?

I övrigt står strykning och städning på agendan här hemma, men kanske hinner och orkar jag göra nånting i morgon kväll och resten på torsdag. Inte vet jag… Det är mycket som snurrar just nu…

Mycket snurrar i huvudet just nu.

Livet är kort.

Read Full Post »

I Kina på lunchen

Idag tyckte jag att vännen Jerry behövde få i sig lite vettig lunch, så jag messade helt enkelt och frågade om han hade tid att ses. Det hade han och vi träffades nere på stan. Jag fick cirkulera en god stund, för uppenbarligen ska det vara nåt sportevenemang i stan. Detta går ju före allt annat, så folks framfart, särskilt i bilar, hindras.

Jerry såg lite trött ut, men antagligen berodde det på den råa firren han åt. Själv åt jag sötsur och friterad buffé på Dragon Palace. Det höjde mitt blodsocker rejält.

Trött och telefonerande Jerka.

Men sen blev det även lite andlig spis i form av ett som vanligt spännande samtal och då blev Jerry superpigg. Kolla bara!

Andlig spis piggade upp den här mannen!

Tyvärr – eller ja, både och – fick vårt lunchmöte ett lite abrupt slut. På väg tillbaka till bilen hörde jag nån som ropade på mig och det var M, min handläggare från Arbetsförmedlingen. Jag fick jordens kram och så kunde jag berätta de goda nyheterna på jobbfronten. M gladdes mycket för min skull och så kom vi överens om att mitt ärende nu liksom stängs ner. Fast mina uppgifter finns ju kvar och skulle det vilja sig illa är det bara att öppna upp det hela igen.

Nu har jag slutat för dan, men står ändå kvar en stund och skriver detta. Vårsolen är underbar idag och jag ska strax åka hem och ta en lång och välbehövlig tvagning. Fotmassagen är nåt jag ser fram emot i afton! Jag har tyvärr ont i huvet idag igen, men dessvärre inga Ipren till hands. Jag har försökt dricka mycket vatten, men det räcker inte riktigt. Ja, ja, jag får väl helt enkelt ta en bira när jag kommer hem…

En skön vårhelg önskar jag dig, vad du än hittar på! Fästmön och jag och förhoppningsvis nåt barn och kanske nån tonåring åker ut på landet och firar Annas pappa som har fyllt år i veckan. Men du… vad du än gör i helgen, glöm inte att äta våfflor på söndag och att ställa fram klockan en timma – det blir ju sommartid!!!

Read Full Post »