Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘god smak’

Ett sörplande inlägg.


 

Kräftljus

Kräftljusen stod naturligtvis på bordet.

Kräftor ska det vara så här års. Det har jag ätit i augusti sen barnsben. Ja, jag har naturligtvis aldrig ätit med mina ben, jag gör som alla andra: använder munnen. Ett kilo kinesiska jumbokräftor från ICA:s sortiment smockade vi i oss igår. Särskilt jumbo var kräftorna inte. De flesta var ganska små, även om det fanns såna med stora klor. Smaken var god, lagom sälta. Färgen var vackert röd och färgade våra läppar åt orange, den sniggaste färgen.

Men inte blir man mätt på kräftor allena. Fästmön snodde ihop en ljuvlig Västerbottenpaj à la LCHF. Tillsammans med gräddfil, rom (orange, of course!) och hackad rödlök (den hade jag hackat!) blev den vår förrätt. Underbart god! Receptet är förstås hemligt.

Dryck till kräftorna blev Östgöta sädes till oss båda, en starköl till mig och ett vitt, lätt mousserande vin till Anna. Vi drack nog inte snaps för varje snapsvisa som stod på servetten, men vi visksjöng till varje snaps. Skälet till den blyga sången var att vi hade kräftskiva på ballen*. Till skillnad från andra visar vi hänsyn. Vädret var fram och tillbaka igår. När jag hämtade Anna började det regna, men framåt kvällen blev himlen något ljusare och jag kunde duka på ballen. Vi var lite oroliga att vädret skulle locka ut rökbombare. Tack och lov skedde detta inte!

Jag var duktig kicka och raglade traskade iväg och kastade skalen i soprummet. Anna var duktig kicka och diskade. Framåt 21.30-tiden pep mobilen till. Det var Lucille som undrade om jag var vaken. Jag svarade jakande. Efter några minuter dök hon upp, medförandes fyra inlagda gurkor. Riktigt speciell smak. Vi fick nog höra receptet, men det enda jag minns är att det var vitlök i lagen och väldigt gott. Två gurkor smockade vi oss, två sparade vi. Så där gör en riktig kompis – hör av sig ganska sent en vardagskväll och kommer över med inlagda gurkor! Som tack fick hon en öl, som hon smuttade försiktigt på – det är ju arbetsdag idag för henne.

När Lucille hade hasat över till sig, hällde vi ner oss i soffa respektive bästefåtölj och tittade på Kommissarie Banks, som jag spelat in på DVD-hårddisken tidigare på kvällen. Även om det var spännande var inte bara munnarna svidiga av kräftsalt, ögonen sved också av trötthet. Ögonlocken blev tyngre och tyngre, men vi orkade se slutet innan i alla fall jag somnade på vägen till sängen.

Här är några bilder från vår kräftskiva:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Min morgon idag inleddes vid sju.
Jag har skrivit och administrerat, trots en inte så skön halsbränna. Utanför regnar det lätt. Vår dag är inte inplanerad alls. Det är sånt som Anna behöver dessa sista skälvande semesterdagar innan jobb och ansvar faller på henne igen. För övrigt tycker jag att folk klagar alldeles för mycket på att de måste jobba efter att ha haft betald semester i en månad eller mer. Sluta genast med det! Var lite jävla glada och tacksamma i stället för att ni har jobb!


Och avslutningsvis vill jag förstås ställa den klassiska frågan: kräftor eller surströmming – vad föredrar DU??? Skriv några rader i en kommentar och berätta!


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Den gångna veckan undrade Tofflan vad du kan vara utan i jul. Uppenbarligen var detta en fråga som engagerade många, för hela 196 klick har registrerats. Så här fördelade sig svaren:

17,35 procent (34 personer) svarade: Förkylning.  

13,27 procent (26 personer) svarade: Julöl.  

10,71 procent (21 personer) svarade: Julevangeliet.  

8,16 procent (16 personer) svarade: Kalle Anka.  

8,16 procent (16 personer) svarade: Hyacinter.  

7,65 procent (15 personer) svarade: Julklappar.  

6,63 procent (13 personer) svarade: Släkten.  

6,12 procent (tolv personer) svarade: Julmat.  

6,12 procent (tolv personer) svarade: Julmusik. 

5,1 procent (tio personer) svarade: Julgodis.  

4,59 procent (nio personer) svarade: Julpynt.  

2,55 procent (fem personer) svarade: Ledighet.

2,55 procent (fem personer) svarade: Nåt som du, ditt Toffelpucko som inte vill fira jul, inte har med på listan.  

1,02 procent (två personer) svarade: Inget. Julen är helig för mig. 

Stort TACK till dig som klickade! Det är bara att inse att de flesta är ytliga och kan inte vara utan julklappar, men julevangeliet totaldissas, så gott som trots att Kristi födelse är det som är skälet till julfirandet. Det tyckte jag var lite dåligt, faktiskt! Och sen har folk ingen smak heller, julöl är ju skitgott till den feta julmaten! Tur att jag själv är så klok och altruistisk och har så god smak!.. Hemma hos mig läser vi alltid julevangeliet, på latin.

Read Full Post »

Jag hade ju bestämt mig för att starta ett nytt liv den 1 september. Äta nyttigare och bättre, försöka röra mer på mig och gå ner i vikt. HA! Det sket sig ju direkt med tanke på stället jag vistas på under vardagarna, med alla torsdagsfikor och fredagsfikor. (I morgon, måndag, ska jag till huvudavdelningen och hälsa på klockan nio – för att fika…)

Igår var det som bekant lördag och då vill man, när det kommer till kritan, ändå ha nåt lördagsgott att snaska på. Fästmön och jag hade bestämt oss för att äta kräftor. När jag hade hämtat henne från jobbet stannade vi till vid ICA Heidan för att kompletteringshandla och försöka få tag i en bit Västerbottenpaj. Deras paj brukar vara riktigt god! Men tyvärr fanns det bara köttfärspaj och det var ju inte lika passande till kräftor – dessutom äter jag ju inte köttfärs. Och så skulle vi ju ha lördagsgodis, som vanligt blev det med råge…


Lördagsgott med råge…

                                                                                                                                                             Skämt åsido, några öl köpte vi inte, men väl var sin påse med lösgodis. Och jag inser nu att lösgodis i påse är lömskt – för man plockar på sig mycket mer än i bunke! Ordningen var för övrigt återställd och jag var den som plockade åt mig mest godis. När vi köpte var sin bunke var det Anna som tog mest.


Om man plockar lösgodis i såna här bunkar får man plats med mindre än i en vanlig pappersgodispåse! Såna här bunkar finns på Tokerian.

                                                                                                                                                          Hemma igen klädde vi om till middagen – mysbralla samt t-shirt med hål i respektive urtvättat tjockis-svart linne och sen dukade vi fram. Jag hade tidigare i veckan inhandlat ett kilo ICA:s jumbo-kräftor (som i alla fall blev bäst i test hos Dagens Nyheter – förra året…).


ICA:s jumobkräftor 2011. Notera det lilla tennsnapsglaset längst upp i högra hörnet, en bröllopsgåva från vänner till mina föräldrar som jag faktiskt har sparat. De flesta andra gemensamma prylar försvann – på ett eller annat sätt.

                                                                                                                                                               Vad tyckte jag om kräftorna då?

  • Fin färg.
  • Stora, för en gångs skull stämde jumbo-beteckningen.
  • God smak och bra sälta.
  • Jättehårda och svårt att ta sig in i de köttiga klorna. En del fick därför lämnas till sitt öde, tyvärr.

Efter utsugning av de små röda djuren, utbärning av skal till soprum och disk slog vi ner rövarna framför TV:n och drog på en film som Anna ville att vi skulle spela in förra lördagen. Mer om den kan du läsa här!

Så slöglodde vi lite på ett TV-program på SvT, där Niklas Strömstedt intervjuade sin gamle GES-kollega Orup. De drog också av en del låtar. Ett småmysigt program. Vid läggdags fastnade vi lite på CSI-maraton som gick hela kvällen på Kanal 5, men till sist somnade även jag ifrån TV:n i sovrummet…

I morse var det upp med tuppen igen som gällde. Anna började jobba klockan sju och jag masade mig upp för att skjutsa. Det var nästan folktomt ute. Himlen är gråmulen och huset är tyst, men jag gav mig inte ens på att försöka att somna om. Jag har en del att fixa idag och så ska jag iväg och träffa B mitt på dan för en fika på Odinsborg i Gamlis.

Städningen klarade jag av igår och det var skönt. Jag är inte avundsjuk på gänget som har den här uteplatsen. Man undrar om det ser ut likadant inomhus…


Jag är inte avundsjuk på gänget som har den här uteplatsen och som måste städa idag…

Read Full Post »

När eftermiddagen började gå över i kväll simmade vi till Tokerian för att handla sparris och lördagsgodis. Sparrisen är till söndagsmiddagen, men lördagsgodiset var förstås till i kväll. Där var fullt med folk ute i samma ärende som vi (lördagsgodis, inte sparris), varpå slevarna tog slut. Och när de blev ”lediga” var de uräckliga. Hur som helst plockade vi ihop var sin sån här BUNKE – och tro det eller ej, vi har inte drabbats av magsjuka än!


HA! Nu blev nog allt både fru Hatt och Soffan sugna på lördagsgodis, kan jag tro!

                                                                                                                                                              Det var för övrigt inte bara bunkarna som var inspirerade av den lilla katten utan mun. Där fanns också sånt godis…


Kattgodis, jajamens, som BJ skulle ha sagt!

                                                                                                                                                               Väl hemma igen började vi ladda för aftonens goda. Men vi tog faktiskt lite godis först så att vi skulle komma i lördagsstämning. Sen började vi duka fram…


Var sitt kräftljus fick vi.

                                                                                                                                                       Kräftorna jag hade köpt var pandalusiska, kinesiska vildfångade. De var goda i smaken och lagom hårda i skalen.


Ska jag ha nån liten kritik mot kräftorna så var det kanske att de kändes lite bleka i färgen.

                                                                                                                                                                         I kräftpaketet låg, enligt framsidan och verkligheten, 16 – 20 kräftor samt ett gäng kräftstjärtar. Och det var väl en alldeles utmärkt idé, för hur många är det som bara äter stjärtarna på kräftorna, egentligen? Jaa, en hel del. Rikligt med stjärtar var det dessutom.


Rikligt med stjärtar låg det i paketet.

                                                                                                                                                                 På bordet hamnade också rostat bröd med smör och ost samt Fästmöns ostpaj, den här, som du kanske minns:


Västerbottenpaj gjord på tex mex-ost. Anna lyckades – som vanligt!

                                                                                                                                                             Övriga tillbehör blev faktiskt inte Östgöta sädes utan Göta Kanalbrännvin samt starköl. Anna hade nog föredragit Östgöta sädes. Östgöta sädes är ju whiskybaserat, medan ”kanalspriten” bland annat är gjord på vete.


Det slank ner några klara i struparna, mest i min, förstås.

                                                                                                                                                                 Vi åt och drack, men ingen byxa sprack. Ingen blev full och ramlade av kökssoffan eller spydde. Som de duktiga kickor vi är diskade Anna medan jag gick ut med skalsoporna.


Anna tar årets första kräftor.

                                                                                                                                                             Kvällen avslutades med Kommissarie Banks, kaffe och var sin päronkonjak. Livet är gott ibland och det här sista glaset tog jag för Gunilla!

Read Full Post »