Trosfrågor i Metropolen Byhålan: Epidemi eller mystiskt samarbete?

Ett inlägg om trosfrågor. Och kalsongdito.

---

 

Va´ 17 är det som händer i Metropolen Byhålan??? Att det kanske inte finns så mycket att göra där vet jag, fast nog har det blivit bättre. Är det ett nytt beteendemönster bland motalianerna? Handlar det om nåt mystiskt samarbete mellan könen?

Att skilja på ditt och mitt har alltid varit svårt för somliga. Men att sno underkläder… Det är lite väl… lågt, tycker jag. Under bältet. Särskilt som det i vissa fall handlar om andras använda underkläder.

Trosfrågor.

Häromdan läste jag nämligen i Byhålesnorren om en man som snott trosor. Begagnade trosor. Eller han är misstänkt för det sen man hittat en plastsäck med trosor i hans förråd. Fast först tog man honom in flagranti när han tillskansade sig underkläder i en tvättstuga. Men mannen nekar och säger att han har hittat dem utomhus. Tvättstuga utan tak? Massor av kvinnor i Metropolen som i januari plötsligt slängde av sig sina trosor i vinterkylan? Man undrar… Och jag gläds över att lilla mamma nyttjar sin tvättmaskin uppe i lägenheten…

Igår blev jag riktigt fundersam och började undra om det härjar nån sorts epidemi i Byhålan. Då läste jag nämligen i Byhålebladet om en kvinna som har snott kalsonger.

Vad är det som händer??? Är det nåt skumt samarbete mellan könen eller handlar det om att ”kan han så kan hon”? Vad hände med att

1. låta bli andras grejor
2. betala för varor???

Nån som har några teorier??? 

OBS! Jag är fullt medveten om att det kan finnas personliga tragedier bakom dessa handlingar. Men i alla fall: det är fel att ta saker från andra människor och att snatta i butiker.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Den första snön och annat elände

Ett inlägg om väder och vind, elände och ondska.

I natt – eller tidigt i morse – kom den första snön. När jag klev upp för att skjutsa Fästmön till jobbet var det vitt på taken och på en del bilar på parkeringen. Själv har jag förmånen (nåja, jag betalar för det) att ha plats i kallgarage. Det är skönt vintertid, för då slipper jag skrapa is och borsta bort snö. Men just den här första snön har faktiskt redan hunnit smälta bort.

Snö på en av de parkerade bilarnas bakruta.

Jag har fredag hos mig idag och det har gissningsvis du också. De vackra blommorna från Inger pryder sin plats på mitt köksbord. Inger-mysteriet är för övrigt löst nu, tack vare sms igår kväll. Gerbera är en favorit hos oss båda, har vi konstaterat!

Livet går på och det känns som om jag går bredvid. Som om jag inte deltar riktigt. Det är mycket som känns som om det är på ”hold” just nu. Stannat upp. Jag försöker hitta meningsfullheter, men drabbas hela tiden av antingen slag i huvudet eller apati. För att inte tala om skvaller. Och tänk, visst är det vidrigt att använda en död person som slagträ? Det tycker i alla fall jag. Eller att insinuera att man har ljugit för att människor ska tycka synd om en, ungefär. Eller att ta kontakt med mina jobbkontakter och förtala mig. Det gör så ont, så ont och det är säkert syftet med det hela. Jag vet ju att förlåtelse inte är nånting som står högt i kurs. Inte när det handlar om ren ondska.

Det är nog så att jag skulle behöva en rejäl dos med frisk luft idag. Men det ser fortfarande ruggigt ut utomhus, det blåser och är inte särskilt varmt även om solen tittar fram.

I eftermiddag efter jobbet ska det storhandlas och därefter går färden till Himlen. Ja, platsen Himlen på jorden alltså. Det har funnits dagar när jag har stått vid spåret – bokstavligt talat – och väntat på att fara vidare, men jag skulle nog inte hamna i Himlen-Himlen utan en trappa ner. Och alltid retar det nån att jag är kvar. Några till och med gläds att jag lever. Och såna som Inger tycker att jag är värdefull. Det är inte dåligt alls, det. Men jag förstår att det ger upphov till avundsjuka, missunnsamhet och förtal.

Livet är kort.

Read Full Post »

Vi handlade lite… skit

Varning för kiss- och bajshumor!!!

Ett inlägg om en shoppingtur i 40-gradig värme.

Idag drog termometern bortåt 40 grader. Då tyckte vi att det var läge att åka till Stormarknaden för en shoppingtur när Fästmön hade slutat jobbet för dagen! Skämt åsido, vi har ett födelsedagsbarn nästa vecka och det behövde handlas en del.

Först tittade vi på lite… kletigt skit…

Kletig hundbajs.

Sen tittade vi på… Fidos bajs…

Fidos hög.

Och så såg jag det! Det sötaste gosedjuret EVER med ögon som råttpickar tefat!

Det sötaste gosedjuret ever!

Men faktum är att ingen av dessa prylar fick följa med hem! För jag vore väl bra korkad om jag avslöjade vad Prinskorven får i födelsedagspresent på onsdag av sin mamma och mammis Tofflan?! Nej, nu får gossen vänta och se, för inte förrän kvällen kan jag leverera mina paket. Sent. Jag måste ju jobba över min sista, jävla arbetsdag… %&#”(]{@*

Vi åt lite onyttig snabbmat emellan affärerna, men annars drog vi in i åtminstone en fem, sex affärer. Hemskt! Min häl protesterade till sist och det var liiite irriterat oss emellan. Fast när vi sen kom hem och perkolerade kaffe och dukade upp med go-fika infann sig friden igen.

Go-fika i form av kanelbulle och havrekaka – för min del. Anna fick eget fikabröd.

I morgon mitt på dan ska jag träffa bloggbekantingen I (vi har aldrig träffats tidigare!) med dotter i Gamla Uppsala. Vi ska fika eller luncha och kanske skena upp och ner för en och annan hög. Jag vill så gärna visa dem Uppsala från höjden, en syn som är… breathtaking! Om inte springturerna upp och ner högarna är det…

Anna ska hem till sina ”barn” i morgon efter jobbet och jag skjutsar så klart ut älsklingen med väskor och grejor. Lite matinköp bör vi kanske göra på vägen också. Helgen ligger sen blank framför oss…

På måndag blir det jobb igen för min del. I övrigt knyter jag kontakter på LinkedIn – idag har jag fått två! Och så söker jag jobb. Det skriver jag inte om så ofta här, men det är faktiskt vad en del av min tid framför datorn går åt till att göra.

Och så gläds jag åt besökare från Kanarieöarna, som visade sig var goa Lilljonnes! 

Vad händer hos dig i helgen??? Skriv gärna några rader och berätta!

*%&#”(]{@ = diverse fula ord

Livet är kort.

Read Full Post »

Min julafton: Att göra fint kräver lida pin(t)

Det har förberetts lite i Toffelhemmet för de stundande julfestligheterna. Jag har gjort ägghalvor, mitt enda egna bidrag till julbordet.

Sex halvor = två per juldag.

Jag har tagit fram kalkonetter och kycklingköttbullarna som Fästmön har gjort åt mig ur frysen för att de ska få tina lite.

På tining!

Även Rippes kålrotslåda står på tining.

På tining 2!

Anna har ringt och även om jag mest grinade var det skönt att åtminstone få höra hennes röst denna julafton. Det är bara att bita ihop nu.

Jag har försökt duka fint trots att det bara är jag till julbordet.

Ett försök att duka fint.

Besticken fick jag av min morfar när jag fyllde 18. De är ett kärt minne av honom och jag tycker att det är roligt att duka med dem vid speciella tillfällen. Julafton är ett sånt speciellt tillfälle.

Finbesticken detalj. 

Jag har lite ont i magen, det stränar och drar lite trots att agrafferna är borta. Men det är väl den allmänna uppsluppna – NOT! – sinnesstämningen som påverkar det hela.

Försöker bita ihop, som sagt, tänka på nåt fint/vackert/roligt. Till exempel gläds jag åt alla vackra blommor jag har fått…

En av de blåa hyacinterna jag fick av Anna. Trots att båda är lågdoftande, känner jag tydligt hyacintdoften!

I buketten från jobbet fanns röda tulpaner som såg väldigt häftiga ut ovanifrån, nästan som rosor.

Tulpaner som nästan ser ut som rosor.

Bland tulpanerna i buketten från Tant Raffa fanns även ljusrosa nejlikor. Så otroligt vackra!

Otroligt vackra nejlikor.

Jag har det bra, men det klart att det är lite ensamt på julafton. Inte är det roligt med en barnsligt sur mamma på avstånd heller. Men jag orkar inte bry mig. Nu ska jag vila en stund tills det är dags för Kalle Anka.

To be continued…

Livet är kort. Jag har tak över huvudet och klappar under granen. Jag är lyckligt lottad.

Read Full Post »