Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘givande samtal’

Ett inlägg om nattens övningar och dagens prövningar.


Uppenbarligen har det varit en kall natt.
Jag ser att taken är vita, liksom gräset. Frost! Vi går oundvikligen mot den årstid jag har svårast att fördra – vintern. Tiden när naturen vilar och det bara är kallt och halt och allmänt eländigt. Enligt min mening.

Det blev ingen promenad för min del igår. Inte utomhus, i alla fall. Det blev i stället en tur med snabeldraken inomhus. Jag har dessutom gjort upp en städplan för vecka 47 (nästa vecka), när jag är ensam. Detta ifall det inte sker nåt mirakel vad gäller jobb, förstås. Men, som sagt, mirakel har jag slutat tro på. Det handlar om egna insatser. Tre intressanta tjänster har jag sökt nu på morgonen. En av dem är riktigt intressant, en ger riktigt dålig lön men är värd att söka ändå och en tjänst har jag kompetens tillräckligt för att sköta. För övrigt är det inget nytt på jobbfronten, men dan har å andra sidan knappt börjat.

Igår trodde jag att vi skulle ut på landet och fira Fästmöns pappa på kvällen. Men firandet skedde dagtid och då jobbade Anna. Så vi blev hemma och firade Farsta med tonfisksås och pasta som jag snodde till vid spisen. Enkelt och gott och fettsnålt, för den som vill äta så. Jag tror nämligen inte på alla sektliknande dieter utan på en bra balans i maten, med lagom av allt.

Tonfisksås

Tofflans tonfisksås – enkel, god och fettsnål.


Telefonerade med både
mamma och Pe igår och det var givande samtal båda två. Mamma var på gott humör och det blev inget tjatande av nåt slag. Nu är det bestämt att hon ska ansöka om riksfärdtjänst. Det blir i såna fall tre veckor här hos mig.

Jag har insett att jag har så många goda vänner – och jag som ibland tycker att jag har så få nära! – att jag gör som vännen Fatou (jag läste om det på hennes blogg vid nåt tillfälle): använder vännerna på lite olika sätt. Med Pe pratar jag om hur det är att vara arbetssökande och orolig för sånt som ekonomi. Pe förstår och det är skönt att slippa vara övertydlig. I gengäld kan jag vara bollplank till Pe i vissa frågor. Och det är det vänskap är för mig: nån som lyssnar och ger råd – men också nån att själv lyssna på och ge råd till! Det finns många fler vänner jag skulle kunna nämna i detta sammanhang. Men jag nämner bara ytterligare tre: FEM, Gunilla och Klara. Tack för er omtanke och för att ni bryr er!!! Ni vet själva varför ni är viktiga i mitt liv!

Min bästa vän och den som alltid kan få mig att skratta mitt i eländet är förstås Anna. Men igår var älsklingen mycket trött efter två långa arbetspass som började tidigt. Vi tittade sen på Bron – nu är det bara två avsnitt kvar! -och nåt mer på TV, innan vi knoppade in. Jag läste, Anna var för trött. Idag har jag varit uppe sen klockan sju, Anna får sovmorgon. Jag hoppas mitt knackande vid datorn inte har stört henne för mycket!

Jag skrev ju häromdan att jag har börjat drömma så mycket. Eller det kanske handlar om att jag kommer ihåg mina drömmar? I natt drömde jag att jag var tillbaka på en gammal arbetsplats. Den var helt förändrad mot när jag jobbade där tidigare. Bland annat satt vi alla i kontorslandskap och medelåldern var 25, typ. Förutom ett par gamla chefer, som också var i tjänst, varav en är död i verkligheten. Jag träffade en före detta kollega och fick tillfälle att säga till henne att jag inte var nån förrädare. Ytterligare en äldre kollega hade jag ett djupt och enskilt samtal med i ett mötesrum, eftersom hon kände sig obekväm och bortkommen på arbetsplatsen…  Sen vaknade jag och livet var som det har varit ett tag. En slutsats som jag definitivt kan dra av min dröm är att jag längtar efter att jobba och få tillhöra en arbetsgrupp igen.

Det ser ut att bli en solig dag. Jag kommer inte undan promenad idag. Dessutom behöver jag handla. Anna har lite saker för sig som gör att jag inte kan skylla på att jag vill hänga på henne. Jag har beställt nya mediciner och funderar nu på att beställa linser också. Ska bara räkna sekinerna först.

Ha en go måndag och en fin arbetsvecka, du avundsvärda som arbetar!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagens lite annorlunda promenad.


Vi har varit på utflykt,
mina nya, skitsnigga skor och jag…

Snigga skor

Mina nya, snigga skor.


Även om jag kallar skorna nya
har de några månader på nacken. Men de användes inte förrän idag för första gången. Jättemjukt skinn – och ändå fick jag skavsår. Inläggen gjorde skorna trånga i tårna. Vidare är jag inte van vid att ha en kant som skaver mot mina feta smalben… Färdiggnällt! De är snigga som tusan och den som vill vara fin får, som bekant, lida pin.

Vi tittade på en fjamsiga fontäner, mina skor och jag…

Små fontäner

Fjamsiga fontäner.


Vi klev vidare och hamnade…
i strålkastarljuset!

Strålkastare

I strålkastarljuset.


Passerade höga fönster
i en tegelbyggnad…

Fönster i tegelvägg

Höga fönster.


Tittade på den konstnärliga utsmyckningen
och funderade lite på vad en naken tjej med en delfin i famnen på en delfin gjorde just här

 Tjej med delfin

Vad gjorde de just här???


Hamnade på ett ställe
där det var högt i tak… Sånt gillar ju jag!

Glastak

Högt i tak.


Klev runt lite,
in genom en dörr, åkte hiss och plingade på här.

Glasdörr

Bakom denna glasdörr…


Hit in får inte du följa med.
Men jag kan säga så mycket som att det blev ett givande samtal om jobb. Lite hoppfull, trots två nej som piskrapp över ryggen idag. Annorlunda, ändå bekant. To be continued… 

Hemma igen. Lite hushållsarbete, lite mobiltelefoni med Fästmön, lite uppgradering av virusskydd till 2014 års version. Därpå en tur till Stormarknaden för inhandlande av tillbehör till kommande Oktoberfest. Jag fick ap-armar på kuppen!.. Men fötterna mådde bättre av att jag tog ett par fusk-inlägg och la i mina snigga skor!

Låda

Tillbehör till Oktoberfesten. Dock inte nåt vin.


Nu ska jag författa ett lösenskyddat inlägg
innan jag fortsätter dagens öden och äventyr. Runkeeper-turen får senareläggas idag! Igår skippade jag den ju på grund av händelsernas utveckling. Därför kan jag inte skolka idag. Men jag måste nog äta först – det har inte blivit mer än en skål med fil och müsli vid åttatiden i morse.

Stort TACK till alla som peppade och stöttade mig inför förmiddagens övning!!! Ovärderligt!

Vad har du gjort idag då??? Du vet att jag är nyfiken även om jag har fullt upp!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Fy te rackarns vilken intensiiiv dag! Jag började redan i morse med en bunt webbsidor om en av institutionens stora forskningsprojekt. Gjorde sen avbrott för webinar och mackor framför datorn vid lunch samt fortsatte med projekten efter detta (och lite konsultande däremellan hann jag med). Ingen rast på eftermiddagen gjorde att jag kunde dra 15.45, vilket var nödvändigt och tvunget. Jag hade klipptid klockan 17, men skulle hem och lämna bilen först för att ta bussen in till stan.

Webinaret var synnerligen intressant. Det handlade om webbtroll på Fejan, men man kan ju fundera över fenomenet även inom andra sociala medier. Jag lärde mig bland annat att det finns olika slags webbtroll, skalan är ganska bred. Men deras syfte är nästan det samma: att förstöra och sabba.

En sak jag tror att jag ska ta mig för att ta fram tydliga regler för kommentering på min blogg. Och så ska jag lägga reglerna synligt. Detta för att besökare ska förstå att kommentering inte egentligen är en yttrandefrihetsfråga på min blogg utan en rättighet – som jag har rätten att dra in. Om jag vill. Det är jag som bestämmer, för det är ju min blogg, som sagt.

Webbtroll av olika sorter finns det, har jag lärt mig idag.


Det var onekligen skönt
att lägga sitt för tredje dan värkande huvud i frissan M:s händer och få håret tvättat, klippt och fixat. Hon tog ytterligare lite mer baktill med tanke på att jag kanske ska befinna mig i horisontalläge framöver och vill slippa se tufsig ut.

Så blev det dags att traska över till Katalin. Egentligen gillar jag inte Katalin så där jättemycket, för jag tycker att personalen är i snorkigaste laget. Men stället är häftigt och jag skulle kunna tillbringa åtskilliga timmar där bara för att fota. Vad gäller snorkigheten idag var det väl sisådär. Jag kände mig tämligen tillrättavisad när jag gick in till baren för att köpa en öl, men se mat fick jag inte beställa där utan jag var tvungen att sätta mig och invänta servitör med meny. När jag skulle betala innan hemgång gick jag in eftersom servitören aldrig kom ut. Han satt vid ett bord och höll på med nånting och jag bad honom om notan. kunde jag betala i baren. Trams!

Mysigt ställe, men rätt snorkig personal.


Men skit samma,
jag gick inte till Katalin för att reta upp mig på personalen, jag gick dit för att träffa Lisa för första gången. Lisa, som har läst min blogg ett bra tag – ända sen jag gästbloggade för lokalblaskans Skrivrummet hösten 2010. Lisa har för övrigt också bloggat för lokalblaskan, från en stadsdel.

Salt, peppar och var sin öl.


Eftersom jag bara hade ätit mackor till lunch,
tog jag M-frissan på orden och köpte chèvrerullar med rödbetor och en massa grönt. Det var inte så lätt att äta och prata samtidigt, så jag försökte få Lisa att hålla låda. För rätt ska väl vara rätt – hon vet så mycket om mig genom bloggen, nu var det min tur att få lite info!

Det blev ett givande samtal om högt och lågt. Jag gillar Lisas svarta humor och hennes sätt att se på tillvaron, med just den svarta lilla glimten i ögat. En del av våra erfarenheter påminner om varandra, medan andra var helt olika. Lisa är snart färdig med sin utbildning till IT-lärare och jag hoppas att nåt vettigt studieförbund läser detta och erbjuder henne jobb på studs! Jag tror att hon skulle vara en alldeles utmärkt lärare!

Sen kom vi in på böcker och läsning och författare, förstås. Och när Lisa undrade vilken min favoritförfattare är, visste hon redan svaret: August Strindberg, förstås! Men så nämnde jag av bara farten några nutida författare som jag också gillar, till exempel Mons Kallentoft, Johan Theorin, Anna Jansson och Åsa Larsson, för att nämna några av deckarfavoriterna.

Lisa var ju duktig och lyckades klara en bildgåta hos mig. Priset var att bjuda mig på en öl. Ett skämt, naturligtvis, men hon fick faktiskt bjuda mig på öl nummer två. (Vilket påminner mig om att Inna vann en jääädra massa ölbjudningar förra året, priser som inte är utverkade än…)

Tack, Lisa, för ölen!


Så småningom sjönk solen
bakom trädtopparna och Lisa virade in sig i filtar. Jag är ju viking, så jag frös inte ett dugg. Förrän jag gick från bussen hem. Men jag var nog lite trött också. Och väldigt kissnödig…

En lång dag går mot sitt slut och jag vill tacka alla inblandade. Utan er hade min dag inte varit mycket till dag.


Livet är kort. 

Read Full Post »

Lunchen blev ingen upphetsande historia idag. Efter en hektisk morgon med ett planerat möte och ett oplanerat kände jag mig nöjd. Och hungrig. Bara det att nån mat hade jag ju inte med mig. Fick traska iväg till restaurangen där jag köpte matkort för tio luncher i fredags. Dagens meny var ingen höjdare: fisk, fisk, nån på nåt obeskrivligt sätt tillagad kyckling, samt dagens vegetariska. Det blev det vegetariska – trots att den innehölll två av mina hatlivsmedel: couscous och brysselkål. Men mjölken var god.


Brysselkål hatar jag sen jag bodde i England. Här är dock smaken hjälpligt dold tack vare ostsåsen. Couscousen var lika torr och läbbig som den ser ut.

                                                                                                                                                             Nytt möte/konferens på eftermiddagen. Studerade gräsligt konstig konst i pausen och undrade om jag befann mig på ett dagis. Det gjorde jag inte. Men tanken slog mig… Färggrant, om inte annat…


Konstig konst, men inte på ett dagis.

                                                                                                                                                                  Efter kaffe och mazarin åkte jag hem till New Village för att lämna Clark Kent* i garaget och piffa till mig något litet. Men framför allt för att få en puss eller två av älskling innan jag tuffade in till stan igen med gräsliga Uppsalabuss. (Idag blev jag åtminstone inte åksjuk, men båda förarna bara svängde ut från hållplatserna utan tanke på omkörande bilar – flera gånger.)

Släckte törsten med två såna här:


Staropramen på en tisdag smakade osedvanligt gott!

                                                                                                                                                           Trevligt sällskap i form av kollegor från orten och tillresta från norr, söder och väst. Mycket givande samtal och diskussioner vid bordet!


O från norr till vänster i bild, V från väst till höger.

                                                                                                                                                         Konsten var mycket bättre på det här stället! En hel vägg med musikaffischer.


Häftig affischvägg, men dåligt ljus för fotografering, tyvärr. (Jag vägrar blixt!)

                                                                                                                                                             Maten var också bättre än den vid lunchen – hett, fett och massor av vitlök. Det heta, det feta och vitlöken kunde ha addats något mindre av. Sammantaget ändå väldigt gott.


Het och fet och vitlökig fisksoppa med bröd.

                                                                                                                                                           Hemma vid 21-tiden. Skönt med en dusch! I morgon är en ny dag, en heldag med kollegorna kring olika intressanta och aktuella ämnen. Så jag ska strax sova. Det blir ingen surfrunda hos mina Kickor & Pluttar idag – för första gången på typ två år. Jag hoppas ni förlåter mig..? Som kompensation kan det bli ett elakt anti-mode-reportage i morgon kväll. Jag hade en intressant sms-dialog med min modementor och storasyster fru Hatt mitt på dagen.

I morgon medan jag konferensar blir min dator uppgraderad. Det tror jag är bra!

Nu en liten stund med käraste Fästmön som haft en så gott som Toffel-fri dag!

                                                                                                                                                             *Clark Kent = min lille bilman, som inte dricker öl men bensin

Read Full Post »