Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘gisslan’

Ett inlägg om en bok.


 

Protest till dödsNästa brittiska deckarförfattare ur de innehållsrika papperskassarna från vännen Agneta är Ruth Rendell. TACK! Ett par av hennes böcker har jag läst tidigare. Eftersom även hon avled förra året, till och med för nästan exakt ett år sen, blir det inga fler böcker av henne eller Barbara Vine, som hon också skrev som. Jag har även sett ett och annat avsnitt på TV i min dar om hennes kommissarie Wexford. Det jag framför allt minns är den där vårtan han hade på ena kinden… Nåja, spännande var Wexford-avsnitten. Protest till döds var boken jag läste ut idag.

Boken inleds med att en ung, tysk tjej hittas mördad. Den fortsätter sen med protester kring ett motorvägsbygge. Protesterna går så långt att ett gäng människor kidnappas. I detta gäng finns kommissarie Wexfords hustru Dora. Plötsligt släpps en av gisslan med ett krav från kidnapparna att motorvägsbygget ska stoppas helt. Om inte, ska de kidnappade tas av daga. När en annan ur gisslan hittas död trappas spänningen förstås upp. Den mördade tyskan hänger också ihop med fallet, på sätt och vis…

Jag faller direkt för Ruth Rendell! Jag gillar hennes språk, sättet att skriva, men också sättet att skildra de inblandade människorna. Karaktärerna blir verkligen levande varelser – med sina fel och brister såväl som med mer positiva egenskaper. Särskilt rörande tycker jag att Wexfords kärlek till hustrun och den oro han känner för henne är. För Wexford är nåt så ovanligt som en lyckligt gift snut! Slutet är också bra och har en överraskning. Sånt blir det pluspoäng för!

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Almedalen har fallitOm ett par veckor inleds den årliga Almedalsveckan på Gotland. Lagom i tid för den veckan hittade en nyutkommen och synnerligen aktuell (på flera sätt…) thriller ner i min postbox. Jag har just läst ut Erik Lewins bok Almedalen har fallit och jag måste säga att den har fått mig att drömma mardrömmar. Tack Bokförlaget NoNa för recensionsexemplaret!

Scenen är alltså Almedalen, full av politiker, näringslivsrespresentanter, journalister… Rekordsnabbt tar sig en grupp specialdrillade terrorister in och på mindre en timme är Visby deras. Bland gisslan finns Sveriges statsminister. Polis och militär försöker samarbeta, med varierande resultat. Det är nämligen inte så lätt, eftersom ingen vet vem man kan lita på. Under tiden fortsätter terroristerna sina planer.

Vi läsare får följa med nästan ända från början, när terrorister från olika länder rekryteras och tränas. Deras ledare är en kallblodig man som för det här uppdraget heter mr Svensson. Kallblodig är för övrigt ett passande epitet på romanen. Om jag inte visste att det är fiktion, skulle jag tro att det var verklighet. Boken är inte bara välskriven, nämligen. Den är också skriven av en person med lång erfarenhet av underrättelse- och säkerhetsarbete, såväl i Sverige som utomlands. Med denna bakgrund kan historien inte bli annat än trovärdig.

Ja, det är, som sagt, snart dags för Almedalsveckan. Jag kan bara innerligt hoppas att inga terrorister planerar att inta Visby på riktigt. Ringmuren är, i detta sammanhang, både ett skydd och en förbannelse, kan man säga. Personligen är jag glad att jag varken ska jobba som polis eller med säkerhet på plats under veckan. För det Erik Lewin beskriver i sin bok skulle mycket väl kunna inträffa. Lilla Sverige har små möjligheter att klara upp scenariot. För att citera boken:

[…] Almedalsveckan var vidrig ur ett professionellt perspektiv. Det var nästan omöjligt att skydda sina objekt i denna röra av människor. […]

Att boken är välskriven har jag redan nämnt. Dessutom är kapitlen av varierande längd. När det händer många saker blir kapitlen kortare, handlingen snabbare och boken en riktig bladvändare.

Ska jag ha nån kritisk synpunkt är det en liten detalj jag tycker är felaktig. Det handlar om nåt så… ”lustigt” som ett engelskt ord för ”kåt”. På sidan 214 används ordet ”horny” och på sidan 217 sägs det om den som uttalade ordet att han är britt. ”Horny” är inte brittisk engelska utan amerikansk. På brittisk engelska heter det ”randy”…

Toffelomdömet totalt blir högt!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett grönt paket med aktuellt och spännande innehåll.


 

Grönt paket och min hand

Ett grönt paket fanns i min postbox idag!

Gröna paket är sällan tråkig post! Idag hittade jag ett i min postbox och förvånades över postens effektivitet. (Det blev bestämt igår att jag skulle få paketet.) För ett tag sen anmälde jag mitt intresse att recensera en ny och synnerligen aktuell bok.

Det är alltid roligt att läsa, det är extra roligt att läsa nyutkomna böcker och det är extraextra roligt att resa i böckernas värld. Den litterära resa jag ska fara på denna gång går till Gotland och Almedalen.

Den verkliga Almedalsveckan är egentligen åtta dar lång och börjar den 28 juni. Den fiktiva, i form av Erik Lewins bok Almedalen har fallit, är 315 sidor lång. Det är en thriller och den handlar om en terrorattack där tusentals människor tas som gisslan…

En recension kommer inom några dar på en blogg nära dig. Tack för boken, Bokförlaget NoNa!

Almedalen har fallit

Spännande och aktuell läsning väntar!

 

Du som vill få ett smakprov på boken kan kolla den här trailern:

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

FörlåtelsenI april i år gav jag bort en bok till Fästmön i födelsedagspresent. Hon hade önskat sig Förlåtelsen av Hanne-Vibeke Holst. Som vanligt är jag sen fräck nog och lånar boken jag har gett bort. Hanne-Vibeke Holst brukar nämligen skriva bra romaner, ofta med något politiskt tema eller nånting från kommunikations-/journalismvärlden och vanligen med starka kvinnor i viktiga roller. Den här gången handlar det om opera, relationer och passion.

Helena Tholstrup bor i Berlin där hon arbetar som operachef. Hon är mycket framgångsrik och ska få ta emot ett demokratipris. Till evenemanget är hennes dotter Sophie med pojkvän Khalil inbjudna från Köpenhamn. Trots att dagen börjar med en översvämning i Helenas hem och trots att Helena är lite orolig över att dottern har en muslimsk pojkvän blir det en fin kväll. Men så ändras plötsligt allting: Khalil tar Helena och dottern som gisslan på Helenas kontor. Han har en bomb i sin rygga. Det är medan Helena fruktar för sitt och dotterns liv som boken hoppar mellan dåtid och nutid – två berättelser om passion och lögner, som så småningom går in i varandra. Och svaren finns i den skokartong som Helena lyckas rädda undan från översvämningen…

Under läsningens gång får jag lite Camilla Läckberg-känsla. Men bara lite. Och det handlar om greppet att varva dåtid och nutid och på så sätt föra händelserna framåt till en aha-upplevelse. Fast Hanne-Vibeke Holst är lite bättre på detta grepp än Camilla Läckberg. En lång och märklig historia rullas upp för läsaren – som hela tiden försöker gissa hur nuet hänger ihop med det som har varit. En spännande berättelse skriven av en lysande författare!

Toffelomdömet blir det högsta för denna bladvändare!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

Dödens drabanterInte vet jag varför jag gör det, men jag bänkar mig på söndagskvällarna och glor på norsk film. I kväll gick Varg Veum: Dödens drabanter (2012) på Sjuan. Jag närde en liten förhoppning om ett par spännande timmar.

I afton kallades Varg Veum iväg, från sin sambo, i helikopter. En ung kille har skjutit sina fosterföräldrar och tagit grannflickan som gisslan tillsammans med ett gevär. En gång i tiden var Varg socialarbetare och tog den då lille pojken från hans missbrukande mamma. Sen dess har pojken och Varg hållit kontakten av och till. Som 17-årig dubbelmördare har Jan-Egil deklarerat att Varg är den enda han vill träffa. Varg har svårt att tro att det är Jan-Egil som har skjutit fosterföräldrarna och börjar nysta. Han får fatt i en tråd som handlar om… smuggling… Och det förflutna.

Nej, det här är inte bra. Men det är bättre än en del andra Varg Veum-filmer. Handlingen känns lite mer äkta, även om kvinnoskildringen fortfarande är urusel och den manlige Vargen skildras som en riktig karlakarl.

Toffelomdömet blir medel, trots allt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Månpockets nyhetsbrev hittade in i inboxen idag. Naturligtvis kastade jag mig över det för att se vad jag kan hitta för pocketböcker i Månpocketstället nästa gång jag går och köper mjölk. Här är ett urval av de titlar jag tycker känns intressanta:

HavsmannenHavsmannen av Carl Johan Wallgren
Falkenberg i början av 1980-talet. Den unga Nella har vuxit upp i samhällets utkant. Hennes yngre bror Robert är mobbad i skolan och Nella gör allt för att skydda honom. På så sätt hamnar hon i ekonomisk skuld till broderns värsta plågoande, som verkar vara i stånd till vad som helst. Hennes tidsfrist rinner snabbt ut. Men snart inträffar något överraskande, något som ändrar förutsättningarna för allt. En spännande, intensiv och vacker bok om syskonkärlek och svek – och om vardagens möte med det främmande och fantastiska.


Jag lever pappaJag lever, pappa av Erik H Sønstelie och Siri Marie Seim Sønstelie

Siri är på sitt första AUF-läger på Utøya sommaren 2011. För Siri är ön precis det som statsministern Jens Stoltenberg kallat den, ett paradis. Ända tills en man klädd i falsk polisuniform går i land och börjar skjuta. Det är början på en sjuttio minuter lång mardröm för de 560 ungdomarna på ön. Paradiset förvandlas till ett helvete och Siri flyr för sitt liv över hala bergshällar och vassa klippor i jakten på ett gömställe. Hon blir beskjuten – men överlever. På land finns pappa Erik som slits mellan hopp och förtvivlan. Kommer dottern att överleva dramat som utspelar sig på ön mitt i Tyrilfjorden?


ÖgonblicketÖgonblicket av Douglas Kennedy

En vintermorgon anländer det, paketet som vänder upp och ner på Thomas Nesbitts värld. Thomas är en medelålders författare som dragit sig undan till det lantliga Maine för att finna sig själv efter ett långt äktenskap. Paketet är från en kvinna vid namn Petra Dussmann –­ en kvinna han hade ett passionerat förhållande med i kalla krigets Berlin på 1980-talet. Då Thomas öppnar paketet är det början på en resa in i det förflutna, till en tid då allt ställdes på sin spets när han träffade den undersköna Petra som var på flykt från diktaturens DDR. Ögonblicket är en kärleksroman med episka proportioner fylld av intensiv passion och mörka hemligheter.


Laglöst landLaglöst land av Håkan Östlundh

Viktor och Rafael har snart nått sitt mål: två miljoner kronor på ett konto i ett land långt borta där ingen ställer några frågor. Det är dags att lämna Sverige och Gotland för alltid. Men när mannen som har smugglat in det estniska amfetaminet som de har sålt på nätet hittas död, förvandlas drömmen om ett nytt liv till en kamp för livet på ett novemberkallt Gotland. Fredrik Broman och hans kollegor vid Visbypolisen kallas in för att lösa mordet. Spåren efter den hänsynslöse mördaren blir allt tydligare. Ändå tycks de hela tiden ligga steget efter.


Så gott som dödSå gott som död av Mark Billingham

Kommissarie Tom Thorne för en kamp mot klockan när en kollega tas som gisslan. Polisinspektören Helen Weeks är på väg till jobbet och stannar som alltid till hos den lokala tidnings- och tobakshandlaren. Innehavaren Akhtar som alltid brukar bjuda på ett vänligt leende och lite småprat är inte sig lik. Han låser plötsligt dörren, drar ner jalusierna och Helen Weeks och en annan kund blir kvar innanför. Han tar fram en pistol som han riktar mot dem och skriker ”Shut up or I will fucking kill you!”
Den desperate mannen är utom sig av sorg och vrede. Hans son, Amin, som satt inne för dråp, har hittats död i fängelset några veckor tidigare. Akhtar kräver nu att kommissarie Tom Thorne ska ta reda på vad som verkligen har hänt sonen, annars dödar han gisslan.


Livet är kort.

Read Full Post »

Thomas Bodström är inte bara före detta politiker. Han är jurist och författare också. Lobbyisten är den tredje boken i hans spänningsserie om maktens korridorer.

Justitieministern råkar illa ut i den här boken.


Det är strax före valet.
Plötsligt tar sig en grupp extremister in i riksdagen och tar tillfånga ett gäng politiker. Justitieministern måste ta ett svårt beslut som kan innebära att hon antingen räddar gisslan eller skriver på deras dödsdom. Snart visar det sig att detta inte är en enskild händelse. Flera våldsamheter sker och till sist drabbas justitieministern själv.

Jag gillar Thomas Bodströms sätt att skriva, men jag gillar också blandningen av spänning och att det hela utspelar sig bland politiker. Naturligtvis har jag läst de två tidigare böckerna i samma serie, Rymmaren och Idealisten. Dessa två känns, av nån anledning, mer spännande än Lobbyisten. Jag tycker till och med att Lobbyisten är tråkig bitvis.

Medelbetyg blir det för sista delen i hans deckartrilogi.


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår visades första delen av brittiska miniserien Kidnappningen. Eftersom vår favorit Trevor Eve hade huvurollen som gisslanförhandlare spelade jag in programmet på DVD-hårddisken. I kväll, efter svamprensningen, bänkade vi oss, Fästmön och jag för att titta.

Trevor Eve till höger i rollen som gisslanförhandlare.


Avsnittet börjar med att gisslanförhandlaren
Dominic King försöker utföra en utväxling – gisslan för pengar. Men plötsligt griper polisen in. Den nyligen fritagna familjen – minus sonen – klarar sig undan, men kidnapparna, en man och en kvinna, tar en busslast med turister som gisslan i stället.

Trevor Eve är lysande i rollen som gisslanförhandlare! Han är lugn, smart och lyhörd för alla inblandade. Men just när man tror att det ska gå vägen och kidnapparen ska släppa sju ur gisslan inträffar nåt och det hela stannar av – för att avslutas nästa söndag på SvT1 klockan 21 …

Till dess, högsta betyg!


To be continued…


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Jag offrade en del av januari månads matpeng för Liza Marklunds senaste Annika Bengtzon-bok Du gamla, du fria. Frågan är om boken var värd de 159 pix jag betalade för den på ICA Solen


Var den värd att offra en del av matpengen på?


Annika Bengtzon är tillbaka på Kvällspressen
efter att jobbat i USA i tre år. Hon och maken Thomas har lappat ihop sitt äktenskap igen. Thomas reser till Kenya för att delta i en konferens medan Annika ska skriva om några mord. Men så småningom sker en riktig katastrof – och den sker inte i Stockholm utan i Kenya. Thomas och hans kollegor i delegationen kidnappas. Kidnapparna begär massor av pengar. Och gisslangruppens antal minskar…

Att säga att det här är en kriminalroman är fel. Att säga att Liza Marklund har ett samhällspatos känns inte heller… riktigt. Men det är vad hennes förlag skriver om boken och dess författare. Oavsett detta är denna Annika Bengtzon-bok helt annorlunda från de tidigare. Till exempel står Thomas mer i centrum, åtminstone i handlingen.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om detta. Jag hade förväntat mig en sedvanlig, lättsam deckare med viss verklighetsanknytning. Du gamla, du fria är varken lättsam eller nån deckare. Den är… annorlunda. Som vanligt skriver Liza Marklund bra och lättläst, men jag retar mig på de många ställena där hon använder uttrycket

både […] och […]

och så räknar hon upp flera företeelser/saker än två. Det stör mig att journalisten Marklund faller i denna språkliga fälla.

Men… boken är svår att lägga ifrån sig och man vill verkligen veta hur det går för Thomas, framför allt, för Liza… jag menar Bengtzon, också.

Det får bli medelbetyg, för boken motsvarade ändå inte riktigt mina förväntningar.

Read Full Post »

Janne Olsson är känd för Norrmalmstorgsdramat 1973. Han blir då Sveriges mest kända brottsling. Och nu har han skrivit en bok om sitt liv före och efter dramat. Det kunde ha blivit en intressant och bra bok, men tyvärr, tyvärr, det här är knappt litterärt. Jag har just lagt boken Stockholmssyndromet till handlingarna – och där får den ligga…


En självbiografi signerad en brottsling.

                                                                                                                                                               Här berättar Janne Olsson om vad som utspelade sig under de augustidygn 1973 när han maskerad höll gisslan på Sveriges Kreditbank vid Norrmalmstorg i Stockholm. Ett av syftena var att få ut sin dåvarande kompis Clark Olofsson ur fängelset och sticka med en massa miljoner. Men så gick det ju inte riktigt. Och idag är Janne Olsson och Clark Olofsson inte ens vänner… Vi får också följa Janne Olssons liv före och efter dramat.

Jag är ärligt talat glad att jag väntade till den här boken kom ut i pocket, så jag inte slösade bort dyra pengar på en inbunden upplaga! Mycket förhoppningsfull satte jag mig ned med boken för att framför allt få förklaringar och berättelser om vad som bidragit till Janne Olssons kriminalitet rent generellt och hans kidnapparroll i Norrmalmstorgsdramat i synnerhet. Men tyvärr, tyvärr. Det här är mest smörja, ärligt talat. Boken är inte ens särskilt välskriven. Den hoppar i handlingen periodvis och innehåller mest berättelser om hans kvinnoaffärer och alla hans åtta barn varav ett antal är kriminella samt hans övriga affärer (varifrån kommer pengarna, undrar jag? Det får man aldrig veta…)  Nej, jag blev jättebesviken!

Betyget blir endast en toffla för Janne Olssons FÖRSÖK – och då är jag generös… 

Read Full Post »

Older Posts »