Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘gifta sig’

Ett inlägg om att gamla texter är mer varaktiga än nya.


 

Karl den XIIbibel

Den här öppnade vi i eftermiddags.

I eftermiddags hade mamma och jag bestämt oss för att titta i gamla böcker. Framför allt var det den stora Karl XII-bibeln som hägrade, för den har jag aldrig tittat i. Vad jag minns. Mamma minns annorlunda. Vem som har rätt kan man träta om ifall man vill det.

Den gamla boken var jätteskör och dess pärmar lossnar nästan från ryggen. Så det gällde att vara försiktig. Vi la den tunga boken på matsalsbordet och öppnade och bläddrade så försiktigt vi kunde. Vi skulle nog ha haft bomullshandskar på oss, men det hade vi inte.

Min farfar var en klok och noggrann man. Han hade samlat en massa klipp om bibeln generellt i en plastmapp som låg inuti. Där låg också kopior på brev han skrivit till just den här bibelns ägares släktingar samt svar från dem. I farfars ägo kom bibeln 1940 i present på 40-årsdagen. Han fick den av en diakonissa från S:t Petersburg ursprungligen, men som arbetat tillsammans med farfar i kyrkan i Finland. Hon hade även känt farfars pappa och hans farfar, liksom sonen, min pappa. Fyra generationer… Diakonissan hade för övrigt i sin tur fått bibeln för lång och trogen tjänst av familjen Munck.

På 1940-talet var Finland i krig. Till slut blev situationen ohållbar för den lilla familjen. Det fanns varken mat eller kläder och pappa kunde inte gå i skolan. Pappa kom till Sverige som krigsbarn i början av 1940-talet. Men den gamla bibeln kom hit med farmor och farfar när farfar 1944 fick tjänst som pastor i Linköping i Sverige.

Inuti bibeln hade de tidigare ägarna nedtecknat uppgifter om giftermål och barn. Min duktiga farfar har sen tytt kråkfötterna och skrivit rent dem på skrivmaskin. Vad jag kunde se hette bibelns första ägare Eric Holmberg. Han har skrivit i boken att han gifte sig 1744. Farfar har skrivit rent texten och lagt till att Eric Holmberg avled 1748. Att vi vet att det är Eric själv som har skrivit beror på att han har skrivit i jag-form. Alltså måste bibeln vara från 1700-talet. Karl XII-bibeln kom ut 1703, men jag hann inte se tryckåret på boken som låg på mammas matsalsbord. Jag försökte fota så mycket jag kunde av försättsbladen, breven, klippen etc, men mamma blev otålig och irriterad över att jag skulle fota ”allt” – vilket medförde att jag inte kunde just fota ”allt”. Vad jag hann uppfatta hette den senaste ägaren före farfar Munck. Kopplingen till familjen Bernadotte var att en prinsessas farmors mor eller nåt ditåt varit gift med denne Munck. Farfar skrev till prinsessan Bernadotte och fick ett mycket nådigt svar.

Den gamla bibeln hade intakta metallspännen så att den gick att stänga ordentligt. I övrigt var den så skör att jag tyckte att ryggen sprack lite för varje gång vi rörde vid boken. Därför vill jag inte öppna den igen och ta fler bilder. Men nån gång i framtiden ska jag öppna den igen och då ska jag dokumentera ”allt” på riktigt, jag lovar!

Här är några av de bilder jag tog av vår Karl XII-bibel:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Lite senare telefonerade jag med Fästmön
Under samtalet utlovade jag ett recept som jag hade på datorn. Trodde jag. Det visade sig att det inte fanns ett enda recept på min dator, inte heller på den USB-sticka jag hade med mig. Troligen är alla recept jag hade på gamla datorn… bara borta… Jämför det med en Karl XII-bibel från 1703…

Igår letade mamma och jag efter två andra gamla religiösa skrifter. ”Nån” hade flyttat på dem från mammas ”gömställe”, men jag lyckades hitta dem. Nu förvaras de på ett ställe som vi båda känner till. Ett tag, hoppas jag, i alla fall. Tills nån gömmer dem igen. Vi bläddrade även i dessa idag och de var betydligt mer hanterbara än Karl XII-bibeln. Den här silverasken innehåller bibelord:

Silverask med bibelord

Silverasken med bibelord är lite mindre än Karl XII-bibeln och ryms lätt i min handflata.


Men nya testamentet på engelska 
var totalt omöjligt för mina ögon att läsa – trots att den lilla asken faktiskt innehåller ett förstoringsglas, tro det eller ej:

Nya testamentet på engelska

Nya testamentet på engelska klarade inte mina ögon av att läsa. Men jag bläddrade i den lilla bibeln i alla fall. Vi tror att den kom till Sverige med pappas farmor Mabel som var från England.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Jaha. Så var Melodispektaklet av den svenska sorten slut för säsongen. Vad ska man då göra på lördagskvällarna? Inte så svårt att ha alltför tråkigt då, för nu på lördag återvänder Mr Selfridge med familj och anställda!

Mr Selfridge

Dottern vid Mr Selfridges arm ska gifta sig. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


För tredje gången 
får vi tittare nu följa Selfridges varuhus i London, med ägaren själv i spetsen. När vi nu återvänder har det hunnit bli 1919 och kriget är slut. Mr Selfridge har blivit änkling och hans äldsta dotter ska gifta sig. Sorg och glädje, precis som i verkliga livet.

Tio nya avsnitt blir det på lördagar klockan 21.25 på SvT 1 (konstig tid, men missar du det kan du alltid kolla in SvT Play!)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

A royal affairEn andra chans var det inte bara vissa artister som fick igår. Vi gav även en film en andra chans. Fästmön fick för ett tag sen en DVD-film. Den har legat hemma hos mig i nån månad eller så utan att ha blivit sedd. Igår kväll visade SvT1 A royal affair och då passade vi på att se den.

Filmen handlar om den unga brittiska prinsessan Caroline Mathilde som reser till Danmark för att gifta sig med kung Kristian VII och bli drottning. Den unga kvinnan är förväntansfull, för hon har uppfattat att han är kulturellt intresserad. I själva verket visar det sig att kungen är mer eller mindre galen. En prins föds och kungen skaffar sig en livläkare. Läkaren blir i själva verket den som styr landet, vilket inte ses på med blida ögon av alla. Men när läkaren och drottningen blir förälskade och inleder en affär kan det ju bara sluta i katastrof, eller?

Det här är en riktigt bra historisk film – ja, den är baserad på verkliga händelser. Skådespelarna är fenomenalt duktiga och då menar jag inte enbart Mads Mikkelsen, som spelar läkaren. Även Alicia Vikander som drottningen och Mikkel Følsgaard som kungen gör riktigt bra rollprestationer.

Toffelomdömet för detta drama blir det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

I kväll visade TV4 den första delen av kriminalserien Hustrumördaren. Eftersom jag tycker att det är lagom och bra med bara tre avsnitt spelade jag in programmet och kollade lite senare. För brittiska kriminalserier är baske mig de bästa.

Hustrumördaren. Episod 1. Reece Shearsmith som Malcolm Webster.

Hustrumördaren Malcolm Webster spelas av Reece Shearsmith,


Vi får följa Malcolm 
från det han gifter sig med Claire. Han verkar vara lite av en svärmorsdröm, lite vek och snäll, i mina ögon nästan lite fjollig. Men ganska snart känner Claire att de har vissa problem: Malcolm gillar att köpa saker, trots att han inte alltid har pengar. De grälar om detta och när Claire kräver att de ska ha en genomgång av Malcolms finanser bestämmer han sig för att mörda henne. Genom sitt arbete på sjukhuset snor han stark sömnmedicin. Utan att avslöja alltför mycket måste jag ändå berätta att Claire snart ersätts av Felicity. Malcolms karriär som hustrumördare upphör emellertid inte…

Den här Malcolm, alltså… Det är en riktigt läskig typ, sin kilt och sin fjollighet till trots. Men frågan är om inte Felicity börjar misstänka nåt. Ytterligare två avsnitt blir det och jag hoppas förstås att hon överlever. Serien är baserad på verkliga händelser, så den som vill ta reda på slutet i förväg kan säkert göra det. Jag väntar. Jag vill se TV-serien.

Toffelomdömet blir högt. Det var väl inte världens mest actionfyllda serie, men den är spännande. Reece Shearsmith är lysande i rollen som den läskige Malcolm. Jag får riktiga obehagskänslor när han låtsas vänlig och vill få fruarna att dricka och få i sig vätska – precis som jag brukar tjata på yngsta bonussonen när han har hosta (vilket han har just nu. Tur att han är med sin mamma och inte mig… Jag äger för övrigt ingen kilt, bara gardiner – insatta förstår vad jag menar!)

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

Coco Livet före ChanelKläder och mode har aldrig intresserat mig. Vackra kvinnor, däremot… Och kloka… I kväll bestämde jag mig för att se hela Coco – Livet före Chanel (2009) som gick på SvT2. (Jag har tidigare bara orkat halva.)

Den här filmen handlar förstås om Coco Chanel, som du säkert redan har listat ut. Den behandlar den del av hennes liv som inföll före berömmelsen. Coco, som egentligen heter Gabrielle, växer upp på barnhem tillsammans med sin syster. Som unga vuxna börjar systrarna arbeta på en bar. Där träffar Coco en rik baron och försöker komma upp sig lite i tillvaron. Det slutar med att hon, om än tillfälligt, flyttar in på baronens slott som hans älskarinna. Hon får inte delta vid middagar och fester, men ganska snart hittar hon sin plats – tack vare sitt egensinne (och att hon lär sig rida). Coco börjar göra hattar åt baronens kvinnor. Hon har många synpunkter på deras kläder och kan till exempel inte tänka sig korsetter och plymer. En dag träffar hon Boy och blir kär på riktigt. Hennes känslor är besvarade, men det är ett problem: Boy ska gifta sig med en annan.

Hela historien blir väldigt sorglig, men jag tänker inte berätta hur och varför. Resten av Coco Chanels historia känner vi ju många till, om än bara i stora drag: hon blev en berömd kläddesigner och mycket rik.

Franska filmer ligger inte överst på min hitlista. De har en tendens att vara för långa, för pratiga och för sega. Den här filmen är inget undantag. Det är först mot slutet som jag blir riktigt fängslad. Det hela är dock otroligt vackert filmat och måste vara underbart att se på storskärm.

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Himlens fångeRubriken kanske låter som nånting annat än vad den är, men det här inlägget handlar om Carlos Ruiz Zafóns bok Himlens fånge. Tack till vännen FEM som gav mig den i julklapp!

Författaren tar oss med tillbaka till Semperes bokhandel. Där jobbar far och son och trotjänaren Fermín. Den sistnämnde ska gifta sig, men det har uppstått ett knepigt problem. Och allt har att göra med främlingen som dyker upp i bokhandeln en dag och köper en mycket dyr utgåva av Greven av Monte Cristo. Märkligt nog tar han inte med sig boken utan ber Daniel (sonen Sempere) att ge boken till Fermín. Daniel får slutligen Fermín att berätta sin historia – som naturligtvis är orsaken till problemet inför bröllopet. En synnerligen obehaglig livsberättelse – som inte bara påverkar Fermín…

Den här boken ingår i De bortglömda böckernas gravkammare-serien. FEM har tidigare gett mig Vindens skugga och Ängelns lek. Båda dessa har fått högsta Toffelomdöme. Ändå tar det lite tid för mig att komma in i boken. Det är en ganska omständlig berättarteknik och mitt öga hoppade från en spännande, nutida svensk deckare till denna bok, som utspelar sig runt jul 1957 – och ett par årtionden tidigare. Så omställningen tar en del tid. Samtidigt känner jag att författaren har tappat nåt av det… fantastiska från de två första böckerna – även om den här tredje delen är bra. Detta gör emellertid att den tappar en toffla i omdöme också.

Toffelomdömet blir högt, men inte det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kyligt inlägg.


 

Jag fryyyser!

18 komma 8 i gästrummet

Inte särskilt varmt i gästrummet, bara 18,.8 grader nu på morgonen.

Exakt så skrev jag för en stund sen i ett sms till min BRF-ordförande. Samtidigt skickade jag med en bild på termometern i mitt gästrum, där min gäst ska husera i två veckor. Det är bara strax under nollan utomhus, men det är också bara 18,8 grader inomhus. Kanske inte så konstigt att jag aldrig blir frisk då, eller? Och jag vill ju verkligen inte att min gäst, som anländer runt lunchtid idag, ska bli lika hostig och frusen som jag… Eftersom mamma redan har en grundsjukdom är det viktigt att hon håller sig frisk från infektioner – och att hon inte fryser.

19 komma 6 i köket

I lägenhetens varmaste rum, köket, är det 19,6 grader.

Min stackars ordförande ringde genast upp mig och lät själv ganska risig på rösten. Ibland känns det som om jag terroriserar honom, men det är ju bara han som alltid svarar i sin mobil (eller ringer upp strax därpå). Han lovade att kontakta vice ordförande som är den som har hand om lägenhetsvärmen. Det tackade jag för. Nog har jag försökt ringa vice ordföranden också, men han svarar ALDRIG och ringer heller aldrig upp senare.

Gästrummet är det sista rummet i lägenhetens värmekedja och därför alltid det kallaste. Men köket, som är det varmaste rummet, är också rätt kallt, bara 19,6 grader. Det berättade jag förstås. Så nu får vi hoppas att ordföranden får tag i ansvarig och att värmen höjs ett snäpp.

Det är luvatröja ovanpå tischan som gäller. Och äntligen får jag använda mina fina regnbågssockar, ovanpå de vanliga strumporna på fötterna. Alltid nåt positivt! Lite tråkigt, förresten, att jag har tappat kontakten med stickerskan Monica!.. Vart tog du vägen när du gifte dig? (ifall du läser detta).

Regnbågssockar

Fina och varma regnbågssockar som Monica stickade åt mig en gång kommer väl till pass nu!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett gift inlägg med lite djup.


 

Röda bandet

World Aids Day-pin – det röda bandet.

Det skulle ha varit vi. Det skulle ha varit Fästmön och jag som gifte oss på Stora Torget här i Uppsala för nån timme sen c/o Musikhjälpen 2014. Men vi hade inte möjlighet att bjuda på auktionen. Och förresten passar det väl bättre med ett ungt heteropar med en liten pojkbebis än ett par kvinnor som levt mer än halva sina liv och den ena har tre vuxna och ett minderårigt barn? Nä, det hade inte gjort sig lika bra – även om Sarah Dawn Finer och Kärleksvisan är ”våra”.

Så stort GRATTIS till Emil och Karolina! Må ni ha ett långt och lyckligt liv tillsammans! 

Emil och Karolina betalade 26 000 kronor för att få gifta sig i glasburen och få lyssna till Sarah Dawn Finers ljuva stämma. Pengarna går till att stoppa spridningen av HIV. Det tycker jag är enormt bra! För när HIV och aids först blev känt här i västvärlden kunde man inte ens skänka pengar direkt till HIV-forskningen. Det var så skambelagt att den som ville bidra fick göra det till Cancerfonden. I dödsannonser över alla dem som avled i sjukdomen var det likadant: den som ville bidra skulle sätta in pengar till Cancerfonden – för man låtsades att den döde avlidit av cancer.

Jag köpte min World Aids Day-pin för ungefär tio år sen. Då hade det blivit bättre. Då hade man nämligen insett att andra än homosexuella män och sprutnarkomaner kunde få HIV. Ibland är det bra med fördomsfullhet – när det leder till nåt bättre. Sedan dess har det kommit bromsmediciner som är så bra att de sjuka kan leva ett ganska normalt liv – förutsatt att de äter sina mediciner, förstås. Och mediciner är ju inte gratis. Därför sällar jag mig till den kör som hyllar Musikhjälpen 2014 och alla som har jobbat med och bidragit till det hela! Ni har gjort ett fantastiskt meningsfullt arbete!

När det gäller fördomar har vi emellertid en lång väg kvar att vandra. Visserligen får även även homosexuella män numera lämna blod på våra blodcentraler. Men många blodcentraler har

sett till

att det är svårare. Homosexuella män måste nämligen vänta tolv månader efter ett samlag med en annan man innan de ens kan testas för blodgivning. Men… vad hände med alla andra som har haft sex det senaste året? Hur ska Pelle, som anser sig heterosexuell, veta att Pia, också hetero, har legat med Lasse, som ligger med både män och kvinnor? Varför får Pelle lämna blod men inte Lasse? Varför ska de homosexuella männen sorteras ut och lyda under hårdare regler än alla andra? Varför har inte alla tolv månaders väntetid i såna fall? Därför att det råder blodbrist. Och homosexuellt blod är uppenbarligen inte pålitligt.

Nä det kanske inte skulle ha varit vi heller, Anna och jag, som gifte oss i den där glasburen idag. Det kanske skulle ha varit ett bögpar. Om man ville motverka fördomar. Fast nu handlar ju Musikhjälpen inte om att motverka fördomar utan om att motverka spridningen av HIV. De 26 000 kronorna från Karolina och Emil räcker till mycket bromsmediciner. Låt oss vara tacksamma för det. 


Här kan vi alla se Karolina och Emil och lyssna på Sarah:

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett musikaliskt och hjälpande inlägg.


 

I morgon, den 1 december, börjar det byggas i Uppsala. Mitt i centrala stan, på självaste busstorget (Stora torget) ska det smällas upp en glasbur. I denna bur ska tre programledare sända radio och TV dygnet runt under 144 timmar med start den 8 december. Sex dygn. Under två veckor spärras torget av och bussar och annan trafik leds om – det är bara fotgängare som kan ta sig fram. Musikhjälpen 2014 kommer till stan.

Musikhjälpen i Uppsala
Uppsala är alltså värdstad för Musikhjälpen 2014. Vad 17 är det för påhitt nurå? Sända radio och TV dygnet runt från en glasbur… Jo, Musikhjälpen är ett välgörenhetsevenemang. Temat för årets insamling är att stoppa spridningen av HIV. För var femtonde sekund smittas nån av viruset och utan medicin kan man dö.

I Musikhjälpens glasbur sitter programledarna Linnea Henriksson, Petter Alexis Askergren och Kodjo Akolor. I glasburen lär det hända massor. Auktioner är en stor del av Musikhjälpen. Den 5 december startar två av dem:

  1. Gift dig den 14 december med kända bröllopsvittnen och Sarah Dawn Finer som sjunger Kärleksvisan
  2. Håkan Hellström skänker jeansjackan som han hade på sig på sin konsert på Ullevi i somras
  3. En magisk yogadag på Aruba i Västindien, inklusive resa, med Yoga Girl

Men det blir massor av andra artister, kändisar och evenemang också! Vad sägs om… Äh, du får helt enkelt masa dig dit!

Pengar kan du samla in såväl digitalt som i fysiska bössor. I morgon, den 1 december, kan du starta en egen, digital insamling i din mobil. Eller på din webbplats.

Följ MusikhjälpenInstagram, Twitter och Facebook.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett skrivande inlägg.


 

Frida dold

En doldis, men en riktigt spännande person!

Jaha, det var den här dagen! Medan V-Jonas har dragit folk till Stora Torget i Uppsalaen KD-politiker har dragit pengar ur en äldre kvinnas plånbok (visserligen redan 2012, men skämmes!) och Angeles har dragit till och blivit delägare i Öresundsbemanning (vars huvudsyssla är att förse Arbetsförmedlingen med sysselsättningsplatser till långtidsarbetslösa i fas 3), drog jag ut på uppdrag för att intervjua en spännande person. Jag har alldeles nyss skickat över text och bild till UppsalaNyheter och hoppas få se det hela ute på nätet kanske redan i kväll eller i morgon. Det är en mycket modig person jag har intervjuat! Det är alltid svårare att intervjua nån man känner än en okänd person. Samtidigt är kraven också högre när man känner sitt intervjuoffer, tycker jag. För självklart vill jag att det ska bli bra och ge en rättvis bild av personen. Naturligtvis kommer det en länk och en liten puff till artikeln här på bloggen när texten är publicerad!

Nu blir det en stunds annat skrivjobb för min del och därefter lite middag. Köket i New Village serverar spicy noodles i kväll, medan Fästmön arbetar.

Det fina vädret kom av sig och eftermiddagen har varit mulen. Det känns rätt OK med tanke på att jag inte har varit utomhus direkt.

Och medan jag skriver, äter och väntar kan du också glädja dig åt att två söta tanter, 90 respektive 91, efter 72 år äntligen har gift sig! Grattis Vivian och Alice! Den som väntar på nåt gott…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »