Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘genomtänkt’

Ett uppstartande inlägg med bra jobbannonser och dåliga.


 

blodpenna

Även pennor kan ge fläckar, men idag var det skrivaren.

Min måndag har börjat rätt bra. Förutom att jag har slagits lite med min skrivare, som inte är direkt samarbetsvillig. Detta fick till följd att min vänsterhand är svart av bläckfläckar. Hur skrivaren ser ut ska vi inte gå in på. Jag erkänner ingenting.

Det har regnat sen igår eftermiddag. Jag gillar det, jag vet att andra inte gör det. Men hösten går så fort fram i år! Det har inte riktigt varit några fina höstdagar med klarblå himmel som förra året. Eller också var det såna dagar under perioden när jag satt och skrev så intensivt att jag knappt tittade upp och ut.

Jag har hittat sex riktigt intressanta lediga tjänster idag. Tre har jag sparat till i morgon så slipper jag ägna timmar åt att leta. Dessutom kan jag fundera på smarta formuleringar. Skriver man för många ansökningar åt gången är risken att de blir väldigt lika. Så vill jag inte ha det!

Sen hittade jag en annons på lediga jobb som gjorde mig förbannad. Särskilt som annonsen kommer från Proffice, ett av de vettigare bemanningsföretagen. Men tydligen har Proffice börjat gå i a-kassornas koppel för den här annonsen uttryckte i mina ögon att den som inte har nåt fast jobb eller annan sysselsättning ska inte heller jobba lite grann. Vad sägs om dessa rader, som jag verkligen, verkligen undrar om de är genomtänkta:

[…] OBS! Kravet för att kunna få en extraanställning hos oss är att du har en annan huvudsaklig sysselsättning, det vill säga att du antingen studerar, har ett annat deltidsarbete, professionellt idrottskontrakt eller är pensionerad. Har du ingen annan huvudsaklig sysselsättning är du ej aktuell för just denna tjänst då den inte är på heltid. […]

Jag är mycket besviken på Proffice och överväger att ta bort min profil från företagets kandidatbank. För såna där textrader som ovan är direkt kränkande att läsa när man är arbetssökande på heltid. Inte nog med att många företag åldersdiskriminerar, nu har ett bemanningsföretag också börjat sysselsättningsdiskriminera. En person som inte har nån sysselsättning är inte meriterad att söka ett tidsbegränsat jobb. Då ska du veta att detta var en ganska okvalificerad tjänst – som julkortssorterare. Fy skäms, Proffice!!! Detta ger er en svart bak!

Svart bak

En svart bak till Proffice som diskriminerar dem som är arbetssökande på heltid.

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett färdigt inlägg.


 

Orange blomma närbild

En av de blommor jag fick i närbild, den som var mest orange och mest ovanlig!

Det kändes väldigt bra att få en liten fikastund med de på enheten som var i tjänst i eftermiddag. Jag blev glad och varm om hjärtat av Henriks ord om hur jag tog emot honom på jobbet och lotsade in honom i det. Men också av att han faktiskt varit inne på min blogg och kollat in min inköpslista över böcker… Alla vet ju att jag läser MYCKET och det är rätt svårt att köpa litteratur till mig. Men Henrik hade ansträngt sig och tagit reda på ett och annat. Det berörde mig mer än jag kanske visade. För jag fick nämligen ett bokpaket av kollegorna. Ett mycket genomtänkt sådant, med en bok som stod på min lista och en bok som jag verkligen blev intresserad av att läsa! Sen fick jag blommor också… Orange blommor som ser ut som korall. Ingen av oss vet vad de heter, men fina och ovanliga är de där de nu står i en vas i mitt kök. Jag älskar ju som bekant inte bara böcker utan också blommor och orange. Och tårta… Vilken fullträff!

Tyvärr hann killarna sticka iväg på möte, så de är inte med på bilden. Därför får Kristina och Mia representera mina före detta kollegor. Linslusen Francis, till höger i bild, kom också med på fotot!

Kristina Mia Francis blommor tårta böcker

Kristina och Mia övervakar mina blommor, tårtan och böckerna jag fick.


Innan jag lämnade byggnaden
 var jag ner till Jörgen för att lämna nyckel och passerbricka. Han ville inte vara med på bild, utan hänvisade till sin suppleant. Suppleanten använder han för att få folk att vända i dörren. De som kommer med jobbiga ärenden, förtydligade Jörgen och garvade. 

Mask hos Jörgen

Jörgens suppleant.

Innan jag lämnade Kexfabriken eller Besticklådan för allra sista gången sa jag hej då till två favoriter, Anna-Maria, förstås, och så Anneli. Resten av favvosarna hade redan försvunnit på semester.

Nu är jag klar med Sigtuna kommun. Det har inte alltid varit roligt att åka till jobbet, men jag är flera erfaren-heter rikare – både vad gäller jobb och människor. I morgon blir det inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Senare i veckan kanske, kanske det blir en intervju nånstans, i nåt företag som av en händelse ringde mig på förmiddagen idag och undrade om jag var intresserad av en tjänst…

To be continued…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en nästan mobbad pojke.


 

Barnhand håller vuxenhandNej, det här är inget rasistiskt inlägg. Jag använder inte n-ordet annat än när jag återger vad andra har sagt – i den här… glimten av en man.  En bild av Tommy. Den duktige, vänlige, ödmjuke, timide Tommy som jag träffar då och då. Senast idag.

Vi pratar om resultatet av EU-valet. Jag uttrycker försiktigt min rädsla, men Tommy… Tommy är livrädd. Uppvuxen i en stad i Sveriges norra delar. Som icke-svensk ensam i såväl staden som skolan som klassen.

– Det finns tillfällen när jag tycker att det är OK att ta till nävarna, säger Tommy. Det är när jag blir attackerad. Aldrig annars. Jag har aldrig startat ett bråk.

Han berättar om åren i grundskolan. Hur han stod med ryggen mot ett träd. Först då kunde han vara säker på att ingen skulle hoppa på honom bakifrån.

– Som kille angrips man fysiskt, inte så mycket med ord, säger han. Fast jag blev ofta kallad för neger. Jag hade ju ett namn som inte var svenskt.

Men han har aldrig varit mobbad. Det är i alla fall vad han säger. Jag lyssnar på den vuxne mannen, ser de knutna nävarna som han själv inte märker att han knyter. Han blir en liten pojke framför mig. En arg liten pojke, som vägrar bli nedtryckt bara för att han kan ett annat språk än de andra barnen och har ett annorlunda namn. Särskilt brun är han inte, det har han aldrig varit. Han är inte heller svart eller beige. Han är av arabiskt ursprung, vilket bland vissa är ännu värre. Fast där uppe i norr var han neger. Det var samlingsordet för såna som Tommy och hans familj – de enda icke-svenskarna där under 1970-talet.

Tommy är en av de artigaste och vänligaste män jag har mött. Han tackar alltid när han får hjälp. Han har ofta önskemål som är genomtänkta, behöver bara hjälp att kommunicera sina budskap i rätt förpackning. På intet sätt en mes, inte heller boxartypen. En vanlig, medelålders man som nästan gråter när han berättar om hur de gillrade fällor och slog honom under skoltiden. Han ser inte sina tårar heller, lika lite som han ser sina knutna nävar.

Mobbad har han aldrig blivit, negern från norr. Men han låter ingen komma in bakom hans rygg. Efter EU-valet är han än mer vaksam. Hans rädsla är fysisk. Den smittar. Vart är vi på väg..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

I kväll gick näst sista delen av SvT:s dokumentärserie om livet efter bröllopet, Så levde de lyckliga. Jag tycker att det har varit en bra serie, även om vissa avsnitt har varit bättre än andra.

Barn igen, dårå…


Som vanligt
handlade det om barn. Och kriser. Johanna och Peter var med i en bröllopstidning. Hon designade smycket hon bar under vigseln. Han friade med en handduk under knäet eftersom han inte ville smutsa ner sina vita byxor. Men när de fick barn föddes den lilla flickan alldeles för tidigt…

Annika och Johan var paret som inte alls var ett par först. När de träffades var Johan nyseparerad, men Annika blev kär direkt i honom. Efter ett tag flyttade de ihop – fast de var inte ihop. Så träffade Johan en tjej. Och sen…

Lotta och Per träffades via nätet. Pers frieri var mycket genomtänkt och romantiskt. Men ett halvår efter vigseln kom krisen – tillsammans med arbetslösheten.

Det är fortfarande en bra serie, detta, men jag känner att varje avsnitt är lite likadant. Ett par träffas, de gifter sig, nån sorts kris uppstår och före eller efter den får de barn. Allas historier verkar sluta lyckligt och jag undrar om det är så i verkligheten. Samtidigt vore det kanske svårt att få par som det inte har gått så bra för att ställa upp i en TV-dokumentär.

Lite grann tycker jag att serien befäster gamla föreställningar om äktenskapet som grund och förutsättning för familj. Dessutom är det inte alla par som väljer att skaffa barn och det är lite tråkigt att inte fler såna par syns i serien.

Men jag gillar den här serien just därför att den visar upp ganska vanliga människor och att kriser kan drabba vem som helst, även vanliga dödliga.

Kvällens program får högt betyg, men inte högsta.

Read Full Post »

Fästmön är en rolig flikka! Hon gillar att retas, hon. Men ha ha LÅNGNÄSA, jag hann till toa! Problemet är bara att det inte är så roligt att vara på toa med mig just nu. Därför lite omvärldsspaning för att se om det snackas skit eller vad där ute också…

  • Inte hett som i helvetet, men i Dalarna slogs ändå värmerekord för säsongen idag. Det var 13,5 grader i Skeppmora, var det nu ligger..? Det förra rekordet på 12,5 grader var från 1878.
  • Kyssen som sprids över hela världen – äntligen kunde soldaten Brandon få kyssa sin pojkvän Dalan. Det är äntligen OK för amerikanska soldater att vara gay… Kolla känslan! Ett underbart foto!!!
  • VAB-reglerna kan ändras. Försäkringskassan gör bra saker också. En sån bra sak är att man går igenom sina krångliga regler. Ett resultat av det kan bli att kravet på att anmäla sjukt barn redan första dan kan försvinna; ett annat att man kanske slipper VAB-intyg. Det vore ju inte helt fel…
  • Kvinnliga chefer stressar dubbelt så mycket som manliga. Detta kan ha att göra med att kvinnor är mer omvårdande både privat och på jobbet. Eh… kom med nåt nytt… Jag trodde att vi var… mer jämställda…

AVBROTT FÖR HOTELLBOKNING TRE NÄTTER OCH FYRA DAR I SLUTET AV APRIL!!! TJOLAHOPP!!! 😆

Read Full Post »