Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘genomskinligt’

Ett inlägg om en bok.


 

Tunneln i slutet av ljusetStrax efter mitten av maj knölade postis in ett brunt paket i min postbox. Martin Falkman hade varit vänlig nog att sända mig sin bok Tunneln i slutet av ljuset. Några böcker låg före på tur, men sen grep jag mig an denna psykologiska thriller, enligt dess omslag. Ett omslag som för övrigt matchar delar av min köksinredning, bland annat min vardagsservis! En bok som skriven för att äta till..? Tack Martin Falkman för boken!

Bokens huvudperson hittar ett… erbjudande i ett forum på internet. En man erbjuder den som är livstrött möjligheten att tjäna pengar på sin död. För en miljon kronor i månaden är motprestationen att den livströtte skriver ett dödskontrakt. Haken är att livet sträcker sig tolv månader framåt i tiden som längst. Sen ska mannen ta livet av den livströtte.

Den ende jag inte hittar nåt namn på i boken mer än ett e-post-nick är huvudpersonen, Peter Piper. (Namnet kommer från en barnkammarramsa, nursery rhyme.) Peter Piper ansluter sig till dödskontraktet och skriver ner tre beslut. Han säger upp sig, ber chefen dra åt helvete och… blir gränslös. Huvudpersonen ger sig in i en värld full av alkohol och sex, han reser, han slåss, han… mår dåligt. Frågan är om alla miljoner får honom att må bättre..? Och vad händer med livströttheten – finns den kvar eller går den över?

Stockholm och ångest är två ord som sammanfattar mitt första intryck av boken. Jag känner ganska snart att jag inte vet om jag pallar med att läsa om just det. Men jag läser vidare. För hur det än är vill jag veta hur det går för huvudpersonen som inledningsvis bara vill dö. Frågan hur mycket livet är värt ställs på sin spets.

Det här är en debutroman. Såna brukar innehålla lite för mycket av allt. I det fallet är den här boken inte unik. Jag förstår också att den klibbiga ångesten är självupplevd – hur kan nån annars beskriva den så korrekt och realistiskt? Det blir ganska… genomskinligt.

När jag läser om författarens tankar med boken noterar jag att det här är första delen i en Tunnel-trilogi. Det är bra. I slutet av boken blir nämligen läsaren… lämnad med en cliffhanger. För inte är det väl så att livet tar slut..?

Den här boken är lite för svart för mig. Men den är välskriven och språket flyter på bra. Några små irriterande korrekturfel hittar jag, men inte så de stör min läsning alltför mycket. Bokens formgivare har gjort ett mycket gott arbete och jag gillar särskilt omslaget.

Toffelomdömet blir medel …och lite till. För jag vill läsa fortsättningen!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minihalv-rosa-toffla-mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett hurvet inlägg.


 

 Pingvin

Frusen om näbben.

Nä, i eftermiddags mådde jag inte alls bra. Jag tror att jag har jobbat för hårt med min redigering, för jag började må riktigt illa. Men jag åkte in till stan eftersom jag ju skulle möta Fästmön efter jobbet, gå på marknad och få håret klippt.

Det var riktigt kyligt och vi frös som två pingviner om näbbarna hyndor. Mitt illamående blev inte heller bättre av bussresan in till stan, åksjuk som jag är. Dessutom blev jag yrslig och trodde allvarligt att jag skulle falla ihop. Fast sånt gör ju inte jag. Och Anna kom rådigt på att jag kanske inte hade ätit så mycket. Nej just det.

Anna

Anna frös också.

Vi fick helt enkelt gå och fika.Sivia torg. Ja, torg som torg. Vi skulle ju vara på Vaksala torg, men det var till Sivia torg vi sökte oss hela eftermiddagen. Det blev premiärbesök på Café Dwell där vi tog var sin kaffe och liten <== sant!) nötkaka. Mycket gott och mycket bra pris!

Värmda och stärkta av kaffe och kaka traskade vi tillbaka till marknaden. Det bästa var doften av brända mandlar, det sämsta lukten av rök. Varför måste en del bara röka i folksamlingar? Mitt illamående blev inte precis bättre av stanken.

Det roligaste var att glo på folk. Vi är ju inte precis stadda vid kassa nån av oss, men att glo är gratis – på såväl folk som fä. En del smärre fynd gjorde vi emellertid på marknaden. Det blev lite marknadsgodis i form av nougatkarameller och remmar. Och så köpte vi strumpor – åtta par var à 50 spänn skallen. Nu har jag strumpor ett långt tag framöver!

Åtta par strumpor

Mina åtta par strumpor.

 

Nysnaggad

Nysnaggad.

Därpå vände vi åter mot Sivia torg. Jag skulle ju faktiskt träffa M och trimmern. Det var underbart skönt att bli snaggad och faktum är att det gjorde susen mot såväl illamående som yrsel också!

Det här är den bästa och mest lättskötta frisyr jag nånsin har haft. Jag behöver bara tvätta håret ett par gånger i veckan – övriga dar sköljer jag igenom det i duschen eller bara drar fuktiga händer genom det. När det är nytvättat har jag lite klegg i det – ungefär en enkronestor klick av nåt genomskinligt. Svårare än så är det inte!

Men inte var vi redo att lämna Sivia torg efter klippningen! Vi slank in på ”Luckan” och åt var sin pizza. Nu är mina hushållspengar – ja, nästan alla mina pengar – snart slut. Vilken tur att jag får hela 9 900 kronor  av a-kassan om typ tre veckor. Tjolahopp, liksom! Vad ska jag göra med alla dem???

Bussen hem gjorde mig illamående igen. Jag har nog fått ebola. Minst. Det är tur att vi inte är några partytjejer utan höll oss till vatten (Anna) respektive mjölk (jag). I kväll blir det Dicte, veckans nya höjdpunkt på TV4. Marknadsgodiset får ligga kvar i påsen för min del. Urrrrppppp….

Ballerinor och Partytjejer

Vi är varken ballerinor eller partytjejer. Tur att det finns handböcker för sånt ifall vi ändrar oss.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Häromdan kunde man läsa i media att Expert hade ansökt om att gå i konkurs. Det handlar om över 800 människor som blir av med sina jobb på de 136 affärer runt om i Sverige som nu läggs ner. Fruktansvärt, tycker jag! Men konkurs blir ju den logiska följden om man inte kan betala sina skulder. Expert hade tydligen gått med förlust i många år, vilket förvånade mig något eftersom man sommaren 2011 köpte upp OnOffbutikerna, som var först ut att konka.

Ingen Expert kvar, bara en cirkel med en krumelur inuti.


När det gäller elektronikbranschen
ligger Elgiganten och Media Markt i topp. Just Media Markt gick ut med en stor annons igår, tror jag, där man sa sig ta emot presentkort från Expert och hjälpa till med Exertkundernas garantiärenden. Är det nåt snällt i detta, tro? Knappast. Ganska genomskinligt, snarare. Gissningsvis vill Media Markt framstå som en hjälpsam elektronikaffär, men syftet är ju ganska genomskinligt, tycker jag: Media Markt vill skaffa sig fler kunder genom att försöka ta över Experts kunder.

Idag klockan tio öppnade Expert för att sälja sina varor till vrakpriser. Det kanske är väldigt bra priser, men man får inte glömma bort att det kan bli problem om man behöver reklamera sin vara.

Utanför Expert står 63 butiker som drivs som franchiseföretag. Audio Video har visat intresse för att knyta dem till sig. För även om dessa inte ingår i Experts konkurs kan ju dess butiker få en del praktiska problem när moderskeppet har sjunkit.

Jag handlade rätt många prylar på Expert förut, framför allt när det fanns en butik på Stormarknaden. Vid ett tillfälle fick jag bra hjälp med ett garantiärende där och vid ett annat tillfälle bra hjälp när jag var ute för att shoppa telefoner till min mamma. Men sen tyckte jag att de som jobbade där blev irriterande säljiga. En tjej, till exempel, påminde mig högt och tydligt varje gång jag kom dit och hon noterade mig i affären, hur bra hjälp jag hade fått med mitt garantiärende. Det kan man kanske ett  par gånger, men när det hade gått fem år tyckte jag att det blev liiite tjatigt… Det slutade med att jag faktiskt undvek att gå dit…

OnOff hade Fästmön och jag en dust med när det gällde hennes förra mobiltelefon, så där slutade jag också handla. Där stod emellertid OnOffs ord lite grann mot Nokias, men det var slutligen Nokia som slutade tjafshantera ärendet och som såg till att Anna fick en ny mobil i stället för det måndagsexemplar hon hade köpt.

Elgiganten har jag handlat på några gånger, bland annat vitvaror och en dammsugare. Jag tycker nog att jag har fått bra hjälp där. Media Markt har jag varit inne hos en gång och det gick bara runt i huvudet, jag orkade inte ens börja leta efter det jag var på väg att handla. Dessutom har några mig närstående personer fått dålig hjälp i ett reklamationsärende där, så jag tänker nog fortsätta vara ganska kallsinnig på Media Markt.

Var handlar du elektronik till hemmet? Har du nån bra elektronikaffär att rekommendera???


Livet är kort.

Read Full Post »

Melodifestivalens andra deltävling igår kväll var allt annat än spännande. Tur att den följdes av Sherlock Holmes: The Hounds of Baskerville. Jag brukar mest bli irriterad på den moderne Holmes, men igår var filmen riktigt ruggig! Jag tror att Fästmön noterade det också eftersom jag satt mer still än sist…

Den moderne Sherlock Holms spelas av Benedict Cumberbatch. Bilden är lånad från SvT:s sida och tagen av fotografen Colin Hutton.


Sherlock Holmes och John Watson
tar sig an ett fall där målsägaren blivit vettskrämd som barn. En hemsk hund med röda ögon dödade fadern mitt framför sonens ögon, en syn som har förföljt sonen sen dess. Kanske till och med skadat hans psyke för livet. Men när Holmes och Watson börjar luska i fallet leder det förstås till… logiska förklaringar.

Den här andra långfilmslånga delen av tre var riktigt bra. Jag tyckte att den var läskig bitvis. Tyvärr har jag fortfarande svårt för den moderne Holmes och hans nycker. Även han ska ju ha nån neuropsykiatrisk diagnos, precis som den där kvinnliga polisen Saga vi nyss såg i en annan spännande TV-serie. Ibland går det lite mode i rollkaraktärer. Ett tag var det homosexuella, en stund personer från andra kulturer/länder. Nu har tiden kommit för de neuropsykiatriskt diagnostiserade. Lite… tjatigt och genomskinligt och det drar ner betyget till medel.

Read Full Post »