Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘genomläsning’

Ett skrivande inlägg.


 

Ösregn

Det vräker ner.

Det har nog regnat hela natten. I morse var det uppehåll en stund, men nu vräker det ner igen. Jag hade svårt att sova och klev upp före klockan sex, före Fästmön, till och med. Parkerade mig vid skrivbordet och började genomläsningen av de sex sista kapitlen. Eftersom jag redan var uppe skjutsade jag Anna till jobbet. Hemma igen fortsatte jag min genomläsning. Jag har nu redigerat fyra av de sex sista kapitlen och skrivit ut. Två kvar.

Bredbandet har krånglat och igår lyckades jag i alla fall få iväg ett a-kassekort för två veckor till a-kassan. Men jag sökte inga jobb. Det har jag emellertid gjort idag också. Tre stycken hittills och ytterligare två ska jag försöka hinna med under dagen. Nåt telefonsamtal som utlovats till igår har fortfarande inte kommit. Jag gissar att det blev ett nej.

Bläckpatron

Bläckpatroner är dyra…

Pauser behöver jag bli bättre på att ta. Och så måste jag äta emellan. Jag tror att gårdagens illamående orsakades av brist på föda, helt enkelt. Det är inte alls så att jag håller på att fakta av, men jag glömmer bort att äta när jag skriver intensivt. Det är ju så roligt! Det enda som är mindre roligt är att skrivaren slukar toner. Toner är dyrt! Men inkClub är billigare än andra nätbutiker och levererar snabbt! Jag gjorde en beställning i söndags på svart toner – igår, måndag, kom den i min postbox.

Nu ska jag trycka i linserna i ögonen och sen se om det finns nåt ätbart innan jag fortsätter med skrivandet. En tur till Tokerian ska det bli också, för filen börjar ta slut. Middag har jag tänkt ut redan till kvällen – det blir stekt kycklingkorv i tunna skivar och snabbmakaroner. Anna får så fin mat här i New Village-köket…

Jag blir glad när du lämnar en hälsning i en kommentar! 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om nåt vettigt, förhoppningsvis.


 

Termometer som visar minus en komma nio grader

Så här kallt var det runt midnatt här i Uppsala.

I natt var första natten på länge som jag sov med stängt sovrums-fönster. Höstens första minusgrader i Uppsala slog klorna i mig igår kväll. Runt midnatt var det nästan två grader kallt. Det får mig att fundera över om jag inte borde boka servicetid inklusive hjulskifte på Clark Kent* snart. Men det är naturligtvis en kostnadsfråga.

Jag har börjat få svårt att komma till ro om nätterna när jag ska sova. Sista gången jag tittade på klockradions röda display visade den 1.25. Första gången jag tittade på den i morse stod det 6.35. Det känns lite lite med fem timmars sömn – även om jag inte ska iväg och arbeta. Det märkliga var att jag vaknade av ett dunkande. Tyckte jag. Det var bara mina egna pulsslag jag hörde. Tänk att jag till och med stör mig själv, så ljudkänslig som jag är!

Morgonens första timmar har jag letat intressanta lediga jobb att söka. Jag hade ett i pipeline, så den ansökan skrev jag och skickade iväg. Men nåt nytt intressant hittade jag inte. Jobbade därför i stället med mitt CV och uppdaterade även CV:t här i bloggens huvud. Det gäller att försöka ta sig för nåt vettigt med tiden. Tiden, som jag har så gott om just nu.

Min bok börjar närma sig slutet. Idag ska jag ta tag i ytterligare två månader av mitt liv. Därefter är det dags för avrundning. Och sen? Sen vet jag inte. Genomläsning och korrigering, antagligen, innan jag tar en ny kontakt med förlaget. För nu kan jag ju erbjuda det de efterfrågade sist: lite mer.

Annars idag då? Jag ser fram emot dagens middag som blir våfflor med hjortronsylt! Inte det bästa att äta när man försöker hålla igen på onyttigheter, men det struntar jag i. Jag vill ha våfflor och jag tänker äta våfflor. Sen borde jag ta ett varv med dammvippa och dammsugare, men jag tror att jag sparar städningen till i morgon, Jag måste ju ha nåt vettigt att göra då också medan jag väntar på att lilla mamma ska ringa. Farbror Blå är nämligen väldigt pådrivande. På torsdag efter lunch ska han och mamma göra ett nytt försök att fixa ett id-kort till den senare. Jag är så tacksam för hans hjälp!!!

Tacksam är jag också för Kaximaxis generösa bidrag till min katastroflåda! Det ska användas på rätt sätt och en dag blir det min tur att återgälda på nåt sätt, var så säker! Förhoppningsvis är alla sätten vettiga.

Vad händer i dina environger då??? Skriv gärna några rader i en kommentar så jag har nåt intressant att läsa när jag kommer upp ur de två månader jag ska grotta ner mig i nu!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Uj uj uj… Det känns konstigt att sitta vid stora skrivbordet på jobbet igen. Men jag är mycket imponerad av mig själv, för jag kom ihåg lösenordet och kunde logga in på jobbdatorn – efter tre försök. Och då behövde jag inte titta på min fusklapp!

Kom ihåg lösenordet.


Förmiddagen ägnar jag åt att gå igenom mejl.
Först en snabbgenomgång och en bedömning av vad som måste prioriteras. Därefter genomläsning, vidaresändning, bokningar… Två viktiga möten är redan inbokade den här veckan.

Min S-favorit har varit här och grejat med min dator eftersom vissa filer och mappar har migrerats under sommaren. Känns så bra att få sånt fixat omedelbums – och utan att jag bad om det. S såg ett mejl från mig till alla på institutionen, tror jag, och insåg att jag är tillbaka. Passade på att ge S ytterligare ett jobb, nämligen att fixa min laptop så att jag kan börja använda den snarast.

Hade förstås svårt att somna igår, så det blev väl högst fyra timmars sömn. Lär vara helt slut i kväll. Men annars gick det bra att gå upp klockan 6.10 – typ fyra timmar tidigare än jag har stigit upp den senaste veckan… Jag borde nog ha ”tränat” och förberett mig för tidigare sänggång och tillhörande tidig uppgång, men jag ville njuta av kravlösheten under semesterns sista dagar.

De flesta verkar vara tillbaka här på institutionen idag. Det är kul att träffa alla igen. Jag har förstås mest bara vinkat till folk genom glasväggen, det är bara S jag har pratat med. Förmiddagens fikarast höll jag på rummet, vid datorn.

Det var ensamt i morse vid frukosten, ingen som inspirerade mig till roliga ämnen att blogga om. Jag får försöka komma på saker ändå att skriva om. Och jag kan ju börja med att skriva att jag högt skrek

Idiot! 

i bilen i morse på väg till jobbet. Jag skriker ganska ofta just det ordet i bilen, men i morse menade jag det verkligen. Man kan väl inte bli annat än urförbannad när en busschaufför, en yrkeschaufför, alltså, svänger ut rakt framför mig när jag kommer på huvudled. Hur är det med trafikkunskaperna, egentligen???

Såväl frukost som färd till jobbet avlöpte emellertid väl. Och jag kom ihåg att sätta på mig jobbuniformen som inte består av solkigt tjockis-svart linne och shorts alt. tunna mjukisbrax. Det klämmer lite här och var, kan jag meddela. Magen är som den är och som jag skrev igår i ett inlägg lär jag få vänta på hjälp… Under tiden tar jag en dag i taget, försöker se framåt och så ler jag. För det sa M på Arbetsförmedlingen åt mig att göra.

Du ska le. Le ofta!

sa M.

Det är ord jag har tagit fasta på. Och faktum är att det funkar att le! Inte nåt fånleende som mr UtanKänslaFörDetVerkligenRoliga utan ett som når upp till ögonen. För jag är glad att vara tillbaka i vardagen igen. Mycket!


Livet är kort.

Read Full Post »