Ett njutbart inlägg. Delvis.
Jumbokräftor från en turkisk bergssjö.
Det är ställt utom allt tvivel: kräftor är sååå gott! Jag var lite orolig att kräftor med tillbehör och min mage inte skulle trivas ihop igår kväll, men det gick väldigt bra. Jag åkte och hämtade Fästmön när hon hade slutat jobba. Medan hon på olika sätt konverserade samtliga fyra barn (!) – hon är ju alltid mamma! – ställde jag iordning och dukade fram. Lite stolt var jag allt att jag hade kommit ihåg att ta fram kräftorna ur frysen för tining över natten i kylskåpet. Kräftor ska nämligen tina lååångsamt. På dan igår tog jag fram dem i rumstemperatur. Och trots att det inte fanns nåt hål i vacuumförpackningen anade jag den underbara doften av skaldjur i mitt kök..
Jag hade köpt (för min hushållskassa) ett paket turkiska bergsjökräftor. Det var nog affärens dyraste sort. Det står numera alltid på alla kräftpaket att innehållet är jumbo. I det här fallet stämde det! Förra gången åt vi kinesiska jumbokräftor. De var inte jumbo, men mycket röda. De turkiska kräftorna var blekare i färgen, vissa nästan åt det rosa hållet. Till de turkiska skaldjurens pluskonto hörde också det faktum att de var mjukare i skalet och därmed lättare att äta. Och så var de, som sagt, jumbostora också!
Som tillbehör hade vi enbart rostat bröd med Västerbottenost och Bregott med havssalt. I kylen hittade jag en lite mindre än halvfull flaska Östgöta sädes. Vi tog även var sin öl, för kräftor är ju salta så man blir rejält törstig. Dessa kräftor var aningen vassa också, vilket gjorde att det uppstod en del sår inne i munnen. Men värsta skadan ådrog sig nog Anna som lyckades slå ena ringtån i min
fittsoffa
och direkt därpå fick en lårkaka av min
fittsoffa.
Jag konstaterade stilla att min kökssoffa, det vill säga
fittsoffan
aldrig kommer att stå i nåt gemensamt hem.
Kvällen avslutades i vardagsrummet med kaffe och varsin LITEN chokladbit. Ett tu tre var det nån som morrade i soffan och då insåg jag att det var tandborst- och läggdags.
Idag vaknade jag kvart i sex till en morgon som var som en grå och fuktig filt. Så jag lyckades somna om. Det blev lite sovmorgon, faktiskt. Vi har inga planer för dagen, utan har mest surat över att vädret nu är kasst. Vädret, som var så härligt de senaste dagarna när Anna har jobbat, jag har skrivit bok och båda har varit sjuka. Vi tänker i vart fall tvinga oss ut på en promenad. Om Annas snälla mamma inte hade varit bortrest skulle vi kanske ha plingat på och snikat en fika. Men dagens morot är förstås godis – det är ju lördag!
Jag har tagit fram ett paket kycklingfärs ur frysen, för i afton ska jag laga till Lasagne – med hjälp av Knorr. För jag lagar aldrig mat från grunden, sånt är jag helt enkelt inte bra på. Och det är nog tur för Anna att jag inser mina begränsningar.
I vart fall har fru Hurtig Duktig inhämtat de två saknade poängen i sitt jobbsökerisystem nu på morgonen. Jag hittade två riktigt spännande jobb, varav det ena kanske ligger lite väl långt från mitt CV, om man säger så. Men om man aldrig försöker kan man heller aldrig lyckas med det oväntade, eller hur?
Vad äts det hos DIG idag, dårå??? Skriv gärna några rader och berätta! För även om jag INTE gillar att LAGA mat, gillar jag att ÄTA mat! (vilket också syns på min enorma kroppshydda).
Kräftljusstake i plast made in ???
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 