Bilmek och personal shopper

Ett fruset inlägg med lite smuts under naglarna.

---

 

Regn och skräp på fönstret i gästrummet. Ja, det behöver putsas.

Fasen så kallt det är idag! På förmiddagen har jag lekt bilmekaniker i garaget. Tanken var att köra ut bilen och stå på parkeringen, men det gick inte. Dessutom regnar det då och då. Jag fixade till en lackskada på höger bakskärm. Jag tvättade, avfettade, slipade, färgduttade och lackade (ja, inte hela bilen förstås, utan bara ett litet område). Förhoppningsvis fick jag bort rosten. Förhoppningsvis… Nån bild lägger jag inte ut, för då är det säkert nåt proffs som skrattar ihjäl sig. Du får kika på mitt gästrumsfönster i stället.

Jag konstaterade idag att det börjar bli jädrigt fullt på mitt CV. Nu kan jag ju lägga dit bilmekaniker – eller i vart fall lackerare. Och vännen Jerry, som nästan har lytt alla mina medicinska råd, tycker att jag borde lägga till doktor. Fast då krävs det lite diplom och examina som jag inte riktigt har. Själv spekulerar jag i om orsaken till att ingen arbetsgivare nappar när jag söker jobb hos dem helt enkelt är ett för digert CV. Kanske tror arbetsgivarna att jag vill ha en miljonlön..? Det vill jag inte, jag vill bara ha en lön som är lite högre än a-kassan, för a-kassan är ju inte nån inkomst.

Det finns andra nackdelar – förutom utebliven lön – med att gå arbetslös och skrota här hemma. Det går åt väldigt mycket mer kaffe och toapapper än när man jobbar. Därför var jag helt enkelt tvungen att hasa över till Tokerian för att inhandla lite förnödenheter. Jag hade lite pengar i plånboken och så tog jag ut lite eftersom det blev över på Anders peng till Office-paketet. Jag hoppas att Anders inte misstycker??! Nästa erfarenhet att sätta upp CV:t torde alltså vara personal shopper – jag handlar ju personligt, till mig själv.

Gränby, Centrum och Gamla Uppsala ligger inte åt samma håll i verkligheten. Desinformationsskylt, alltså!

Idag noterade jag en undangömd förbudsskylt på Tokerian. Det är faktiskt förbud mot att göra en massa saker inne i affären. Man får till exempel inte åka rullskridskor eller röka och man får faktiskt inte fota. Aj då! Jag erkänner brott direkt! Jag har ju fotat massor av feltextade skyltar, felplacerade varor, Loppans halsband (dock med tillstånd från Loppan själv) och lite annat smått och gott.

Men nu ska jag skärpa till mig och lägger i stället ut en bild jag tog på väg till Tokerian på en skylt som ger desinformation. Centrum, Gränby och Gamla Uppsala ligger nämligen inte åt samma håll i verkligheten.

Det blev premiär idag för min fodrade skinnjacka, den jag köpte när jag visste att jag hade fått jobb ett par, tre månader på senhösten förra året. Till den en snygg bandana, en födelsedagspresent från Fästmön som kom väl till pass i kylan. Själv är jag inte så snygg, som synes. Notera emellertid den snygga akvarellen föreställande Kiss och Bajs i bakgrunden. Det är en osignerad Arga Klara som jag fick till min 50-årsdag.

Höstrustad Toffla (tjockis-svart pil) i skinnjacka och bandana (röd pil). Kiss och Bajs vid orange pil.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mitt spännande liv

Ett något svettigt inlägg.

---

 

Nu hjälps både pappa och mamma Talgoxe åt att fixa käk till sina skrikande ungar, men på bilden är det bara pappa T som syns. Tänk att barn alltid är så utsvultna. 

Varmt är det, ifall nån har missat det. Det gör att mitt liv blir ännu mer spännande än fru Deskmeduls, hon som kom ut och BLÄNGDE på sin granne nyss för att han körde en kort stund med en trimmer på sin uteplats vanligt, eftersom jag inte orkar göra så mycket. Det mest upphetsande just nu är att se mor och far Talgoxe flyga in och ut i boet bakom ett glasspapper (!) i väggen på min balle*.  Jag sökte lite info igår på webben och kom fram till att de behöver vatten. Ställde därför fram en blå glassbytta med vatten, hunden Elvis före detta vattenskål när han var på besök. Paret Talgoxe är väldigt skyggt, men de brukar vänja sig efter ett tag att jag och Fästmön sitter där.

Jag rev ner det mesta som stod på diskbänken, somligt hamnade i hon – till exempel tvål-kon.

Medan Anna bäddade försökte jag också göra lite nytta. Knöt ihop två två soppåsar och skulle torka av den ena sophinkens lock med lite Mr Muscle. Plötsligt rev jag ner det mesta som stod på den delen av diskbänken. Somligt hamnade i hon, till exempel tvål-kon och potatisborsten. Nej, det här ser ut att bli en riktigt spännande dag, jag som ska STÄDA och allt. Undras vad som kan inträffa då…

Vidare har jag jagat insekter.  En fet svart humla surrade omkring i gästrumsfönstret och hittade inte ut trots att det står på glänt. Jag skrek och flaxade med armarna, Anna kom med goda råd om glas och papper, men hjälpte inte till ett dugg. Till sist gick jag ut i köket, tog Annas vattenglas (moahahahahaaaaa……..), en tidning och lyckades fånga Den Svarte inuti glaset. Fick sen ut Monstret tack och lov.

Därefter satte jag mig en liten stund vid datorn för att knacka ner dessa rader. Då hörde jag även i arbetsrummet ett irriterande surr. Det var en fet geting och såna är jag livrädd för. Skrek i falsett den här gången och hoppade upp från skrivbordsstolen med flaxande armar. Anna tittade på och skrattade. Den här gången visade jag ingen pardon gentemot Anna Odjuret. Efter några tafatta försök att mota ut det genom det öppna slog jag helt enkelt ihjäl det. Med TV-tidningen.

Nu har jag haft alldeles för mycket spänning i mitt liv, så jag ska sätta mig på ballen en stund och läsa tillsammans med Anna innan det är dags att skjutsa henne till Äldreboendet. Ja, hon bor ju inte där, utan jobbar. Och medan hon jobbar ska jag städa. Jajamens! Jag ser för mig hur dammsugaren börjar brinna och vitrinskåpet med alla glasen vippar… Mitt liv är ju så fantastiskt spännande…

*min balle = min balkong

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

The Holy Grill

Ett grillpartajhatiskt inlägg.

---

 

Nu vet jag att det finns folk som klassar mig som en riktig surkärring. Och det här inlägget bättrar inte på den imagen. Men det skiter jag i för jag är rejält… upprörd! Igår var det söndag och Fästmön och jag satt och softade lite framför TV:n före läggdags. Plötsligt utbrast Anna:

Det luktar brandrök!

Till saken hör att jag redan innan var lite skärrad, med tanke på att det faktiskt brann här i ett av grannhusen så sent som samma förmiddag. När det luktar brand och rök vid läggdags blir ett sånt lamm som jag inte precis mindre skärrat.

Jag hasade omkring i tofflor och sniffade runt igår kväll.

Jag skenade runt i lägenheten, endast iförd tofflor och morgonrock och sniffade. Än här och en där. Beskyllde Annas bak för ett och annat, men den var tämligen oskyldig. Så råkade jag slänga ett öga ut genom gästrums-fönstret. Och se… Där i mörkret… står en galning som just har tänt sin kolgrill.

Nu kanske du tycker att det inte är nåt galet i att tända grillen klockan 22 en söndagskväll i mörkret på sin uteplats, nära trä-staket, intill ett flerfamiljs-hus. Men jag tycker att det är… liiite anmärkningsvärt i synnerhet med tanke på den torka vi har i våra marker. Alltså det är väldigt, väldigt lätt att saker och ting tar eld. Jag menar, hur pass säker är man att man inte missar nån gnista som flyger i väg i mörkret, ligger och pyr och blir till en rejäl eldsvåda ett par timmar senare när man kanske snarkar som bäst?

Men den sena timmen en kväll före en arbetsdag och mörkret i sig var inte det värsta med grannarnas grillfest igår kväll. Inte heller det tillhörande sorlet av röster eller smällande i dörrar. Nej, det allra värsta var, att en knapp meter från grillen hade grillmästaren ställt… en påslagen, elektrisk golvfläkt!!! En gnista i den och… bye, bye, huset!

Du… jag var SÅ nära att ringa brandkåren. SÅ NÄRA! Och ännu närmare var jag att skena ut på ballen*, med morgonrocken slafsande runt mina orakade ben, papiljotter i håret på ända och bettskena i truten och bara vråla:

SLÄCK GRILLEN FÖR I HELVETE!

En fågelbajsfläckad grill.

Men nej. Jag vågade inte. Jag har sagt ifrån till dessa människors föregångare eftersom jag fick problem med min andning av deras grillande (tändvätskan). Jag bad dem vid flera tillfällen, med mjuka ord och dito stämma, att vänligen flytta sin grill en bit. Till svar fick jag, varje gång, suck och stön. Och så flyttade man sin heliga grill en hel decimeter norrut. Lik förbannat precis under min öppna balledörr**. Och även om jag stängde sagda dörr sipprade röken in. En dörr är nämligen inte totalt tät.

Till sist blev jag skitförbannad och bloggade – och det föll inte i god jord precis. Det föll i sur jord, så sur att man slutade hälsa. Eller hälsa och hälsa… Man låtsades att min existens hade upphört. Och så sprang man bakom min rygg och grejade och försökte få mig vräkt med sina besök hos styrelsen och sina listor. Håhåjaja…

Så jag teg den här gången. Den här andra gången de nya grannarna har grillbrasefest en mörk kväll före en arbetsdag när naturen är torr som fnöske. Frågan är om jag gör det en tredje gång. Det här är inte på långa vägar OK för min del. Vad tycker du??? Hur ska jag agera???

*ballen = balkongen
**balledörr = balkongdörr

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Väldigt insnöat…

Vi var VÄLDIGT insnöade, visade det sig. Clark Kent* hade ju stått ute i natt och trots att jag var iväg två svängar igår kväll – och fick sopa och skrapa bilen båda gångarna – var den tämligen dold under tunga drivor. Men jag har ju min lilla skyffel, min lilla borste och min lilla skrapa och efter en halvtimma var Clark utkörbar. Bara det att närmaste vägen ut från Himlen inte var plogad… Några bilar hade kört där tidigare så det gällde att ha tungan rätt i mun och försöka hålla sig i det enda uppkörda lilla spåret. Det gick bra TILL ICA Solen, dit jag åkte medan Fästmön åt en mager middag, för att handla yoghurt och lite pålägg.

På väg tillbaka fick jag backa när jag kommit in på den sista vägen, för där hade en bil på väg ut kört fast. Naturligtvis kommer det idioter och ställer sig bakom mig (två stycken). Till slut fattade de att jag skulle backa ut, men en av idioterna körde in en bit – tills han (ja det var en man vid ratten i bilen) såg bilen som kört fast. Då höll han själv på att köra fast när han skulle backa ut… Dramat pågick under minst en kvart och ingen av gubbarna i de båda bilarna var ute och hjälpte kvinnan komma loss (de stod liksom bättre till än jag med min bil eftersom jag fick backa upp bussvägen och därmed inte kunde lämna min bil ifall bussen kom – då hade jag stått i vägen). Ja hej å hå, gubbar, säger jag bara! Sen var den första så IVRIG att komma in att han prompt körde – varpå tjejen som kört fast –  en TREDJE gång. Själv lämnade jag artigt företräde till henne på den smala vägen…

Väldigt insnöat var det idag…

                                                                                                                                                          Allt som allt tog det mig en timma att gräva fram bilen, åka till ICA, handla och åka tillbaka till Himlen. Så jag blev inte särskilt glad eftersom vi hade lovat att svänga förbi Morgonen med några filmer till Frida. Det var liksom inte plogat över allt i byn… Och det var nog lite svårt att förstå för dem som inte hade varit ute och kört bil…

Efter många om och men levererades filmerna, men ibland önskar jag att jag kunde säga nej. Eller jag sa nej idag och föreslog ett annat alternativ, men det var ingen som nappade på detta. Och jag hade ingen lust att tre människor skulle bli sura på mig, så jag vek mig. Det gör jag inte nästa gång. Jag hjälper gärna till, men nån taxirörelse driver jag ju inte, så… Nästa gång vädrets makter slår till är det JAG som bestämmer om jag kör eller inte. SÅ! Nu har jag rensat ut detta ur mitt system och det är inget som hänger kvar. Inte hos mig, i alla fall.

Anna och jag hann stannat till hemma hos mig. Där blev det till att gräva sig in i garaget först – parkeringsplatsen var ett berg och inte att tänka på med min rygg – innan vi kunde trippa (läs: lufsa) in med våra datorer, väskor och kassar. Vi hann packa upp också, men sen blev det dags att tuffa iväg till Annas jobb. Smågatorna där runt omkring brukar INTE vara särskilt plogade, så jag ville vara ute i god tid. Idag var de emellertid bra plogade och det skedde inga incidenter tur och retur – även om halkvarnaren blippade (= lät och blinkade) några gånger…

Även i stan hade det kommit mycket snö och så här översnöat var mitt gästrumsfönster (det är även gästrumsfönstret ovan i närbild):

Snöigt gästrumsfönster…

                                                                                                                                                            I kväll blir jag ensam ända till klockan 21, för Anna ska jobba över en timma. Nu börjar jag bli hungrig – har inte ätit nåt sen frukost – men jag glömde förstås att köpa nån mat på ICA idag. Risken är stor att det blir kycklingkorv och pommes strips, det är vad som finns i frysen. Och jag är faktiskt inte överförtjust i strips, vill hellre ha frites eller klyftor.

Gissningsvis sätter jag mig sen en stund med pusslet. Kan ju inte låta ramen ligga där och retas…

                                                                                                                                                        *Clark Kent = min lilla snömansbil!

Read Full Post »

Kolla! Jag snackar inte bara…

Kolla! Det var inte bara snack det där med att putsa fönster! Nu är köksfönstret färdigt.

Gardinkappan är lite bred, men jag ska se om jag kan trixa till den så det kommer in lite mer ljus.

                                                                                                                                                       Och så har jag gjort klart i sovrummet. Där blev det också mörkare, men det är ju bara bra!

Putsat och klart i sovrummet också!

                                                                                                                                                         Kvar att göra och på tur är fönstret i arbetsrummet.

Ett fönster kvar att putsa.

                                                                                                                                                       Där är det lite ”mickligt” eftersom jag måste flytta på först datorn, sen det tunga arkivskåpet till vänster i bild och så skrivbordet.

Jag har strukit gardiner till både arbetsrummet och gästrummet, men gästrummet ska putsas efter arbetsrummet.

Gästrumsfönstret står på tur att putsas efter arbetsrummet.

                                                                                                                                                            Är det nån som minns den här bilden???

Ja, ja, jag transar då och då. Notera även det chica, röda nagellacket på tårna!

                                                                                                                                                           Eller den här bilden?

Sicken pudding, va?!……….

                                                                                                                                                              Jag kan bara meddela att dessa kjolar kommer till användning snart. Frågan är hur… Naturligtvis kommer en rapport på en blogg nära dig senare.

PS Kvar att göra är vardagsrumsfönstret också, men där behöver jag låna Fästmöns armar när det gäller stången.

Behöver Annas hjälp att hålla stången här!

                                                                                                                                                        To be continued…

Read Full Post »