Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘gåstavar’

Ett inlägg om en liten stund.


 

Idag är det om möjligt ännu varmare, även om himlen inte är riktigt klarblå. Tråkigt att sitta inomhus, så jag grabbade tag i min bok på gång, satte solbrillan på näsan, klickade igång Runkeeper (stavas med ETT k, Gunilla!) och tog mig ut. Målet var att hitta en bänk i lä där solen kunde värma min bleka nos medan jag läste en stund.

 Marssol

Marssol idag igen.


Jag gick och jag gick. 
Men inte f*n hittade jag nån bänk där det var varmt och skönt och inte blåsigt. I stället såg jag snö, is och grus på ett ställe. Det slog mig att väderappen har ”lovat” snö till helgen. Så typat! Min och Fästmöns enda lediga helg tillsammans på fyra veckor!

Snö is och grus

Snö, is och grus, såg jag och inte nån plats för en skönt stund i solen.


Humöret sjönk,
 foten gjorde ont och jag frös vid halsen och svettades om armarna. Kände mig lika sur som den här klottrade gubben jag mötte i en gångtunnel. Och då hade jag vänt hemåt igen.

Klotter sur gubbe

Den här klottrade gubben ser lika sur ut som jag kände mig.


Men så stod den där,
bara, träbänken gjord av en halv stam och uppvärmd av solen. Efter 40 minuters traskande, med tankar som malde kring morgonens nätverkande och texter, hittade jag den. Jag slog ner min rätt feta röv, halade upp boken ur jackfickan och satt i hela 20 minuter och läste i solen.

Boken 22 i 11 1963 på ben och en träbänk

En stund i solen med min bok blev totalt 20 minuter lång.


På avstånd hörde jag ungar
som lekte och skrek. (Varför skriker barn jämt – även sen de lärt sig prata?) Ett par seniorer klickade förbi med gåstavar i nävarna och fotriktiga dojs på fötterna. Nån hund rastades på avstånd. När lunchrasten var slut i den närliggande skolan tystnade skriken. Jag reste mig efter att ha njutit av tystnaden en stund. Passerade en mattant som kopplade av med en kopp kaffe och en stinkig cigg.

Plötsligt såg jag dem. Fantastiska färger, underbara, livskraftiga små krokusar som växte tämligen vilt. Jag la mig ner i förnan och knäppte en bild på de gula

Gul krokus

Gul krokus.


… och sen fotade jag 
de lila

Lila krokus

Lila krokus.


Jag tänkte att

NU har det vänt, nu är vintern slut och våren här!

För övrigt vänder livet på TV i afton också. Klockan 20 i SvT2 samtalar Anja Kontor med Lennart, vars son hittades styckmördad. Hur i all sin dar hanterar man det???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Läste en rolig artikel i en av kvällstidningarna om par som klär sig likadant. Det är ju så man skrattar högt – men ack så vanligt förekommande! Bara häromdan såg jag ett par på promenad (stavar och hela köret) – en man och en kvinna – i klädda likadana röda jackor – med kvinnlig skärning. Inte lika snyggt på båda, kan jag meddela.

Fästmön och jag plockar ibland fram samma typ av tröja med samma krokodil eller annan symbol på, men det blir alltid en av oss som lägger tillbaka sin. För man vill ju verkligen inte se ut som ett tvillingpar när man är ett kärlekspar! Eller? Vad tycker du???


Krokodil på tröjorna har vi ibland – fast inte samtidigt!

                                                                                                                                             Dessutom blir det ju på nåt sätt extra viktigt i ett samkönat förhållande att man håller på olikheterna, tycker jag. Jag vill inte att Anna ska förändras och bli lik mig – för jag skulle verkligen inte bli kär i mig!

Det är också mysigt att behålla en del av sina olikheter – och egenheter. Och framför allt att kunna skratta åt de egna egenheterna tillsammans. Anna, till exempel, är en sån där som alltid går och rättar till saker som ligger snett. Det trodde jag att jag var också, men Anna är snäppet värre! Själv är jag vitpepparsfetischist, enligt Anna och jag erkänner att det ibland blir lite mycket av den kryddan – men jag gillar den. Johan skulle nog tillägga att jag älskar salt också – jag blir konstant hånad för första gången jag skulle laga mat åt oss och hade överdoserat med saltet på laxen…

En annan viktig skillnad mellan oss är hur vi vill ha våra frukostägg. Mitt ska vara kokt högst tre minuter. Det som finns innanför skalet, såväl det vita som det gula, ska RINNA. När Anna ser det, får hon kräkreflexer. Hon vill nämligen ha sitt ägg grönt hårdkokt, minst åtta minuter. Då tycker jag att ett ägg blir torrt och tråkigt. Hur vill du ha ditt kokta ägg??? Eller vill du ha ditt kokta ägg stekt? Eller förlorat, kanske???


Det här ägget är för hårdkokt för mig.

Read Full Post »