Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘gasta’

Ett tisdagshjärtligt inlägg.


 

Nä, tisdagar är inte mina favoritdagar. Den här dan började också lite bakvänt. I stället för att kliva upp och gå till badrummet blev det rusning till toa – med påföljd att jag glömde trycka på perkolatorn. Så när jag kom ut från badrummet möttes jag av… noll kaffedoft. Som bäddat för en dålig start med en massa morrande i bilen på väg till jobbet. Inte blev mina morranden mindre heller när en cyklist lekte vänstertrafik. Det har vi inte haft i Sverige sen 1967. Jag var livrädd att hon skulle svänga höger rakt framför min bil. Morrandena blev till skrik inne i bilen. Tjejen fick onda ögat. Fast jag tror inte att det hjälper. Vissa cyklister tror att de inte bara har egna trafikregler, de tror att de har nio liv också. Nä, det var inga hjärtliga tankar jag sände cyklisten. Som grädde på moset låg jag bakom fyra som cyklade i bredd de sista 100 meterna till jobbet. Ännu färre hjärtliga hälsningar från min sida.

Hjärta med röda nålar

Hjärtliga hälsningar – av nålar…


Dagens jobb
fortsatte nere i vattnet. Det är inte helt enkelt att lägga ihop flera texter till en, men jag är nu färdig med fem av sex. Den sjätte hann jag påbörja innan jag gick hem. Jag avbröt emellertid, för skallen har bultat och gjort ont och koncentrationen sviker mot slutet av dan. Av NK* fick jag höra att nån tänker oss och dessutom gott om oss. Det gjorde mig varm i hjärtat.

På tisdagar handlar jag efter jobbet. Denna tisdag var inte nåt undantag. Plötsligt stod jag där med tre (3) kassar vid kassan på Tokerian när nån ropade på mig. Jag såg inte vem det var och dessutom hade jag glömt ställa scannern i en hållare. Klarade jag av att betala? Ja. Då såg jag att det var Lucille som hade gastat och jag erbjöd henne skjuts hem, typ 50 meter. På så vis fick jag lite bärhjälp, fräck som jag är, samt lite skvaller. Tre julklappar fixade jag idag också, varav den ena till mamma.

Hjärta

Klappar ska ges med hjärtat.

Jag har nu registrerat mina varor, svarat på två enkäter och läst lite mejl. Fick en hjärtlig inbjudan till en disputationsfest strax före jul, men blev tvungen att tacka nej eftersom jag ju får en gäst. Inte heller kan jag gå på jobbets julfest, som är dan före disputationsfesten. Festligt värre – för andra. Vart tar tiden vägen??? Den kommande helgen ska jag försöka fixa lite fler julklappar, bland annat till Fästmön. En får passa på när hon jobbar. Måste också kika lite på nåt till resten av familjen. En del idéer har jag, men de är få och rör dessvärre inte alla. I slutänden brukar det emellertid lösa sig. Anna och jag har kommit överens om en nivå och ett visst samarbete. Det går inte att köpa julklappar till vuxna barn i samma mängd som när de var barn-barn, om du förstår vad jag menar. Därmed inte sagt att de inte får klappar givna med hjärtat…

Nu ska jag in i duschen och hoppas på att inte få vattenskador. Det är nämligen en epidemi av såna i området. Sen blir det mackmiddag och till den TV-tidningsfluktande innan jag bänkar mig för Veckans brott. Vad har DU för dig i kväll, dårå? Orkar du, så skriv gärna några rader i en kommentar och berätta! 


*NK = Närmaste Kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om mitt liv och döden och påhälsningar.


 

Igår kväll kände jag mig helt slut. Eller rätt död, om du ursäktar att jag missbrukar begreppet en aning. För att klara av kvällen fick jag ta den i sjok. Men det gick bra och eftersom tröttheten var av den sköna, sunda och stolta arten (”jag har jobbat min första hela arbetsvecka på ett och år tre månader”) piskade jag mig inte till att göra storverk.

Jag körde ett par maskiner tvätt, varav en snabbtvätt, och jag gick ett varv med dammsugaren. Här var inte så smuligt och skräpigt på golven, mest dammigt. Det finns många fördelar med att jobba om dagarna och inte vara hemma så mycket. Det är inte enbart så att det går åt mindre kaffe, toapapper, el och vatten – det blir mindre skräpigt hemma dessutom.

Kvällshimmel i oktober

Medan jag dammsög passade solen på att färga himlen vidunderligt vacker innan den gick ner.

 

Turkisk yoghurt valnötter och akaciahonung

Kvällsmat ibland.

Det enda som är lite problematiskt är maten. Matkostnaderna är ungefär desamma som tidigare, kanske något mindre. Till frukost blir det fil med müsli och kaffe. På lunchen serverar jag mig vanligen nån microrätt och det blir min huvudmåltid. Vissa dar känns det lite lite, men ärligt talat har jag varit för trött om kvällarna för att känna hunger. Jag har rostat mig ett par mackor och ibland har jag tagit turkisk yoghurt med valnötter och akaciahonung. Jag har inte svultit. Tvärtom känner jag att magen trivs bättre när jag äter mindre. (Den gillar däremot inte att jag dricker så mycket kaffe som jag gör på jobbet…) Sen borde jag kanske också äta nyttigare. Kom dock ihåg att Rom inte byggdes på en dag!

Innan jag lämnade området där jag jobbar igår var det två karlar som uppträdde ganska hotfullt mot mig när jag skulle hämta bilen. Jag skrev inget om det här, för jag ville inte solka mitt intryck av en fin första arbetsvecka. Tyvärr har det med parkering att göra och jag hade blivit förvarnad av chefen…

Det är helt lagligt att parkera där, men de som bor där kommer inte att ge dig blommor, precis, när du gör det

Zensa primitivo

Zensa primitivo är både gott och fylligt. 

Kanske tyckte jag lite synd om mig själv när jag stannade för att handla fil och mjölk och middag, för jag köpte också

nåt gott

i form av prästostbågar. Påsen ligger emellertid oöppnad i skåpet. Min middag blev tre kycklingklubbor och potatissallad, mat att bara ställa fram. Ja jag värmde förstås pippin. Potatissalladen hade jag kunnat vara utan, för den smakade ingenting. Tur att jag hade ett gott och fylligt Zensavin att skölja ner middagen med. Jag tog ett glas till maten och ett glas med mig in till bästefåtöljen.

Efter maten kroknade jag, men tvingade mig själv med alla medel att inte gå och lägga mig för tidigt. Jag njöt av att sitta och läsa. Det har blivit för lite tid till det. Tyvärr är boken jag läser rätt… tråkig. I stället fastnade jag vid en film på TV och tro det eller ej, jag höll mig vaken! Filmen var mycket svart. Och så innehöll den en skildring av döden som jag tyckte var så fin. Inte vet jag, men efteråt fick jag kanske besök av nån som var död… Jag var ute i badrummet och hämtade min el-tandborste. TV:n stod på i vardagsrummet. Där visades en film vars handling utspelade sig på 1950-talet. En polis förhörde ganska brutalt en misstänkt – till tonerna av en modern låt?!? Nej, det kunde inte stämma! Jag gick in i sovrummet – och ur min ena klockradio verkligen gastade Ricky Martin på spanska. Vem hade satt på klockradion – som jag aldrig använder mer än för att se vad klockan är??? Helt klart måste jag ha haft nån sorts påhälsning och jag har mina misstankar om att det är en person som inte längre är i livet som kom för att busa lite med mig.

Kvällshimmel i oktober fyrkantig

Far min själ vidare när jag dör?


Vad händer egentligen när vi dör?
Fonus har gjort en undersökning och frågat 1 000 svenskar vad de tror. Så här blev resultatet:

  • Ungefär hälften tror att livet fortsätter på nåt sätt
  • Kvinnorna tror mer än männen på ett liv efter döden
  • Ju äldre vi blir, desto mindre tror vi att livet fortsätter efter döden
  • Var femte tror att själen lever vidare
  • Var tjugonde tror att vi återföds i en ny kropp

Och nu måste jag ju avsluta det här inlägget med att skriva vad jag tror. Ibland tror jag att vi bara slocknar. Men eftersom kroppen blir 21 gram lättare direkt efter döden tror jag att våra själar far vidare till nåt nytt liv. Och jag tror att vissa själar hänger kvar bland oss som ibland behöver lite… tillsyn. Vad tror DU??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Nu måste jag sätta lite fart. Jag har ju en dejt med min Fästmö idag.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Måndagstrött var bara förnamnet. Vad passade bättre då än en lunch med min egen personliga energiinjektion?! Och det är bäst att säga att det handlar om ”Lisbeth” så inte nån annan, som råkar tro att h*n har en alldeles särskild och viktig plats i min vänkrets (ja, VÄNkrets!), tror att det är h*n som avses. ”Lisbeth” is da gal! Våra luncher har fått en lite annan karaktär. Vi har alltid varit väldigt öppenhjärtliga, ofta åt det lite mer tramsiga hållet. Nu har vi blivit äldre/visare/lugnare/mer luttrade/inte så barnsliga att vi måste hävda oss hela tiden/annat alternativ och våra samtal är på djupare plan. Både jobb och personliga tankar utbytes! Ingen kan väl påstå precis att vi har jättelattjolajbans på våra arbetsplatser just nu. Nuff said!

gummiormar

Lite så här tror jag vi känner oss, ”Lisbeth” och jag.


Jag hann knappt komma innanför dörren
till institutionen efter lunch innan jag blev påhoppad av nån som behövde min hjälp. Det har varit ett rasande tempo idag, men ärligt talat har jag inte fått så mycket gjort av det jag hade tänkt. Bara sånt som andra har tänkt att jag skulle göra åt dem, ungefär.

I morgon bär det av upp till femte våningen och institution 1. Sedvanligt möte på förmiddagen. Då ska det bjudas på semlor, för det är ju fettisdagen i morgon. Jag avskyr semlor, så jag får nöja mig med cappuccino. Direkt efter mötet ska jag ha ett arbetsmöte med en doktorand. Sen lär det vara lunch, ungefär. På eftermiddagen måste jag skapa några mallsidor för ett av forskningsområdena på institutionens externwebb. Klockan 14 är det dags för semmelparty #2 på institution 2, men jag tänker faktiskt skippa det.  Så! Nu har jag beskrivit hur jag TROR att min morgondag på jobbet blir. Spännande att se om den verkligen blir sån. Tror jag inte ett dugg.

Johans jeans är bytta och det nya paret ska han få i morgon. Det snöar visst lite fortfarande, det är fortfarande skithalt och nu fryser jag också. Har vikt lite tvätt och gjort en strykhög. Tanken var att jag skulle ägna den lite uppmärksamhet nu i kväll, men jag startade en ny maskin i stället.

”Alla” vill plötsligt spela Wordfeud med mig och jag har massa annat jag vill göra, så jag känner mig mest stressad när det plonkar i Ajfånen. Dessutom vill jag telefonera med Fästmön.

Och… ja just det! Jag har blivit pluskund hos Tokerian! Vad sägs om det?! Nästan lite vuxligt, tycker jag.

Jag har tagit hem ett av de två eventuella skrivuppdragen, men hoppas självklart på tvåan också. Nu ska jag leta upp en tröja för i den här huset är det baske mig köldgrader! Kanske är därför nån gastar så förbannad? (Nej, det är liiite svårt att stänga öronen.) Hoppas det upphör till klockan 21 och Dicte. (Om jag nu står ut med all jävla reklam…)


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är det lördag – och vännen FEMs födelsedag! Hon fyller… 15, tror jag visst att det var. Nej, vi blir aldrig äldre, hon och jag. Hon är alltid typ 15 i mina ögon. Fast på den här bilden är vi nog hunnit bli 16 bast. År 1978 är den tagen, hemma hos FEM, så gissningsvis är det nån av hennes föräldrar som har fotat.

Stort GRATTIS till FEM!!!

Gösta o Fem 78

Gösta (= Tofflan) till vänster och FEM till höger. Idolbild från 1978.


Det har varit en helvetesnatt.
Familjen Alien har levt rövare och jag har klivit upp ur sängen typ varannan timme. Fästmön tänkte inte väcka mig i morse, men jag behövde ändå gå upp. Så klart jag skjutsade henne till jobbet! Fy, inte är det roligt att börja klockan sju en helgmorgon på vintern…

Kallt och lite snö i luften var det. Vägarna är bra plogade nu, till och med smågatorna vid Annas jobb. Inte många människor ute alls i morse. Bilen i garaget bredvid såg ännu läskigare ut i decembermörkret. Snacka om spökbil…

Spökbil

En riktig spökbil i garaget bredvid.


Den här Mercan
har stått här i två år nu. Jag minns mannen som kom med den en gång. Vi hejade lite så där som normala grannar gör. (Det är bara pucko-grannar som inte hälsar.) Mannen kom i sällskap med ett uppklätt, äldre par. Hans föräldrar? Eller… var det bara inbillning från min sida..? Såg jag åter igen de döda som går omkring här? Mystiskt är det, för jag har varken sett mannen eller det äldre paret igen – och ändå har vi platserna bredvid varandra i garagelängan.

Spökbil 2

Jag har försökt titta in i spökbilen för att se om jag hittar nåt lik eller nåt spöke, men ingenting.


Tanken var nog
att jag skulle krypa ner i sängen igen när jag kom hem. Men somliga gastade här i huset, så det var lika bra att lägga planerna på hyllan. Jag plockade fram rena lakan som jag ska bädda med idag. Det blir en hel del tvätt under dagen och morgondagen, för sen kan jag inte hålla på med sånt på ett tag. I morgon måste jag storhandla hem mat så jag klarar mig fram till helgen före nyår när jag tror att Anna dyker upp igen. Från fredag nästa vecka ska hon ha alla sina barn hos sig i två veckor. Det blir mysigt för dem att få fira jul tillsammans. Om jag hade barn skulle jag inte kunna tänka mig en jul utan dem! Men jag har ju inga barn.

Funderar på om jag inte ska ta ner de två jullådorna i alla fall och kanske julpynta lite. Jag ska ju förhoppningsvis fira jul här hemma och nog vore det lite fint att titta på den gamla krubban med Maria, Josef, Jesusbarnet och de sex vise männen… Ja, du läste rätt: de SEX vise männen! Så många trodde du inte att det fanns, va? Men det gör det – till min julkrubba! Tre av dem är gjorda av kräppapper och ståltråd och rider på kameler, medan de andra tre är sedvanliga figurer i nån sorts bränd och målad lera.

Förresten kom jag på att jag har SJU vise män i huset! Anna gjorde nämligen misstaget att berätta för mig ganska nyligen att hon spelade vis man i en skolversion av Jesu födelse! Nu blev du väl impad?!

Nån gran ska jag inte ha i år i alla fall, det orkar jag inte fixa varken nu eller senare. Men jag får njuta av den jag ser utanför köksfönstret. Den är faktiskt riktigt vacker – i alla fall nu i december. Övriga året kan man ha andra åsikter om gröngölingen…

gårdens gran 8 dec 2012

Den är vacker i december, gårdens gröngöling.


Nu ska jag sparka igång perkolatorn
för jag är väldigt kaffesugen. Ska förbereda lite till kvällen, när Anna och jag ska äta sillbord. Fyra sorters sill finns det, ägghalvor tänkte jag göra, lax, kalkonetter (prinskorv av kalkonkött), några skivor julskinka till Anna, några skivor kalkon till mig. Och så lite rödbetssallad. Till detta, kokt potatis, Janssons frestele, var sin mörk julöl och en snaps eller två av en kyld Östgöta sädes.


Livet är kort. Det är gott understundom också.

Read Full Post »

Nu var det ytterligt länge sen jag gjorde en tur i omvärlden – tror du, ja! Jag kollar faktiskt runt rätt bra och framför allt varje dag. Men ibland vill det sig inte när det gäller att samla ihop galenskaperna och allt det andra runt omkring. Idag gör jag ett försök!

  • La Camilla har förlovat sig! Jepp! Efter blott 24 timmars bekantskap, enligt Expressen, förlovade sig Camilla Henemark med 28 år yngre Amanda. En ganska rejäl åldersskillnad som åtminstone får mig att fundera lite. Men jag är inte den som är den och dessutom har jag sett ett TV-program om unga personer som blir kära i ”grannies”, så… (Fästmöns favoritprogram!) Enligt min gamla skolkompis Magnus Alexander Bard är emellertid Amanda ”väldigt, väldigt cool”. Camilla själv säger att hon blir stöttad av sin unga fästmö. Låter ju tryggt på ålderns höst, men Camilla är blott 48 år! Och faran för lårbenshalsbrott torde inte vara akut.
  • Danny och Gina varnade. Men hallå! Nu har 100 procent av duon som ska programleda Melodifestivalen 2013 hävt ur sig konstigheter. En av dem har hyllat en tvivelaktig författare och liknat Israel vid Hitler. Nu har den andra gastat om ”svartingar” på en film på Youtube. Båda två i paret (ja, Språkrådet, jag vidhåller att man bara kan vara två i ett par!) är för övrigt barn till invandrare. Hur tänkte dessa myndiga barn, tro? Eller tänkte de inte? Dags för Sveriges Television att göra lite mer än varna, tycker jag – byt ut!
  • Ett nej räcker inte. Det är inte bara Språkrådet som har konstiga förklaringar av ord. Tingsrätten i Värmland har friat en man från våldtäkt – trots att kvinnan han våldtog sa nej. NEJ! Tre bokstäver (utropstecknet är mitt). Dessutom försökte hon hålla ihop benen. Nån annan som inte förstår vad hon menade???
  • Lesbiska par behandlas sämre. Runt om i landet har de verksamheter som ansvarar för sina invånares hälso- och sjukvård en hel del lustigheter för sig. Lägg ner! Hela landstingssystemet är föråldrat och passar inte dagens samhälle. Mer hur som helst… När det gäller behandling av barnlösa par särbehandlas lesbiska par. Det kan handla om att partnern till den blivande mamman inte får vara äldre än 38 år, medan mannen i ett heteroförhållande får vara 56 (Gotland). Eller att en insemination kostar 300 pix för ett heteropar och 3 000 för ett lesbiskt par (Östergötland). Vård på lika villkor, eller? My black ass!!! Jag tycker att ingen i ett förhållande där man försöker få barn ska vara för gammal. Punkt.
  • Hotades per sms – och död räv. Man kan tro att det är rena Gudfadernland i Metropolen Byhålan! En man har anmält att han känt sig hotad per sms. Dessutom har nån lämnat en död räv utanför hans lägenhetsdörr i ett loftgångshus. Uppenbarligen har den som hotar inte sett Gudfadernman hotar inte med en död räv i loftgången utan med ett hästhuvud i sängen, juh!


Livet är kort.

Read Full Post »

Lördagsmorgon. Jag hade för säkerhets skull dragit för mina blåa gardiner i sovrummet också – de nya persiennerna släpper in alltför mycket ljus. Men vad hjälper det när det inte går att skydda sig mot ylanden i huset, spolande i kranar och gastande mobilpratare? Nåja, jag sov ordentligt i nästan nio timmar och det är baske mig rekord!

När jag vaknade hade jag ont  magen. Kanske berodde det på att gårdagens middag bestod av ett par snuttar baguette med goda ostar samt en skål extremt heta chips, allt nedsköljt med ett glas vin samt en starköl. Till dessert mumsade jag i mig en bit Marabou mjölkchoklad. Den smakade nästan mörk choklad! Det måste bero på att jag de senaste 100 gångerna har ätit Marabous Vit choklad

Extremt heta chips. Jag skulle ha behövt en kylande dip till!


Hälen är ju som den är,
det vill säga ond och inte mycket går det att göra åt det, men faktum är att mina ben känns lättare idag. Jag testade ju STÖDSTRUMPOR för första gången igår. Försöket föll väl ut och nu funderar jag på hur många par jag ska skicka efter från försäljaren… Det gladde mig nämligen att dessa strumpor, trots att de är knästrumpor är rätt roliga att titta på. Mitt första par, det som Fästmön köpte åt mig, är till exempel stjärnbeströdda och heter enligt sajten Starlet! Så passande med tanke på att jag läste Starlet som tolvåring… Jag menar, strumporna, trots att de är av varianten STÖDstrumpor, får mig att känna mig ung!

Tantvarning? Nej, mina nya stödstrumpor får mig att känna mig ung!


Vad händer idag då?
Tja, igår fick mina 42* fick vatten och mamma ett samtal. Jag har tagit det lugnt nu på morgonen, försökt vårda min onda mage med becksvart kaffe och lokalblaska. Härnäst väntar tvagning i dusch med fungerande duschmunstycke

Hail Anna!

(stående ovationer).

Clark Kent** och jag åker till Himlen sen. Skitväder är det som vanligt, men varmt. Jag sov med öppet fönster i natt, underbart!

Frukost… Ja, frukost får jag inte glömma! Den brukar vara en kulinarisk höjdpunkt i veckan, helgfrukosten. Bäst jag ser till att meka lite mer kaffe, för idag var det försvinnande gott!

En helg med familjen blir det alltså för min del. Åker hem till mitt i morgon och då ska det tvättas jeans och ringas moder (ja, mamma gillar att boka telefontid med mig…), laddas inför en ny arbetsvecka full av aktiviteter och uppgifter. Jag fattade inte hur jag överlevde – på alla sätt och vis – under De Svarta Åren 2009 – hösten 2011… Styrketankar till alla dem som befinner sig i liknande lägen som jag då! 

Men… idag är det lördag och helg. Vad har du för dig??? Skriv en rad och berätta i en kommentar, vet ja’!


*mina 42 = alla mina krukväxter hemma

**Clark Kent = my little car man


Livet är kort
.

Read Full Post »

Lite magsurt verkar det vara här och var, inte bara hos mig. Det är som att magen reagerar mest på frukosten, men jag vet inte vad jag ska plocka bort. Jag kan inte ta bort kaffet, för jag dricker bara två koppar vanligt kaffe om dan – de två på morgonen. Om jag inte dricker detta vaknar jag inte ordentligt. På jobbet dricker jag cappuccino eftersom magen har reagerat på det vanliga svarta automatkaffet. Irriterande!

Lite vanligt svart kaffe måste jag få dricka varje dag.


Det kanske inte var magsurt
men rejält surt i alla fall nånstans i huset i morse. Jag hörde en unge gasta i minst en halvtimma – den gastade fortfarande när jag gick. Det går ju inte att låta bli att undra om föräldrarna bara ignorerar ungen eller vad eftersom den skriker så länge. Det är ofta så här och jag blir riktigt nervös. Barnskrik är ett ljud som jag har extremt svårt att tåla. Det är väl en väldigt tur att jag aldrig fick egna barn och att bonusbarnen kom in i mitt liv när de var tonåringar (tre stycken) respektive fem år (en)… Jag är väl jävig eftersom dessa fyra är del av min familj, men jag tycker att det är bra mycket roligare med barn och unga man kan prata med. Vissa ungar skriker ju bara och beter sig illa. Hur man lyckas – misslyckas, snarare – uppfostra barn på detta liktgiltiga sätt förstår jag inte. Inte heller tycker jag att det är OK att sjuka barn skickas både till skola och kompisar när de samtidigt hostar lungorna ur sig. Det hörs och det syns och det är inte kul när ”våra” ungar smittas. Håll sjuka barn hemma!

Idag händer inte så mycket planerat mer än institutionsinformation på förmiddagen där jag som vanligt har ett par punkter. Igår kom två män och borrade och skruvade upp skylthållare utanför våra kontor. Bara det att ingen vet hur man får tag i papperskorten med namn och titel som ska sättas in bakom en plastskiva i skylthållaren. Sånt kan irritera mig gränslöst, jag tycker INTE att det är OK att var och en kontaktar företagets tryckeri för att få sitt namn och sin titel tryckt på styvt papper. Varför vet aldrig Nån nåt om såna här praktiska prylar??? Därför gjorde jag i all hast igår eftermiddag en mall som jag har mejlat ut till insitutionen samtidigt som jag skrev att jag kan hjälpa till om nån inte kan själv. Typsnittet är nämligen inte nåt standardtypsnitt, vilket ställer till det för vanliga användare. Så lite sånt gjorde jag igår och idag lär jag få fortsätta.

Tänkte försöka fokusera på min kommunikationsplan och texten i den. Eventuellt tar jag med den på fil hem över helgen. Nåt att greja med när jag kvicknat till efter undersökningen på måndag, kanske?

Igår kväll var det 8,4 grader varmt när jag gick och la mig vid 22.30-tiden. Och i morse messade Fästmön att dagens klädsel bestod av tunn jacka och tejpade gympadojor (ja, de är trasiga, men bäst för hennes fötter att gå i). Det är mulet just nu, men jag tror att vi kan räkna med riktiga vårtemperaturer under dan…

Read Full Post »

Older Posts »