Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘gasa’

Ett blommigt inlägg med litterära inslag. Och allt jag skulle göra var att titta på en present…


 

Pion med två knoppar

Pion på väg att slå ut och två knoppar.

En förmiddag ägnat åt tröstlöst arbete. Det är bara så sorgligt alltihop. Tiden, Sisyfosarbetet och… ingenting händer. Dagarna går. Hitta glädjen i små detaljer, allt för att överleva ett dygn till – eller en timme. För ett par veckor sen fick Fästmön och jag en bukett från Slottsträdgården. I morse noterade jag att en pion börjar slå ut, medan övriga blommor hade vissnat. Jag rensade buketten och gav pionen friskt vatten. Den har överlevt två veckor och nu ska den till att blomma och sprida väldoft…

Dagens utflyktsmål var att titta på en present till min snart fyllande lilla mamma. Jodå, det gjorde jag också. Jag har fått hum om såväl utbud som prisbild. Utbudet är magert, prisbilden överkomlig. Mamma får sista ordet.

Sen ville jag också köpa nån liten blomma till ballen*… Den färglösa ballen där det mest färgglada är den ljusblåa vaxduken med prästkragar på. På väg till garaget passerade jag underbara lobelior i en betongkruka. Då bestämde jag mig: en lila lobelia skulle det bli till min lika lila ampel och kanske nån mer färgklick till ballebordet**.

Lobelia

Lobelian i betongkrukorna på vägen till garaget var underbart vacker!


Men… när Clark Kent*** ändå skulle luftas 
tog jag ytterligare ett par kringelikrokar. Bland annat hamnade jag på Återbruket, där jag fick tre böcker med mig hem utan att betala en spänn för dem. Alla böcker på Återbruket är nämligen fortfarande gratis!!! (Detta kan väl inte ens en smålänning motstå???)

Romarblod, Gåvan och Mörka platser var gratis på Återbruket 29 juni 2015 gratis

Romarblod, Gåvan och Mörka platser följde med mig hem från Återbruket alldeles gratis!


Och sen ligger ju Myrorna i Boländerna väldigt
nära Återbruket. Clark Kent hittade dit utan att jag behövde lotsa honom, jag bara gasade. Där fyndade jag ytterligare två böcker. De var emellertid inte gratis, men inbundna, i fint skick och billiga. Jag fick tag i den tredje och avslutande delen i Roth-trilogin samt Lena Einhorns bok om Siri von Essen för 20 respektive 30 kronor. Riktiga fynd!

De dödas mässa och Siri fr Myrorna i Boländerna 20 o 30 kr 29 juni 2015

Den avslutande delen i Roth-trilogin, De dödas mässa, samt Lena Einhorns Siri fyndades på Myrorna.


På hemvägen
trasslade jag mig in till nyöppnade BlomsterlandetDet arbetas i krokarna, refuger byggs och nya vägar asfalteras om… (Vissa saker var bättre förr..?) I affären rådde lugn och väldoft. Jag strosade en lång stund och höll på att ge upp hoppet om en lila hänglobelia. Men slutligen hittade jag EN – affärens allra sista. Till balkongbordet köpte jag en kraftig orange sol i form av en tagetes.

Orange stor tagetes

Orange sol och lila häng följde med hem till ballen.


Jag har satt tagetesen 
i en kruka och hänglobelian i ampeln. Den senare blommar inte än, men lite sol på den så garanterar jag att den exploderar med lila små blommor. Och det finns säkert nån som tycker att jag inte borde ha köpt varken blommor eller böcker, men nu gjorde jag det och det är jag glad över – så länge jag har ett hem att placera dem i.

Detta bildspel kräver JavaScript.


*ballen = balkongen

**ballebordet = balkongbordet
***Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är det bara vår andra semesterdag och den innebär nya äventyr. Vi ska ta oss till Fästmöns jobb för ett ärende och så måste jag kolla om mitt busskort funkar – jag lyckades nämligen tvätta kortet i ett par jeans igår kväll. Inte så smart…

Lyckades tvätta mitt busskort.


Sen ska vi kolla in en spännande loppis
innan vi storhandlar och far ut till Himlen. I kväll blir vi fyra vuxna till middag.

Skönt med sovmorgon idag, klockan var nästan tio när jag vaknade. Men det sedvanliga springet under natten kom jag förstås inte ifrån. Anna vaknade av bilkörning på innergården och rökstank – man har ju liksom öppet överallt, vilket folk tycks skita i. Det är tydligen jättekul att stå under våra öppna fönster och gasa och röka.  Har ni inga liv, liksom?

Hälen känns rätt OK idag och Alien har inte bråkat mer än vanligt. Det kan bli en bra dag det här också! Himlen är mörk, jag tror säkert det blir åska. Härligt med äventyr!

Read Full Post »

I morse läste jag en notis i lokalblaskan om en finländsk dam som tycks ha som sport att pricka in barn vid övergångsställen. Med pricka in menas att hon saktade ner sin bil när hon närmade sig, men gasade på när barnen gick över gatan. Hittills har det inte skett nån svårare olycka, värsta blessyren har hittills blivit skrubbsår. Men ändå. Detta är riktigt elakt, tycker jag som själv är så himla elak. Fast så riktigt så elak som den finländska damen är jag ICKE!

Uppenbarligen är jag inte totalt elak. Inte mot barn, i alla fall.


I skrivande stund
borde jag inte alls förfasa mig över elaka finländska damer utan förbereda min lilla dragning som jag ska ha klockan tio. Men i stället  passade jag på att starta hemma-datorn. Ska strax åka iväg till introduktionen. Det känns trist att jag måste bryta mitt i – vid kaffet, dessutom – men det är chefens önskan. Och jag vill väl också förstås berätta om mina tankar med kommunikationsplanen.

Det ser ut att bli en ny, fin dag. Solen lyser, himlen är blå och gräset är underbart grönt. En del får röda ögat och kli i hals och näsa av våren. Jag tillhör de lyckliga som slipper såna besvär. Mina ögon är fortsatt blå.

Första dan utan de förhatliga tabletterna som är svåra att svälja, runda och tjocka precis som jag, frätande om de fastnar. Tabletterna som gör mitt bajs svart. Bara det… Att få tillbaka normalfärgen… Det kan tyckas vara en skitsak, men jag har alltid velat vara normal… (Jag vet att jag aldrig blir det, fast man kan ju låtsas lite.)

Dags att borsta tand och dra sig mot jobbet!


PS
Alla
finländska kvinnor är förstås inte damer. Och naturligtvis är de inte elaka heller. Jag känner enbart snälla finländska kvinnor.

Read Full Post »

Idag är det den sista måndagen för min del här på kontoret. Jag är jätteledsen inuti, men än så länge har jag inte visat nåt utåt. Tror jag.

Morgonen var skitkall, typ minus sju grader nånting. Det verkar som om det har snöat i natt. Plogbilen gasade runt på gården. Jättebra och fint att få bort all snö, men sandningen då? Det var minst sagt halt på väg till garaget.

Två forskare hörde av sig under morgonen och nu har jag bearbetat deras texter på både svenska och engelska och publicerat på hemsidan. Endast två gånger två texter/sidor återstår nu. Vi får se om jag kan ro det hela i land. Annars har S lovat att ta de två återstående forskarna i öronen. Jag har både ringt och mejlat men inte fått några svar.

Kollegan I kom med en papperskasse med kläder som kanske passar Elias. Bland annat låg en supersnygg militärgrön täckväst i dun överst och när jag grävde lite hittade jag ett par fina handskar som ser helt oanvända ut, en mössa, en färggrann skjorta, en massa t-shirtar och en tjocktröja. Tänk att det finns så snälla människor! Tack! Jag ska förstås överlämna kassen till Elias mamma för granskning, men kläderna såg vid en hastig blick väldigt fina ut!


En klädkasse som toppades med en supersnygg militärgrön dunväst fick jag till Elias idag.


I morgon förmiddag är jag alltså ledig
för att ge mig ut på anställningsintervju. Jag är orolig för körningen. Det var verkligen snorhalt i morse och vad jag förstår ska vädret hålla i sig. Tanken på att åka samma väg fem dar i veckan är inte särskilt lockande i skrivande stund. Men, men, jag försöker hålla ett öppet sinne och ska åka dit med ett leende på läpparna, så som jag har blivit lärd.

Read Full Post »

Dagen går snart över i kväll. Jag har fått en hel del gjort, men känner mig ändå, konstigt nog, lite oinspirerad. Bilverkstan ringde och berättade att reservdelarna till Clark Kent* inte hade levererats – och därför kunde de alltså inte påbörja arbetet. Men hallå! Kommer man på det klockan 14.30 på eftermiddagen när man stänger klockan 17 och jag lämnade bilen klockan sju i morse?.. Tydligen. Hur som helst, jag får behålla lånebilen under morgondagen för då hoppas man bli klar.

Lånebilen, ja, det är en liten kvick och röd sak med sex växlar, inte samma som i fredags, men en likadan. Fästmön och jag var en tur till Stormarknaden med den och det är rätt mysigt att köra en bil som svarar direkt när man gasar och där bromsen nyper så snart man nuddar den… Förhoppningsvis blir Clarks bromsar lika bra sen efter verkstadsjobbet!


Clark Kents lillasyster Clara Kent.

                                                                                                                                                                 På Stormarknaden var det livat som vanligt – NOT! Inte heller hade vi nån större tur med vår shopping. Anna var ute efter en specifik reseguide med kartor, men den fanns inte. Jag var inte ute efter nånting annat än räkor och veckans TV-tidning, i princip. Den senare hittade jag, räkorna blev ICAs trista. Det fanns liksom inget annat att välja på med skal.

En Konstig Knopp hälsade på Anna, bara det att Anna känner inte vederbörande utan tror det är jag som är apan. Ja ja. Vi fattade som vanligt inget – vi är blonda – och fnissade hysteriskt. Man har liksom inte roligare än man gör sig. Och vi gör oss alltid roliga. Till tröst köpte vi var sin liten chokladbit och var sin rooosa trisslott att skrapas lite senare.

Jag har gripit mig an pusslet jag lånade av Hortellskan för ett tag sen. Det är en ganska fin bild som föreställer en strand, men det är VÄÄÄLDIGT mycket turkost i den. Trots det har jag lyckats lägga ramen och strandkanten hittills. Tänkte att jag sitter en stund och försöker få inspiration att gripa mig an strykhögen. Inspirationen uteblev, så här kommer en bild på pusslet.


Rambitarna och strandkantsbitarna är lagda, men än återstår en hel del av de        1 500 bitarna att läggas på plats.

                                                                                                                                                                 Till kvällen blir det lite TV, en ny brittisk dramaserie i två delar startar på SvT1, Kvinnor som älskar. Får en att glömma den trista vardagen en och en halv timma. Och kanske får jag lite inspiration till att möta morgondagen, en onsdag i juni. Bakom TV-serien finns DH Lawrences bok Women in love, en bok som ställde till rabalder (liksom de flesta av författarens verk…) när den kom ut 1920 på grund av ämnet – sex.

                                                                                                                                                               *Clark Kent = min lilla bilman som ska sova på sjukhus i natt!

Read Full Post »