Det hjälper tydligen att..?

Ett inlägg om hur det kan vända.

Det var en riktig skitdag idag. Riktig skitdag. Inte nog med att jag var negativ och nedstämd, jag var irriterad och arg också. Dels fick jag inget vettigt svar från Let’s Deal om min beställda och betalda turbo snake, dels hörde jag inget från Dalkarlarna som var firman som min bostadsrättsförening hade avtal med angående fönsterbytet förra hösten. Jag hade ju trasiga persienner redan från början, men nu har det hänt ytterligare saker.

Men sen kan saker vända. Inte vad jag, men det hjälper tydligen att…

1. ventilera?
2. blogga om det?

Först kom ”ormarna” med posten på eftermiddagen. Och när jag var på väg till garaget efter att ha hämtat hem Fästmön från jobbet ringde Elitfönster, de som har levererat fönstren med persienner som Dalkarlarna monterade. I morgon klockan 8.30 kommer de hit och fixar mina persienner! Fast de hade bara fått uppgift om att det är en som är trasig, trots att jag, så sent som i fredags, ringde om att det är flera som är trasiga. Från Dalkarlarna dock total tystnad, trots att de skulle höra av sig med besked. I fredags. Men jag kan väl säga att jag är nöjd med att få saker och ting fixade i morgon. Förhoppningsvis. Det här med kundtjänst och kundbemötande har jag emellertid en och annan åsikt om…

Anna överlevde min middag och nu ligger hon och sover räv under pläden och väntar på kaffe. Jag är glad och nöjd att ormarna har levererats och att persiennerna ska lagas i morgon, så glad att jag kan sjunga opera. Tosca. Med en toscabulle i käften – HEPP!

Jag skulle kunna sjunga opera med denna toscabulle i käften.

Ett jobb till att söka har jag hittat idag. Den ansökan ska jag skriva efter fikat. Sen blir det Top of the lake som får runda av kvällen.

Nästa irritationsmoment ligger emellertid och pyr i bakhuvudet: ett uteblivet recensionsexemplar med tillhörande inbjudan till boksläpp borde ha levererats vid det här laget… Får väl ventilera eller blogga om det i morgon, så kanske det dimper ner i postboxen. Fast nu hinner jag varken läsa, recensera eller gå på boksläppet, så…

Livet är kort. 

Read Full Post »

Lagom nytta

När det är påsk och man är ledig ska man göra lite lagom nytta. Det konstaterade jag när jag svarade på vännen Rippes kommentar till inlägget om påskpynt. Det är skönt att vila från jobbet, skönare än jag hade trott. Jag sov länge idag, jag har bara svarat på ett par tre fem jobbmejl och jag har umgåtts med lilla mamma. Vi har varit på shoppingtur och fått promenera lite båda två – bra för våra ämliga kroppar.

Men det är ovant med alla ljud här hemma. Nog för att Fästmön och jag kan prata, men mamma pratar mer. Mamma pratar hela tiden. Jag blir ganska trött i öronen, helt enkelt, och stundtals måste jag vila dem. Därför tog jag tillfället i akt – men också för att marssolen lyste och jag hade min tunna tjockis-svarta jacka för första gången idag – och åkte för att tvätta bilen.

Det här skulle kunna vara en bildgåta, men det är faktiskt ett foto taget inifrån bilen ut mot biltvätten. 

Inne i biltvätten passade jag på att läsa den tolv minuter som tvätten tog. Jag satt i bilen och hörde bara högtryckstvättens svischande och svoschande, det var riktigt mysigt.

Efter reningen torkade jag av Clark Kent* varligt med trassel. Han blev så ren och fin – men fasen, jag glömde fota honom! Får ta en bild i morgon när jag ska ut i garaget här och göra insidan!

På vägen hem hamnade jag bakom en bil som var fullastad! Den var verkligen knökfull och som kronan på verket låg ett par skidor med stavar på taket. In genom bakrutan såg jag en stackars hund som nästan fick plats i skuffen. Jag hoppas verkligen att hunden slapp resa långt!Stackars hund! 

Jag tog med mig lite ätbart hem till mamma i form av pommes, hamburgare och kycklingburgare med läsk. Mamma hade under tiden jag var borta inte vilat sin lilla mun utan passat på att ringa sin kusin B…

Efter maten var det dags att tända fönsterlamporna. De i köket har fått gula skärmar på sig, helgen till äran. Även om nu gult verkligen är fult, det är ju ändå påskens färg.

Gula skärmar i köket. 

Nu väntar säsongsavslutningen av Antikrundan. I morgon ska jag fortsätta göra lite lagom nytta, bland annat som sagt göra rent bilen inuti. Jag tror att jag ska bädda rent också, kanske tvätta en maskin. Till Lunch (som jag aldrig äter när jag inte jobbar) ska vi goffa våfflor och till kvällen lagar jag lax i ugn med fetaost- och pestosås. Det är lite lagom nytta, det, tycker jag…

Vad händer hos dig i påsk???

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »

Hopptimism!

Det finns dagar när jag bara vill spy på alla som är så där äckligt positiva. F*n, livet är en kamp och det är framför allt inte rättvist, varför ska man då försöka vara så glad som möjligt? VA???

Nä, det är få som kallar mig positiv, även om två (2) av varandra tämligen oberoende personer på jobbet har kallat mig det. Men lite optimistisk försöker jag ändå vara. Eller snarare HOPPTIMISTISK! 

Det går liksom inte att vara sur och odräglig 24 timmar om dygnet när man har ett sånt kanonkul jobb som jag har. Eller den knäpproliga Fästmön finns vid min sida och skojar till livet. Eller den snälla mamma eller de omtänksamma (blogg)vänner som bryr sig? TACK till er alla för det ni gör för mig – på era personliga sätt!!!

Offerkoftan ligger en bra bit härifrån. Jag ser den, men jag tänker INTE ta på mig den. (Jag har för övrigt växt ur den, jag är ju tjock som en flodhäst numera!) I stället fokuserar jag på Hopptimisten, den lille orange gubben som jag fick i julklapp av min kära.

Hopptimisten!

Jag tror att det bor lite av min pappa i Hopptimisten. För man kan inte låta bli att skratta åt gubben – och det kunde man inte åt min pappa heller. Det var många gånger som jag var fullständigt gaaalen på pappa, för han kunde också reta gallfeber på mig. Men till sist fick han mig alltid att skratta. Och ja, jag saknar honom fortfarande. I slutet av juli är det sex år sen han drunknade.

Det har ju inte varit världens bästa dag för mig idag. En omtumlande dag, när jag har fått tänka och känna efter, kan man väl sammanfatta. Det är ju inte helt fel ibland, men det får inte bli grubblerier eller ältande, inte mer. Nä, jag är ju med Hopptimisten!

När jag var hos doktorn glömde jag att försöka berätta om mina onda fötter. Och idag på eftermiddagen började min oopererade axel att göra ont. Nej vet du, jag tror inte vi människor ska hållas vid liv i 100 år eller mer. Våra kroppar är inte gjorda för det – eller snarare, sjukvården är inte dimensionerad för utbyte av reservdelar för alla oss gamla.

Anna och jag strålade samman på ICA Heidan när vi hade slutat våra respektive jobb. Där inhandlade vi var sin bunke sallad från affärens ljuvliga buffé. Fast vi höll på att få med oss dressing som var flera dar för gammal! Usch… Dessutom var det en kärring – ja, jag kan inte säga annat! – som SMACKADE i mitt öra. Hon tyckte uppenbarligen att Anna och jag stod i vägen för hennes framfart. Men i stället för att smacka kan man ju säga nånting. Jag har för f*n inte ögon i nacken. För övrigt stank hela människan askkopp och det gjorde ju att jag kände ännu mer antipati. Usch-usch! (Som du ser är jag inte mindre elak trots att jag har kommit ut som Hopptimist! Kvinnor med temperament…)

Hemma i New Village råkade jag på en blotterska vid garaget. Jag skrattade så att jag höll på att köra in i väggen. Sen tog jag med mig blotterskan hem till ballen*. Där intog vi vår kvällsvard, men det blev kallt så vi gick in. Jag har telefonerat med mamma och försiktigt ordat om att kanske, kanske kan jag hämta hit henne en vecka i juli. Om det går som jag hoppas får jag dessutom en vuxenvecka semester med Anna innan dess och Pridedagarna efter. Om jag vågar vara Hopptimist…

*ballen = balkongen

Read Full Post »

Söndagsutflykt

Solen var verkligen het, fick vi känna av, Elias och jag. Jag är ju inte helt van vid små gossar och glömde kepsen hemma. Aj, aj, jag fick strutta bakom och skugga Elias. Det gick sisådär. På Ulva kvarns bakluckeloppis var det HETT idag.

På bakluckeloppis kan man hitta det mesta till salu. Till och med solen själv…

Till och med solen var till salu på Ulvas bakluckeloppis. Frågan är om denna var en lampa eller vad. Vi fattade inte riktigt, men vi är ju blonda…

                                                                                                                                                        Somligt var snyggt, annat var… limegrönt, men ändå rätt gulligt!

Limegrönt men ändå rätt gulligt!

                                                                                                                                                             Och frågan är vad som såldes i detta stånd (!)… Jag tycker faktiskt att det står Katt-mutta…

Ja vad står det på lappen, egentligen???

                                                                                                                                                       Det var verkligen varmt idag, så vi blev tvungna att ta en glasspaus när vi betat av halva loppisen.

Glasspaus i skuggan.

                                                                                                                                                               Jag goffade en sån här gammal favorit, Magnum mandel. Jag har ett sånt fint minne till den glassen. Första gången jag smakade på den blev jag bjuden av min dåvarande förvaltningschef när vi var ute på en liten turné bland mottagningarna i länet. Jag kände mig mycket stolt, för denne chef var känd för sitt… temperament. Och den som blev bjuden på glass av honom hade nog gjort ett gott intryck…

En gammal favorit med ett fint jobbminne!

                                                                                                                                                         Elias hade en egen peng med sig och gjorde två bokfynd. Han har verkligen lyssnat på sin fröken Agneta när det gäller läsningen och tar det hela på mycket stort allvar. För tanten som sålde den ena boken berättade han att fröken hade sagt att han skulle välja böcker som inte var alltför lätta att läsa, för se läsning, det är han jätteduktig på! Det var härligt att höra detta självförtroende!!!

Elias bokfynd för 15 respektive tio kronor.

                                                                                                                                                                  Så skuttade vi in i Clark Kent* som vid det här laget blivit en bastu på hjul. Vi åkte till Nyby där Clark fick svalka sig i garaget en stund medan vi gick hem till mig för att slappa lite och hämta lite grejor. Vi hann också med att spela ett kortspel med bokstäver, Relax, och Elias klådde mig två gånger. 😦

När vi fått nog av spelet tog vi en tur i området för att kolla dess lekplatser. Jag hade hittat en keps som Elias fick låna, en OS-keps från 2008.

Rutschkanan var rolig, men tyvärr kom en småunge och störde oss.

                                                                                                                                                      Den roligaste lekplatsen hade en gigantisk gunga som Elias gillade stenhårt, men vi hade fått en småunge efter oss som kom och ville gunga så vi gick vidare i området. På ett ställe hittade vi en karusell och till och med jag åkte. Två varv…

Till och med en gammal Toffla testade denna!

                                                                                                                                                             Vi hade en fin dag och under en bänk hittade jag detta, som med lite fantasi kan vara ett hjärta av frigolit.

Ett hjärta i frigolit, med lite fantasi.

                                                                                                                                                           Innan vi åkte tillbaka hem till Himlen åkte vi till Fästmön/mamma och levererade matlådor samt fick pussar och kramar. Precis när vi kommit fram såg vi en helikopter som var på väg att lyfta från ett tak.

Helikoptern lyfte liksom under det svarta ovanpå taket, såg det ut som.

                                                                                                                                                         Den kom nästan helt över oss och orsakade sandstorm, så jag kunde inte ta en bild närmare än så här.

Helikoptern orsakade sandstorm.

                                                                                                                                                            Tillbaka i Himlen igen fikade vi med bullar som vi hade köpt på loppisen. Ja, bullarna var förstås färska och goda, men mormors är godare, konstaterade vi.

Elias och jag fixade söndagsduschen galant, bara HALVA badrummet blev blött. Vi skyller på storasyster som berättade att hon fått VG på sin uppsats! Det var bra gjort, för filosofi är inte det enklaste av ämnen…

Nu börjar somligas magar att kurra, så jag ska sparka igång spisen. Idag blir det korv och pommes och så färska grönsaker till för att väga upp det mindre nyttiga!

                                                                                                                                                        *Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »