Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘galss’

Ett nyttigt och nöjt inlägg.


 

Annas mystiska blomma

Annas mystiska blomma – vad heter den???

Dagar med Fästmön är aldrig dåliga dagar. Bäst tycker jag om dagar när vi förenar nytta med nöje. Det gör vi oftast när vi är med varandra. För bara det där tillsammans är ett nöje! Och nyttogrejor finns alltid att göra. I eftermiddags var tippen i Förorten öppen och vi hade bestämt att åka dit med skräp.

Anna hade rensat i Elias rum, framför allt. Där stod till exempel delar från en trasig säng och lite annat som skulle kastas helt enkelt. Jag har bara en liten bil, så det blev två vändor med att kånka och bära och två vändor till tippen. Men så underbart skönt när man får sånt där nyttigt – fast rätt tråkigt – gjort!

Belöningen blev en glass på Annas balle*. Medan vi satt där betraktade jag blomman hon fick av sin chef när hon gjort sina fyra sommarveckor som administratör.  Nu är det så att ingen tycks veta vad blomskrället heter. Ingen utom Encyclopedia Botanica Anna Maxima, det vill säga Den Belgiska Annan. Nu står vårt hopp till dig! Vad är det för blomma???

Hela eftermiddagen tog vårt slängande och grubblande över blomnamnet. Sen lyssnade vi lite på radio, också. Det var en väldigt tydlig och klar och framför allt modig tjej vi hörde.

En lagerhylla följde med hem till New Village, men den vilar i mitt lägenhetsförråd. Det är inget fel på den och jag tycker inte att man ska slänga felfria hyllor. Det finns emellertid en viss risk att den åker in i lägenheten och används, för jag skulle verkligen behöva en ny bokhylla. Problemet är bara att jag har rödbruna Billyhyllor – och såna görs inte längre. Kanske finns det nån till en billig penning att införskaffa begagnad, för en hylla kanske jag både har råd och får plats med…

Som tack för tipphjälpen bjuckade Anna mig på middag. Vi hade tänkt testa Pizza Hut som öppnade här i närheten idag. Där var det knökat med folk och ganska höga priser, så vi gick till McDonald’s bredvid och köpte Chicken El Maco – gott och smakrikt.

I afton blir det lugna puckar. Jag vill läsa min bok på gång, för jag känner att jag har börjat komma in i den så bra nu efter knappt 200 av 780nånting sidor i microstil.

Här kommer några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Händer det nåt nyttigt eller nöjsamt hos dig i kväll, tro? Skriv gärna nån rad och berätta om du har lust!


*Annas balle = Annas balkong

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej, vädret var konstigt idag och framåt mitten av dan regnade det. Därför struntade vi i bad och åkte till Gamla Uppsala för att titta lite. Först gick vi till kyrkan, men där skulle det vara begravning så vi fick bara se kyrkan från utsidan. Kyrkan är väldigt gammal och byggd ovanpå ett gammalt hedniskt tempel. En gång i tiden var den faktiskt domkyrka också.


Vi fick bara se kyrkan från utsidan.

Vi skulle i stället ta en promenad runt högarna och läsa lite på informationsskyltarna.


En jättestor hög och en liten pojke som det regnade på.

Naturligtvis började det regna, men vi hann läsa en (1) skylt innan vi i rask takt gick mot Odinsborg för att luncha.


Vilka är begravda i högarna egentligen? Jaa, därom tvista de lärde, faktiskt.

På väg till lunchen såg vi en sten med ett tänkvärt citat av Dag Hammarskjöld.


En sten med tänkvärda ord av Dag Hammarskjöld.

I Gamlis kan man ta med sig mat och sitta utomhus – om vädret tillåter. Det finns bord med fasta bänkar, men man kan ju också slänga ner sig på en filt nånstans – utom på högarna, för dessa får man inte gå på längre.

På Odinsborg fanns inte direkt några barnrätter att välja på. Där serveras dagens rätt för 86 kronor och det tyckte jag var lite dyrt när vi var två. Så Elias fick lite vatten, bara.


Elias fick vatten och brö till lunch, fast utan brö…

Närå, vi hittade nåt på menyn som passade lille herrn. Det blev belgisk våffla med sylt och grädde. Inte det nyttigaste, förstås, men men… Själv tog jag en grillad macka med ost och ruccola. Den var lite seg. Lunchen kostade allt som allt ungefär en hundring för oss två tillsammans.


Vi visste inte riktigt vad en belgisk våffla var, men som synes var den god.

När vi kom ut igen regnade det fortfarande lite, så vi bestämde oss för att gå in på Gamla Uppsala Museum. Jag var där senast när det nyss hade öppnat, så det var ett tag sen… Cirka tio, elva år sen…

Museibyggnaden ser vid första anblicken ganska tråkig ut, men faktum är att den är allt annat än trist!


Utanför entrén fanns en vattenskål för fyrbenta besökare.

Vi blev vänligt bemötta av en trevlig tjej i museets reception. Elias gick in gratis eftersom han är under 18 år och jag gick in gratis eftersom jag viftade med presskortet. Elias hittade en dator där man kunde kolla in en virtuell vikingavärld. Jag kikade lite på bottenvåningen och utställningen där om området. Det var samma utställning som när museet öppnades. Lite trist, kan man tycka, men den är informativ. På bottenvåningen fanns också toaletter, en shop och en barnhörna.


Barnhörnan var inredd som en vikingabostad, men Elias var lite för stor för att leka där.

Så gick vi upp i museet. Vid det häftiga fönstret stannade Elias för att lyssna på lite information i några gigantiska lurar.


Giganiska lurar.

Jag passade på att fota fönstret i museet, ett öga ut mot högarna.


Ett öga ut mot gravhögarna.

I museet finns en massa saker att titta på – allt från montrar med spännande prylar som grävts fram till modeller och diverse tillfälliga utställningar. Man kan läsa om de gudar som dyrkades i Gamla Uppsala innan det blev kristet.


Min favorit blev Fjolner på grund av namnet och för att han drunknade i ett mjödkar…

Gudarna var också illustrerade. Kolla in min favorit Fjolner, nummer två.


Stackars Fjolner, nummer två!

När museet öppnade fanns inte så många saker från utgrävningarna av området och gravhögarna. Detta hade ändrats rejält och det var riktigt kul och intressant att se. Och mer lär det bli eftersom de senaste utgrävningarna tydligen bara har sommaruppehåll!


Här ser man några av de utgrävda föremålen, bland annat en hjälm, ett svär och hästgrejor samt ett krossat glas.

En av de modernare utställningarna i museisalen var Möt de döda levande av Uppsalakonstnären Michel Östlund. Den utställningen var främst audiell, så den funkar ju inte så bra för döva och hörselskadade.


Möt de döda levande.

Här kunde man via hörlurar lyssna på kända personer med Uppsalaanknytning.


FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld och poeten Karin Boye pratade.

Fler kändisar satt på väggen… En komiker och en stark kvinna, tyvärr ett offer för hedersmissbruk.


Tage Danielsson och Fadime Sahindal.

En radioman och författare och en gammal åskgud.


Gösta Knutssonoch Tor.

En annan ny grej i museet var bildspelet Tidsresan, tio minuter långt. Det fångade både Elias och mig, vilket borde vara ett gott betyg!


Tidsresan började redan 2000 år före Kristus.

Innan vi lämnade museet skrev vi våra namn i gästboken samt svarade på var sin enkät om museibesöket. Elias läser och skriver så bra och det var riktigt roligt att höra hans synpunkter! Vi var nog snälla i våra omdömen om museet, för övrigt. Vi tog en titt i museishopen, men handlade inget.

När vi kom ut i friska luften igen hade plötsligt solen tittat fram och det var bortåt 30 grader varmt. Vi bestämde oss för att varva högarna och göra ett nytt försök att besöka kyrkan.


Vi passerade ett gammalt träd.

Högarna är verkligen häftiga!


Högarna är häftiga! Det är faktiskt ”knöligt” i marken en bra bit bort.

Med mina nya och starkare linser kunde jag se ända in till stan och den berömda Uppsalasilhuetten.


Uppsala-silhuetten, något datormanipulerad.

Och så lite hög igen…


Mer hög!

På väg mot kyrkan passerade vi ett stenaltare som påven hade använt för en andakt när han besökte Gamla Uppsala 1989.


Stenaltare.

Men tro det eller ej, när vi kom fram till kyrkan var begravningen slut. Bara det att kyrkan var stängd för städning. Så vi fick titta på den från andra hållet, fast fortfarande på utsidan, dårå.


En fin gammal stenkyrka som vi gärna sett insidan av också. Men det gick inte idag.

Vi bestämde oss för att gå tillbaka ner till Odinsborg och köpa var sin glass, för nu var vi plötsligt väldigt varma. Disagården skippade vi helt idag. Passerade en hög med tre stenar. Nu hade vi lärt oss att stenarna markerade en ingång i gravhögen, där man hade grävt ut nån gång vid mitten av 1800-talet.


Tre stenar markerade ingången.

På Odinsborg var det lite kö till kaféet. Jag fnissade inombords åt en man med proggrunda brillor samt en hjärtformad stjärt som var inhyst i ett par grå byxor av nån sorts tweedkaraktär. I bakfickan stack en kam upp. Den var ROOOSA. Hade Fästmön varit med hade vi garanterat kollapsat – av hysteriskt flabb. Nu hade jag ju Elias med mig och fick skärpa mig. Den som såg Rosa kammen försiktigt plinga i klockan som skulle påkalla kassörskans uppmärksamhet hade garanterat kissat på sig. Om han eller hon var kissnödig. I sitt kölvatten hade Rosa kammen en kvinna hälften hans ålder, med en obeskrivlig bussarong med korsstygn, tror jag, och lika vit hy som Rosa kammen. Snacka om äktenskapstycke!

Innan vi lämnade Gamla Uppsala tittade vi in i en antikaffär. På vägen dit såg vi ägarens söta hynda ligga och dåsa i solen på en kudde.


En slö och söt hynda.

Men vi klappade INTE hunden eftersom ägaren vid min förfrågan om vi fick göra det sa att hon kunde vara lite bestämd av sig. Elias är lite hundrädd så jag ville inte utsätta honom för en ilsken hynda. Däremot höll jag på att klampa in i antikägarens hem, pinsamt nog…

Trötta och varma åkte vi så hem till mig där vi slängde oss en stund i soffan och softade. Sen satt vi nån halvtimma och la pussel – av de cirka 1 500 bitarna är kanske 650 – 700 lagda. Elias fick dit två stycken, vilket är superbra!


Vi softade i min soffa. Jag, till höger, har gigantiska näsborrar, som synes.

I morgon hade Elias tänkt hänga med mamma till jobbet, men det går tyvärr inte så bra. Så han får hänga med mig igen. Fast jag har inga planer för dagen mer än att vi måste åka hem till mig så att jag får duscha och tvätta håret. Det gör jag helst i min egen dusch.

Äventyret fortsätter…

Read Full Post »