Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘gå omkring’

Ett inlägg om en spännande arbetsplats, ett jädra väder och mageländet, förstås.


 

Fönster

Fönster mot verkligheten – med vackra orkidéer.

Ibland känns det bra alldeles genast. Igår blev jag lite rädd att besvikelsen senare ska slå mig till marken, men… jag besökte en jättespännande arbetsplats. Och jag blev intervjuad för en tjänst där! Det var tre personer som grillade mig. En del svåra frågor fick jag förstås, men jag tyckte överlag att intervjuarna var snälla. Efter intervjun blev det en kort rundtur till Hjärtat och Kärnan i verksamheten. Oj, vad det stämde!!! I det ena rummet skedde… kommunikation av ett visst slag, i det andra övervakning av kommunikation.

Innehållet i tjänsten passar mig perfekt. Jag skulle få jobba bredare – det är ju en kommuniktörstjänst – än jag gjorde vid min förra arbetsplats, men jag skulle också få jobba med det jag älskar och kanske är bäst på: att göra texter begripliga. Ytterligare en företeelse som gör att jag känner att jag skulle kunna jobba på den här arbetsplatsen är de människor som jag såg. Det var nyfikna, glada och öppna personer och sånt bådar gott. Det säger mig att det är en bra arbetsplats.

Nu återstår cirka två veckors väntetid, för intervjuer av de andra kandidaterna för tjänsten pågår även nästa vecka. Sen ska det fattas beslut. Jag sände över min referenslista igår kväll när jag kom hem. Lite senare på kvällen noterade jag att min LinkedIn-profil hade fått besök. (Jag snokade givetvis tillbaka.) Det som var lite trist var att jag hade tänkt titta lite djupare på företagets webbplats före intervjun, men mageländet har omöjliggjort det. Och det sa jag efter en stund, trots att jag inte hade tänkt göra det.

Snoppkorv

Eh ja… Du förstår kanske varför jag tycker att den här sortens kycklingkorv är lite pervo… Höll på att smälla av första gången jag tillagade den i ugnen…

Mageländet då..? Tackar som frågar (mig själv)! Jag fick ett bra tips av vännen FEM igår – att införskaffa mineralvatten. Det gjorde jag efter intervjun och det var gott, läskande och hade en viss uppstötande funktion. På kvällen provade jag att äta lite turkisk yoghurt (10 procents fett) med honung. Det gick bra. Idag ska jag gå snäppet vidare och testa nån form av fast föda. Gissningsvis blir det Perversa kycklingkorvar, grillade i ugn. Det låter rätt snällt för magen. Men inget ont som inte har nåt gott med sig. Eftersom jag har varit så dålig har jag inte använt linser. Mitt onda öga har fått vila och igår, när jag satte i linserna, kändes ögat helt OK. Hinnan har läkt, med andra ord. Nu väntar jag bara på att magen ska läka. Värken avtog ytterligare igår kväll. När jag hade riktigt ont var det skönast att gå omkring. Nu gör det ont att gå omkring, det liksom skumpar inne i magen.

Regnig tennisbana

Jag har bara regn hos mig… Men frågan är om detta är en tennisbana eller en pool..?

Precis som igår har den här dan börjat med ösregn. Tennisbanan på baksidan ser mera ut som en pool. Men inte gör det mig nåt, jag gillar ju regn. Jag har tillbringat morgonen med att söka jobb, förstås. Vidare har jag bokat in ett möte med min handläggare på Arbetsförmedlingen nästa vecka. Tvättmaskinen har fått jobba under tiden jag har jobbat vid datorn. Mina planer för resten av den här dan är att försöka läsa ut min bok på gång och skriva om den. I kväll bänkar jag mig förstås framför SvT 2 klockan 20 för att se När livet vänder. Jag tror att det blir ett riktigt starkt program i kväll, för kvällens huvudperson Admir överlevde folkmordet i Srbrenica. Då känns det lite märkligt att zappa över till Maria Wern, andra och sista delen av De döda tiger, en halvtimme senare på TV4, men det är ju tack och lov fiktion.

Dagens utflykt går till soprummet. För övrigt pågår ett födelsedagspresentinförskaffande, något försenat på grund av sjukdom.

Om du känner att du har svårt att motstå lusten att kommentera – ge efter! Skriv några rader, men håll dig till ämnet i inlägget!

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett inlägg om smärta och hur jag hanterar den, bland annat.


 

Vide relief

Jag och tillvaron var inte riktigt ett…

Nej fan, den här eländiga värken släpper inte sitt järngrepp om magen. Det känns som om jag har ett hårt åtdraget, brett bälte som klämmer ihop mage och rygg på höger sida. Det gör så ont att jag mår illa, men tack och lov har jag inte kräkts sen i söndags. Faktum är att jag är så smärtpåverkad att jag har svårt att ta tillräckligt djupa andetag. Det gör bara ont. Jag kände mig bättre och piggare på dan igår och fick mycket gjort. Men ärligt, jag ringer hellre och bokar tid hos bilverkstan än hos doktorn. Vis av mitt senaste besök vid husläkarmottagningen och hur uruselt resultatet blev* försöker jag hantera det onda själv. Jag fick tabletter i helgen, men eftersom de krockar med min andra magåkomma (bråck på magmunnen) vågar jag inte knapra dem i tid och otid.

Pläd över duntäcket

Det blev både pläd och duntäcke till natten.

Igår kväll tror jag att jag fick lite feber också. Jag började frysa igen och det kändes som om tillvaron och jag inte riktigt var ett. Jag satt en stund i bästefåtöljen på kvällen, men fick snart krypa ner i sängen, under såväl duntäcke som pläd. I morse vaknade jag varm och troligen feberfri. Bältet runt magen sitter dock fortfarande kvar och klämmer åt.

Som jag skrev ovan och som jag glömde skriva igår ringde jag bilverkstan och bokade tid en vecka före min födelsedag. Främsta skälet är byte till sommartofflor** för Clark Kent***. Vidare fick jag häromdan ett brev om en garantiåtgärd kring fönsterhissarna, så det ska verkstadskillarna också titta på. Dessutom nämnde killen jag telefonerade med att ytterligare en sån åtgärd ska göras kring airbagarna. Och så bad jag dem för 17 att kolla bromsarna lite när de ändå river bort däcken – jag ska ju besiktiga mannen i mitt liv nästa månad! Garantiåtgärderna är gratis, priset för däckbyte och bromskoll glömde jag fråga om, men det är smällar jag får ta – jag har ju ingen man/fru som har ett jobb och kan försörja mig tillfälligt. Jag måste ha en fungerande bil, annars blir jag totalt isolerad. Vilket påminner mig om att jag nog MÅSTE åka buss in till tandläkaren på torsdag… Jag har inte åkt buss på över ett halvår… Försökte kolla busstider igår, men UL:s jävla app är ju totalt värdelös och funkar inte oftare än den funkar. Ungefär som ICA:s app…

pappas matta

Pappas ryamatta, full av smärta är den knuten.

Usch, så fruktansvärt negativt det här blogginlägget har blivit. Men jag måste ju få gnälla nånstans och genom att skriva av mig tar jag, om än tillfälligt, bort en del av smärtan. Mamma påminde mig igår (ja hon ringde igår kväll igen) om att när min pappa hade gallstensont och gick och väntade på operation (det verkar inte som om de opererar gallan numera om en inte håller på att nästan dö) knöt han en ryamatta. Mattan finns kvar hemma hos mamma. Den går i svart och rött, en nästan ser smärtan i den. Som grädde på moset gick pappa visst igenom en skilsmässa vid samma tid. En olycka kommer sällan ensam. Men sen träffade han min mamma och så kom jag (den tredje olyckan?) så småningom.

Knäckemackor med makrill mjölk och bok

Knäckemackor med makrill var uppenbarligen inte bästa kosten för mig just nu. Synd att jag inte blev tipsad om det innan jag åt…

Jag måste få i mig nåt ätbart. Igår på seneftermiddagen åt jag knäckemackor med makrill. Det var inte det smartaste jag kunde äta, blev jag upplyst om. Synd att ingen kunde tipsa mig INNAN om vad jag kan prova att äta för att inte få ont/ondare… I övrigt har jag levt på mjölk, fil, cornflakes och Fästmöns äpplemos sen i söndags. En effektiv bantningsmetod, men jag bantar inte av princip. Dessutom blir jag så medtagen när jag inte får i mig nåt med lite mer substans. Och tjurig. Och grinig.

 

 

 

 Amaryllis med ny stängel och knopp

Amaryllistoken har fått en ny stängel med knopp. Stänglarna drar sig mot ljuset utanför – som nästan inte finns.

När jag får extra ont brukar det lindra att gå omkring. Det är lite svårt att sitta stilla vid datorn och söka jobb och blogga, men samtidigt tar det bort en del av smärtan, som sagt. (Jag har uppfyllt dagens jobbsökarmål med råge, för jag är ju en sån plikttrogen jävel.) Men när jag går omkring i mina rum – som är alldeles för många enligt vissa småländska tanter –  försöker jag njuta av mina vackra blommor här hemma. Utanför mina fönster vräker regnet ner idag. Det gör mig ingenting, även om jag gärna vill komma torrklädd till eftermiddagens anställningsintervju… Måtte jag palla… Gulliga NK**** har messat och önskat lycka till. Fan vad jag saknar mina fina, numera före detta, arbetskamrater…

 

*Jag fick fel kontaktuppgifter för vidare vårdkontakt, jag fick för stor förpackning stark medicin, jag fick en vårdkontakt som skulle vara löpande men som slutade efter mitt tredje eller fjärde besök = uruselt resultat enligt mig
**sommartofflor = sommardäck
***Clark Kent = min lille bilman
****NK = Närmaste Kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som är både teoretiskt och praktiskt.


 

Router och kaktusar

Min router står bland mina kaktusar.

I natt sov jag uselt. Jag har redan börjat oroa mig för kommande prövningar och det är inte bra när det påverkar sömnen. Mindre bra kändes det också att starta dan med lite praktiskt arbete i form av bråkande router. Men jag vann kampen, kan jag meddela, och nu funkar det trådlösa nätverket igen. HA! Jag fattar inte hur jag klarade mig utan trådlöst nätverk tidigare – jag går ju liksom omkring här hemma hela tiden… Lite jobbigt att släpa på utrustning med sladd då.

Jag ska fortsätta med en del praktiskt arbete idag, allt medan jag väntar på besiktningsmannen. Tänkte använda tiden till att gå ett varv med dammvippa och snabeldrake*. Ibland är det skönt att känna att man liksom gör nånting med kroppen också, inte bara med hjärnan.

Idag har jag fått månadens gigantiska utbetalning från a-kassan – hela 9 900 kronor. Wow! Vad ska jag göra med alla dessa pengar? Jo…

  • betala månadsavgifter och hyror för hem, garage, parkering och förråd
  • betala bolåneränta
  • sätta undan 1 000 kronor till mat
  • betala mobilräkningen
  • betala bensinräkningen
  • betala fackavgiften
  • betala bredbandet
  • betala a-kasseavgiften

Och faktum är, att en snabb huvudräkning visar att jag får 2 000 kronor över! Dessa ska räcka till resor till intervjuer (såna som jag inte kan göra med bil utan med buss, tåg etc), medicin och kläder. Fast jag köper ju aldrig kläder, så jag får försöka spara några kronor till julklappar. Jag är överväldigad! Så här mycket pengar har jag aldrig fått över när månadens räkningar är betalda. Jag tror att det tarvar lite teori och att jag faktiskt behöver sätta mig ner och räkna så att det stämmer!

Dagens andra teoretiska övning innebär diverse förberedelser inför måndagens övning. Jag behöver läsa in mig lite på vissa saker, fortsätta leta intyg och betyg, kontakta referenter etc.

Vad händer hos DIG idag? Blandar du teoretiska och praktiska övningar eller vad håller du på med? Skriv gärna en rad i en kommentar så blir jag glad!


*snabeldrake = dammsugare

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som visar hur blond jag är. Bland annat.

 

 Im som bloody blonde

Jag är så blond ibland. Och brunhårig. Och gråhårig.

Tidigare idag skrev jag ett überlångt inlägg här. Typ över 800 ord. Jag trodde inte nån skulle orka läsa det, än mindre kommentera. Men det gjorde nån! Och jag fick känna på, över 800 ord till trots, hur korkad jag är som inte har en sökmotor som hittar rätt webbplats. Jag ska bättra mig!  (Jag har ätit fisk sen jag skrev inlägget, till exempel.) Jag skyller på att jag har jävligt ont och studsar upp och ner vid datorn (nåja… jag ändrar ställning sitta-stå-sitta-stå hela tiden och ibland måste jag avbryta skrivandet för att gå omkring). Dessutom skyller jag på en trött dator som skulle ha bytts ut under den här semesterveckan, men inte heller det gick så bra på grund av hur jag mår. Nu dröjer det innan jag klagar på att proffs inte kan skriva korrekt svenska på sina skyltar – för jag kan ju inte googla!

Lax potatis citronsås och sparris

Beige mat. Men förhoppningsvis C-vitamin i citronsåsen. Dessutom sägs det att man blir smart av fisk… Notera också att det är mjölk i glaset idag.

Jag har i alla fall lyckats laga mat – OCH HÄR KAN DEN SOM VILL GÖRA ETT FETT X I TAKET! – men jag måste säga att den blev lite… beige. Det sägs att man blir smart av fisk och jag undrar om det även gäller blondiner? Nån som vet? Förhoppningsvis innehöll citronsåsen i alla fall mycket C-vitamin, för Fästmön har antydningar till halsont och förkylning. Detta till trots fick jag skjutsa henne till arbetet i eftermiddags. Men hur det blir med morgondagens mingel får vi verkligen se – om ingen av oss mår bra känns det liksom inte roligt att mingla. Tyvärr.

Paket

Fem hemligheter är inslagna.

Ett besök på Tokerian har jag hunnit med liksom ett samtal till mamma. Det luktar skumt i min lägenhet, men jag är oskyldig. Det är grannarna under som grillar och röker vattenpipa. Tack och lov använder de ingen tändvätska eller tillagar gris, så jag kan andas utan att det gör ont och jag mår inte illa av nån stank! De verkar ha trevligt och de bryr sig om barnet som är med, till skillnad från andra som har grillat ett och annat. Eller ytterligare andra som bara skriker åt sina barn. Eller somliga, som ignorerar sina barn. Ett gemytligt småprat har jag lyssnat till medan jag fortsatte göra lite nytta och ägna mig åt hemligheter, såsom att slå in födelsedagspresenter. Men det där med att krulla snöre är jag usel på. Jag måste nog googla på det och försöka hitta en kurs! Kanske klarar att googla nu när jag har ätit fisk..?


Livet är kort. Jag har ont, är trött och irriterad, men kan glädjas med andra har roligt. Faktiskt.

 

Read Full Post »

Ett inlägg om mitt nattliv.

 

Månen en oktobernatt 2013

En oktobernatt tog jag den här bilden. Den översta ljusa ringen är månen.

För tillfället tycks jag vara inne i en väldigt drömintensiv period. Vissa morgnar är jag helt slut när jag vaknar – det har hänt så mycket i drömmen att jag inte känner mig utvilad.


I helgen var jag ju med
och rånade en blomsteraffär – i drömmen. Härom natten kastade jag porslin omkring mig. I natt var jag på äventyr i Stockholm.

Den gångna natten var för övrigt extra orolig. Hade just somnat till när jag fick kramp – i båda benen. Det var bara att studsa upp och gå omkring en stund tills krampen släppte i utsidorna av underbenen.

Nästa gång jag vaknade var jag för varm, gången därpå frös jag. Jag gillar att ha ganska svalt i sovrummet, men jag tror inte alltid att mina ben och ryggen gillar det.

Jag har märkt att jag faktiskt sover sämre de nätter det är fullmåne. En del säger att det är struntprat, men till och med doktor Anders, den bästa husdoktorn jag har haft, tyckte att månen påverkade sömnen.

För tillfället är det en del tankar som snurrar i huvudet om nätterna. Men jag är faktiskt för det mesta alldeles för trött för att oroa mig och älta, även om slutdatumet närmar sig.

Idag på morgonen ska jag och en kollega dokumentera ett möte i film och skrift. När det är klart ska jag kolla hur många semesterdagar jag har kvar och sen lägga in om dem. Jag har inte fått nåt svar av min chef annat än att jag inte får nåt svar… Och det tolkar jag bara på ett sätt.

Hur sover du om nätterna??? Drömmer du??? Skriv gärna några rader och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om några bra saker, främst.


Lugn i stormen,
jag yesar inte för nåt enormt. MEN… idag hittade UppsalaTidningen till min postbox i flerfamiljshuset (det som har stått här sen 1974)!! Det var fem veckor sen sist! Så jag är sååå glad! Därför blir det bara ett kort inlägg, för nu ska här strax läsas papperstidning.

Uppsalatidningen vecka 41

Äntligen här! Efter fem veckor…


Det kom en annan tidning idag också,
min fackliga tidning Dimsyn Vision. Den läste jag på två minuter. Fanns en intressant artikel om en kommunanställd i Uppsala som blivit utköpt. En förfärlig historia! Intressant att facket slår upp det så stort när det gäller kommunen, för när det gäller en annan verksamhet, i en annan organisation med ansvar för vård och omsorg om länsinvånarna, som också har anställda som tillhör detta fack, har man knappt höjt ett ögonbryn… Där är det många som densamma väg har vandrat, inte bara en person som också jobbat politiskt.

Lite no, alltså. Och ytterligare nåt för grannen som borrar så det låter som om jag sitter i tandläkarstolen. Går liksom inte att komma undan här hemma när nån i huset sätter igång.

Medan Fästmön var iväg och tränade på förmiddagen sökte jag ett par jobb. Inget nej har trillat in idag. I övrigt tror jag att jag har fått ett mejl där företaget/motsvarande har löst rekryteringen internt eller backat från rekryteringen samt lika många där man meddelar att rekryteringen tyvärr drar ut på tiden av olika skäl.

Jag har skjutsat Anna för att handla present. Själv orkar jag inte med folk idag. Har en envis huvudvärk som håller i sig efter förgiftningen från marknaden när det gick omkring/stod en massa puckon och rökte. Vilken tur att jag har en omtänksam fästmö som inhandlade fyra par marknadsstrumpor åt mig!

Strumpor

Fyra par marknadsstrumpor. Anna tycker att jag är en SÄNA. Själv är hon mitt JETA. (Internt skämt baserat på ett originaldokument från Annas barndom.)


När Anna är klar med shoppingen
ska jag komma och hämta henne för vidare färd till nån lokal ICA-handlare. Filen och mjölken är slut och så behöver vi nån middagsmat till kvällen. Jag är lite sugen på laxpudding eller nån paj av nåt slag.

Det börjar närma sig helg. Tråkmånsan jobbar kväll i morgon samt 12 – 21 både lördag och söndag. Tror jag ska ägna mig åt att tvätta och städa då. Och kanske ta en långpromenad.

Har du några planer för helgen???


Livet är kort.

Read Full Post »

Nej snäll är jag inte när jag skrattar elakt åt de två företag som ringer min gamla mobil minst en gång om dan på vardagar för att sälja privata pensionsförsäkringar. (Så himla ironiskt…) Mobilen ligger ljudlöst på köksbänken, så jag slipper höra ringandet. Det måste vara ett jäkla frustrerande jobb att ringa och ringa och ringa och ingen svarar. För mig känns det lite som att ge igen för alla de gånger säljare har använt automatuppringning och det har varit tyst i luren när jag har svarat. HA! Där fick ni! (Ett uttryck jag finner alltmer användbart…)

HA! Där fick ni!


En rolig och omväxlande dag
på jobbet har tagit slut. Den blev inte alls som jag hade tänkt mig, men bra ändå. Och jag är tacksam för varje dag som jag har jobb och varje månad jag får lön. För då tvingas jag inte delta i nån ostimulerande kurs som vännen Klara eller sitta av tid på en trafikskola som råkar ha avtal med Arbetsförmedlingen… (Lokalblaskan skrev om detta, men artikeln ligger tyvärr inte på nätet.)

Skrivuppdragen haglar inte precis över mig just nu. Det vill säga jag får förfrågningar där jag kan anmäla mitt intresse, men sen blir det inget mer. Synnerligen märkligt när det gäller vissa saker som jag definitivt har åsikter om och erfarenheter av. Men jag får väl se det som att det är företagens förlust. Själv får jag ju tid över för annat. Tyvärr har jag inte så mycket ork kvar för annat…

Det spännande bokprojektet väntar jag fortfarande på ska köra igång. Jag återkommer till detta så snart jag vet mer! Igår tackade jag nej till en förfrågan som rörde ett ämnesområde som definitivt inte är mitt: mode och smink. Då kan ju den som frågar inte ha läst det jag skriver alls

Mot slutet av arbetsdagen kom en förfrågan från en vän om hjälp med att starta ett litet projekt. Tyvärr känner jag att jag inte har tillräckligt med tid och ork för det, inte ens om jag skulle få betalt. Då skulle jag kanske orka liiite. Men man tar inte betalt av vänner, dem hjälper man!

Nu ska jag emellertid göra en påringning själv, till lilla mamma, som har namnsdag idag. Namnsdagar har alltid firats i min familj. Trevligt ibland, jobbigt andra gånger (främst när man bor på annan ort).

I övrigt bänkar jag mig förstås framför TV:n klockan 21 när SvT1 ger sista delen av Torka aldrig tårar utan handskar. Det är det starkaste jag har sett på länge på TV. Synd bara att det är en sån diva som har skrivit det. Men det är en synnerligen duktig skribent, det får man lov att tillskriva honom.

Dags att sluta vara elak och sätta på sig sitt soligaste leende och ringa mamma. Måtte orken räcka till. Jag brukar passa på att lägga mig ovanpå gästsängen när vi ringer, för jag kan inte gå omkring som jag brukar på grund av hälen. Och jag behöver lära mig att komma till ro när jag telefonerar med min mamma…


Livet är kort. 

Read Full Post »